Genèvekonventionerna upprättades för 70 år sedan – fortfarande aktuella

Den 14 november arrangerade Finlands Röda Kors i samarbete med riksdagens utrikesutskott och utrikesministeriet det tvärvetenskapliga seminariet Juridiikan ihmisyys tänään ja huomenna (Juridikens mänsklighet i dag och i morgon) med anledning av att Genèvekonventionerna fyller 70 år. Jubileumsseminariet påminde om händelserna för 70 år sedan, år 1949, då Nürnbergrättegångarna lade andra världskrigets fasor i öppen dager.

Politiska statssekreteraren Johanna Sumuvuori talade vid jubileumsseminariet Genèvekonventionerna 70 år.

Krigets grymheter och det oerhörda lidandet både på slagfälten och i fångläger och koncentrationsläger hade skakat och rivit världen. 
I synnerhet civilbefolkningen utsattes systematiskt för grymheter i aldrig tidigare skådad omfattning. På den tiden var mänsklighetens gemensamma ambition att säkerställa att denna period av konflikt och brutala handlingar aldrig skulle upprepas.

Denna ambition att trygga en hållbar fred och skydda mänskligheten resulterade i betydande uppdateringar och utvidgningar av de tidigare Genèvekonventionerna och Haagkonventionerna.

De uppdaterade konventionerna innehöll för första gången principer för skydd av civilbefolkningen, opartiska medicinska och humanitära insatser, begränsning av metoder för krigföring samt undvikande av onödigt lidande. Genèvekonventionerna har senare preciserats och utvidgats genom tilläggsprotokoll, särskilt när det gäller skydd av civilbefolkningen. Tilläggsprotokollen I och II är från 1977 och tilläggsprotokoll III från 2005.

Genèvekonventionerna från 1949 kan betraktas som en milstolpe för internationell humanitär rätt, och tillsammans med tilläggsprotokollen utgör de kärnan i den. 

Alla FN:s medlemsstater har ratificerat Genèvekonventionerna, vilket visar att principerna och förpliktelserna i dem är globalt accepterade. Många av reglerna anses dessutom ingå i den internationella humanitära sedvanerätten, vilket innebär att de är bindande för staterna oberoende av om de är parter i dessa protokoll och konventioner eller inte. 

Så som statssekreterare Johanna Sumuvuori konstaterade i sitt anförande vid seminariet, är Genèvekonventionerna och tilläggsprotokollen inte bara en historiskt betydande prestation, utan deras innehåll och principer är aktuella än i dag. Konflikterna i världen har inte upphört, tvärtom. Väpnade konflikter och krig pågår runt om i världen även i denna stund.

Konflikterna bryter allt oftare ut inom landet och mellan icke-statliga aktörer. De nya formerna av krigföring som följt av krigens urbanisering och den tekniska utvecklingen syns också i hur krig påverkar civilbefolkningen. Civilbefolkningen lider hårt av dessa konflikter, och behovet av humanitärt bistånd är stort.

Genèvekonventionerna är ett viktigt exempel på hur det internationella samfundet tillsammans kan åstadkomma något stort och betydelsefullt. Så som Erkki Tuomioja betonade i sitt anförande räcker det dock inte med att man har ingått konventionerna, utan det behövs långsiktigt arbete för att genomföra förpliktelserna och övervaka att de iakttas. Talarna vid jubileumsseminariet lyfte också fram den särskilda roll som Finlands Röda Kors har i denna uppgift och gav sin erkänsla för det ytterst viktiga arbete som organisationen utfört.