Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

Finland ska bidra till arbetet med att utveckla social trygghet i Moçambique

utrikesministeriet
Utgivningsdatum 12.5.2022 15.19 | Publicerad på svenska 12.5.2022 kl. 15.50
Nyhet

Finland ska utveckla barnbidragssystemet i de fattigaste provinserna i Moçambique. Projektet är en del av FN:s samprogram. Till stöd för arbetet har det beställts en utredning om social trygghet i Sydafrika.

Barnen leker på skolgården.
Finland ska utveckla barnbidragssystemet i de fattigaste provinserna i Moçambique. Familjer informeras också om andra social- och hälsovårdstjänster och de får råd i frågor som gäller kost, skolgång och välbefinnande. Foto: Utrikesministeriet

Systemet för social trygghet ska hjälpa människor i svåra livssituationer och andra omvälvningar i livet.  Trots att social trygghet är en rättighet som ingår i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna varierar tillgången stort. År 2020 omfattades 46,3 procent av världens befolkning av någon form av social trygghet. Ökad social trygghet är därför ett av FN-målen för hållbar utveckling.

Moçambique håller först nu på att bygga upp ett system för social trygghet. Endast några procent av landets befolkning på över 30 miljoner människor hör till systemet. Vidare har olika kriser, covid-19, det extrema vädret, konflikten i Norra Moçambique och den globala livsmedelskrisen, ökat fattigdomen, ojämlikheten och antalet nödställda. 

 

Barnbidraget består av pengar och rådgivning

För att förbättra social trygghet deltar Finland i FN:s samprogram som ska hjälpa Moçambique att införa sin strategi för social trygghet.  

- Finland ska utveckla barnbidragssystemet i de fattigaste provinserna i norr, där det finns dåligt med tjänster och undernäring, barnäktenskap och tonårsgraviditeter är vanligare än i andra delar av landet, säger Riikka Raatikainen, specialsakkunnig vid Finlands ambassad i Maputo.

Fattiga och utsatta vårdnadshavare med barn i åldern 0-2 år får stöd via programmet. Barnbidraget som är ungefär sju euro i månaden betalas ut i två års tid. Familjer informeras också om andra social- och hälsovårdstjänster och de får råd i frågor som gäller kost, skolgång och välbefinnande.

Programmet genomförs av FN:s barnfond UNICEF och Internationella arbetsorganisationen ILO tillsammans med det moçambiquiska ministeriet för jämlikhets-, barn- och socialfrågor och det nationella institutet för social trygghet. Utöver Finland bidrar Sverige, Holland och Storbritannien till programmet.

 

Stödet har förbättrat barnens välbefinnande och kvinnornas ställning

Programmet som startade 2017 har redan uppnått betydande resultat. Enligt utvärderingen av programmet har hushållens ekonomi, livsmedelstrygghet och möjligheterna att ta sig ut ur covid-19-krisen blivit bättre. Fattigdomen minskade och pengarna användes i regel för mat, kläder, skor och hälsovård. Effekterna är bättre i de hushåll som leds av kvinnor. 

- Utvärderingen visar att barnbidragssystemet också har förbättrat jämställdheten mellan könen och kvinnornas ställning. Våldet mot kvinnor minskade och kvinnornas självkänsla och förmåga och möjligheter att fatta beslut ökade, säger Riikka Raatikainen.

Även rådgivningen ledde till goda resultat: kosten blev mångsidigare och familjerna lärde sig också att anlita andra tjänster. Hushållen kunde också spara lite pengar. Äldre barns (3-17 år) välbefinnande förbättrades och våldet mot dem minskade.

Utredningen hjälper att planera

Finland deltar i FN:s samprogram åren 2022 och 2023. Programmets totala budget uppgår till 5,2 miljoner euro, Finland står för 2,7 miljoner euro.

- Programmet ger oss en bra möjlighet att bredda den nationella debatten om utveckling av social trygghet. Erfarenheterna får visa om vi kommer att bidra till detta arbete även i fortsättningen, och om vi gör det, måste vi fundera på hur det kommer att ske, säger Riikka Raatikainen. 

För att underbygga planeringen och besluten har utrikesministeriet beställt en utredning som handlar om programmen för social trygghet i Sydafrika, främst i Moçambique och Zambia. Utredningen behandlar särskilt jämställdheten mellan könen och samhällets resiliens och hur social trygghet ska kunna främja dessa frågor. 

Enligt forskarna har programmen många positiva sidor, men det finns också rum för utveckling.  Det viktigaste är att programmen utgår från behoven och är anpassade efter den lokala kulturen och omvärlden.

För utredningen svarar de finländska universitetens UniPID-nätverk ((Finnish University Partnership for International Development) som samordnar det utvecklingspolitiska samarbetet mellan forskarna och ministeriet.

Utredningen har utarbetats av forskarna vid Tammerfors universitet Salla Atkins, Jere Tiitto, Johanna Pajula, Elina Kervinen, Jairous Miti, Pedroso Nhassengo, Mikko Perkiö och Meri Koivusalo. Utredningen är oberoende och representerar nödvändigtvis inte ministeriets officiella ståndpunkt.

 

Milma Kettunen

Enheten för kommunikation om hållbar utveckling och handel

 
Tillbaka till toppen