Hoppa till innehåll

Finland stöder människorättsförsvararnas arbete

Utrikesministeriet
Utgivningsdatum 19.5.2021 11.01 | Publicerad på svenska 20.5.2021 kl. 12.40
Nyhet

Människorättsförsvarare spelar en betydande roll i att förstärka demokratin och stödja hållbar utveckling. Ändå fortsätter och rentav ökar straffåtgärderna mot människorättsförsvarare. Människorättsförsvararnas ställning hotas av att det civila samhällets handlingsutrymme minskar och yttrandefriheten begränsas. Utrikesminister Pekka Haavisto utbytte synpunkter med kvinnliga människorättsaktivister under ett möte i april.

Phil Lynch, Memory Bandera, Marinel Ubaldo, Hina Jilani och utrikesminister Pekka Haavisto.

Finland har synligt understött en dialog med människorättsaktivister till exempel under sitt EU-ordförandeskap år 2019, då utrikesminister Pekka Haavisto i samband med utrikesministrarnas informella Gymnichmöte sammankallade företrädare för det civila samhället för att presentera sina synpunkter.

Den 28 april ordnade utrikesministeriet i samarbete med Amnesty Internationals finländska sektion och Frivilligorganisationernas människorättsstiftelse KIOS en virtuell paneldiskussion om människorättsförsvararnas arbete. I diskussionen delade ledande kvinnliga människorättsaktivister från Filippinerna, Uganda och Pakistan med sig av sina upplevelser och synpunkter gällande människorättsförsvararnas arbete. Diskussionens deltagare överlämnade också en rekommendation till utrikesminister Haavisto om att stödja människorättsförsvarare. Diskussionen modererades av Phil Lynch, ledare för den internationella människorättsorganisationen ISHR (International Service for Human Rights).
 

Människorättsförsvararna arbetar under utmanande förhållanden
 

Panelen fördjupade sig särskilt i människorättsförsvararnas utmanande arbetsförhållanden. Hina Jilani, prisbelönt pionjär inom arbetet för mänskliga rättigheter och kvinnors rättigheter samt ordförande för direktionen av Världsorganisationen mot tortyr OMCT (World Organisation Against Torture) uttryckte sin oro gällande godtyckliga anhållanden av människorättsförsvarare och de häktades situation. I dessa situationer behöver lokala människorättsförsvarare mer stöd av det internationella samfundet.

Panelen behandlade också det så kallade backlash-fenomenet. I synnerhet aktiva kvinnliga aktörer blir allt oftare föremål för trakasserier, hot och våld. Memory Bandera, programdirektör för organisationen DefendDefenders konstaterade att flera av de svårigheter människorättsförsvararna stöter på, liksom trakasserier, har fått nya former till exempel på digitala plattformar.

”Trots rädslan fortsätter människorättsförsvararna sitt arbete, för de motiveras av längtan efter en rättvisare värld”, sade klimataktivisten Marinel Ubaldo.

Även om olika grupper inriktat sig på att förfölja kvinnliga människorättsförsvarare och organisationer ledda av kvinnor har staterna inte förbundit sig att skydda dem. De kvinnliga människorättsförsvararna stöder sig på inbördes organisering och samordning för att skydda sig själva. Samarbete olika aktörer emellan är också viktigt – till exempel människorätts- och klimatrörelser kan stödja varandra i främjandet av hållbar utveckling och i att försvara rätten till en trygg livsmiljö.


Människorättsförsvararna behöver dialog och stöd på internationella arenor

Människorättsförsvararnas arbete och de svårigheter de möter behöver större synlighet och deras röster bör höras på en nationell, regional och internationell nivå. Arbetet kan stödjas till exempel genom att säkerställa tillräckliga resurser för organisering av nätverk för mänskliga rättigheter med ändamål att trygga verksamhetens kontinuitet. Påverkansarbetet med målet att förbättra människorättsförsvararnas ställning även genom tyst diplomati bör fortsättas genom att frågan konsekvent tas upp i bilaterala förhållanden.

Människorättsförsvararna är en av tyngdpunkterna i Finlands politik för mänskliga rättigheter. Finland ger människorättsförsvararna ett starkt stöd och för fram deras situation på olika forum. Särskilt kvinnor, flickor och urfolk utgör fokus för människorättsförsvararnas arbete i Finland, liksom även sexuella minoriteter och könsminoriteter och personer med funktionsnedsättning.

Människorättsförsvararna är en central del av Finlands kampanj för en plats i FN:s råd för mänskliga rättigheter för perioden 2022–2024. I panelen fick Finland också rekommendationer om att stödja människorättsförsvararna på internationell nivå.