Förhandsbesked om utlysningen av projektstöd till finländska civilsamhällesorganisationer 2023–2026

Projektstödet till finländska civilsamhällesorganisationer är ett led i genomförandet av Finlands utvecklingspolitik. Genom verksamhet på sina egna expertområden och med sina egna verksamhetsformer i utvecklingsländer ökar civilsamhällesorganisationerna  mångsidigheten och genomslagskraften i Finlands utvecklingssamarbete. Genom projektstödet stöder utrikesministeriet mångfalden och flerstämmigheten i det civila samhället. De finländska organisationerna och deras partner stärker kapaciteten hos civilsamhällets aktörer i utvecklingsländerna och förbättrar civilsamhällets tillstånd och villkor.

Enligt utrikesministeriets Riktlinje för det civila samhället (2017) är ett starkare civilsamhälle både ett utvecklingspolitiskt mål i sig och ett sätt att främja Finlands övriga utvecklingspolitiska mål och de globala målen för hållbar utveckling Agenda 2030. Genom projektstödet främjas också Finlands utrikespolitiska mål, till exempel politiken för de mänskliga rättigheterna.

Projektstödet kan sökas 24.1–4.3.2022. När ansökningstiden inleds publicerar utrikesministeriet den egentliga utlysningen, bedömningskriterierna, ansökningsanvisningarna och blanketterna på sin webbplats.

Ansökningarna om statsunderstöd bedöms utifrån vissa minimikrav, kvalitativa bedömningskriterier och en helhetsbedömning. Dessa preciseras ännu i utlysningen. Nedan beskrivs de preliminära kriterierna i utlysningen av projektstöd 2022.

Preliminära bedömningskriterier i utlysningen av projektstöd 2022

Minimikrav som gäller de sökande:

a. Statsunderstöd kan beviljas en förening eller en stiftelse som är registrerad i Finland och som vid tidpunkten för utlysningen varit registrerad i minst två år.

Minimikrav på projektet och ansökan:

b. Ansökan ska innehålla alla obligatoriska bilagor, inklusive försäkran, avsiktsförklaring med partner och tilläggsuppgifter om projektet. De obligatoriska bilagorna preciseras i utlysningen.

c. Projektet ska främja minst ett av de prioriterade områdena i Finlands utvecklingspolitik: 1) att stärka kvinnors och flickors ställning och rättigheter, 2) att stärka utvecklingsländernas ekonomiska bas och sysselsättning, 3) utbildning, välfungerande samhällen och demokrati,  4) klimatförändringar och naturresurser.

d. Sökanden ska i ansökan redogöra för sin egeninsats enligt de allmänna kraven för statsunderstöd och tilläggskraven för projektstöd.

e. Projektet genomförs i ett land/länder som av OECD:s biståndskommitté DAC definieras som utvecklingsland.

f. Projektet har en lokal samarbetspartner med vilken den sökande har ingått en avsiktsförklaring om att genomföra projektet.

g. Projektet stärker det lokala civilsamhället i enlighet med den utvecklingspolitiska riktlinjen för det civila samhället (2017).

h. Enligt definitionen i den allmänna anvisningen om ett rättighetsperspektiv på utveckling (2015) ska projektet vara minst sensitivt i fråga om de mänskliga rättigheterna.

i. Sökanden redogör för sin beredskap att genomföra utrikesministeriets genomgripande mål (jämställdhet, likabehandling, hållbarhet med tanke på klimatet, utsläppssnål utveckling) på miniminivå, det vill säga do no harm.

Ansökningarna bedöms utifrån följande kvalitativa kriterier:

1. Det framgår tydligt vilka som är målgrupper för projektet – både rättighetsbärare och skyldighetsbärare – hur de valts ut, deras andel och ägarskap i projektet. Projektet beaktar på ett tydligt och konkret sätt rättigheterna för personer i utsatt ställning , personer med funktionsnedsättning och personer och grupper som diskrimineras på flera grunder.

2. Av ansökan framgår tydligt en hurudan realistisk förändring man eftersträvar med projektet. Projektet har en logisk resultatkedja och indikatorer som mäter resultatmålen. Projektet har en plan för hur utgångsnivån för resultatmålen (baseline) ska fastställas, inklusive metoder och tidsplan. Projektet har en tydlig och ändamålsenlig plan för uppföljning och utvärdering. I projektet ingår kommunikation om resultaten både i Finland och i mållandet.

3. Av ansökan framgår samarbetspartnernas centrala roll i planeringen, genomförandet och övervakningen av projektet. Projektet utgår från den lokala partnerns mål och stöder partnerns strategi och påverkansarbete. Beslutsfattandet, olika roller och ansvarsfördelningen mellan partnern i mållandet och den finländska organisationen framgår tydligt av ansökan.

4. Ansökan innehåller en realistisk och mångsidig analys av resultatens hållbarhet och de faktorer som påverkar hållbarheten. Analysen ska inbegripa både de faktorer som stöder hållbarheten och faktorer som försämrar den, samt antaganden som inverkar på hållbarheten.

5. Sökanden och/eller partnerna har expertis om projektets verksamhetsområde och verksamhetsmiljö. I ansökan beaktar sökanden särdragen i verksamhetsmiljön, inklusive riskerna, och de lokala aktörer som är relevanta med tanke på projektets mål.

6. Projektets riskanalys och riskhanteringsplan är heltäckande och realistiska med tanke på genomförandet av projektet. I ansökan identifieras de externa och interna risker som är relevanta med tanke på projektet. Det ingår också en bedömning av riskernas sannolikhet och effekter. Av ansökan framgår sökandens och den lokala partnerns ansvar och roller, vad som görs för att förebygga riskerna och hur man förbereder korrigerande åtgärder. Ministeriets etiska regler har beaktats i riskhanteringen (till exempel om korruption, sexuella trakasserier och utnyttjande).

7. Projektets tidsplan, budget och personalresurser är realistiska med tanke på målen, genomförandet och sökandens kapacitet. Ansökan innehåller motiveringar till posterna i budgeten, särskilt i fråga om utgifter för personal och experter. Av kostnadsstrukturen framgår tydligt den lokala partnerns roll och andel.

Helhetsbedömningen

Utöver minimikraven och de kvalitativa kriterierna utför utrikesministeriet också en helhetsprövning i fråga om de enskilda ansökningarna, både i förhållande till alla de projekt som får statsunderstöd som helhet och till det tillgängliga anslaget. Det beaktas också  i vilken mån projekten som helhet är inriktade på de minst utvecklade länderna enligt OECD:s klassificering (LDC) och/eller bräckliga stater.

Helhetsprövningen består dels av en bedömning av den enskilda ansökans koherens, dels av projektets ändamålsenlighet och mervärde med tanke på

• de globala målen för hållbar utveckling i Agenda 2030
• Paris klimatavtal
• Finlands utvecklingspolitiska mål
• riktlinjen för det civila samhället
• instrumentbeskrivningen, villkoren och begränsningarna för projektstödet
• annan verksamhet som stöds med medlen för utvecklingssamarbete
• landprogrammen för Finlands utvecklingssamarbete. 

Som en del av helhetsbedömningen beaktas också ändamålsenligt samarbete med intressegrupper och med olika partner i Finland och i mållandet, som ger mervärde med tanke på projektets mål. Det kan till exempel vara samarbete med den privata sektorn, andra organisationer, kommuner eller skolor.

I helhetsbedömningen beaktas därtill utrikesministeriets verifierbara erfarenheter av och utvärderingar om sökanden och organisationens tidigare användning av statsunderstöd.