Hoppa till innehåll

Genomförandet av regeringsprogrammet är på slutrakan – åtgärderna för social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet har framskridit trots krisåren

statsrådets kommunikationsavdelning
Utgivningsdatum 6.3.2023 16.35 | Publicerad på svenska 2.5.2023 kl. 14.37
Pressmeddelande

Genomförandet av regeringsprogrammet har framskridit trots att covid-19-pandemin, följderna av Rysslands anfallskrig och hanteringen av energi- och kostnadskriser har inverkat starkt på arbetet under regeringsperioden.

Ett viktigt mål i regeringsprogrammet har varit att aktivt främja social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet och samordning av dessa.

Strategiavdelningen vid statsrådets kansli har följt genomförandet av regeringsprogrammet i form av konkreta åtgärder. Framstegen presenteras på webben

Sysselsättningsmålet har nåtts, social- och hälsovårdsreformen har trätt i kraft

Regeringen har nått sitt mål om en sysselsättningsgrad på 75 procent. I januari var trenden för sysselsättningsgraden, det vill säga den siffra som beskriver den långsiktiga utvecklingen, 74,2 procent. Med beaktande av ändringen i beräkningssättet motsvarar siffran 75,1 procent enligt det gamla beräkningssättet. Arbets- och näringstjänsterna överförs till kommunerna från och med 2025. När samma anordnare ansvarar för sysselsättningstjänsterna, kommunensutbildningstjänster och näringstjänsterna stöder de bättre målen för snabb sysselsättning.

Reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet, som har beretts under en lång tid, trädde i kraft vid ingången av 2023. Syftet med reformen är att trygga likvärdiga och högklassiga social- och hälsovårdstjänster och räddningstjänster i hela Finland. Därtill eftersträvas snabbare tillgång till vård och bättre fungerande tjänster med låg tröskel. Reformen syftar också till att svara på de utmaningar som befolkningens åldersstruktur medför och dämpa kostnadsökningen. Det har även fattats beslut om snabbare tillgång till vård inom primärvården.

Under regeringsperioden har man åstadkommit ett bättre grundskydd, högre folk- och garantipensioner och en familjeledighetsreform. Familjeledighetsreformen främjar barns likabehandling, jämställdhet, flexibelt familjeliv och kvinnors ställning på arbetsmarknaden. 

Ny klimatlag har trätt i kraft, tilläggsfinansiering för naturvård

En ny klimatlag godkändes i maj 2022. Ett viktigt mål i den nya lagen är att säkerställa att Finland är klimatneutralt senast 2035. Vindkraftens andel av energiproduktionen har ökat betydligt i enlighet med regeringens mål. Dessutom har man understött utfasningen av oljeuppvärmning och stenkol. Energibeskattningen har ändrats så att den beaktar klimatet i högre grad än tidigare. Regeringen har inlett beredningen av åtgärder för att stärka de minskade kolsänkorna inom markanvändningssektorn.

Finansieringen av naturvård har utökats med i genomsnitt över hundra miljoner euro per år, och Finlands nätverk av nationalparker har utvidgats. Forststyrelsens ägarpolitik har också setts över så att den bättre ska beakta miljön och klimatet. I december 2022 godkändes en ny naturvårdslag, som syftar till att effektivare trygga arter, naturtyper och de tjänster som naturen erbjuder. I den nya lagen ingår även bestämmelser om frivillig ekologisk kompensation och anpassning till klimatförändringarna.

Framtiden byggs upp genom satsningar på utbildning och forskning

Regeringen har utvidgat läroplikten och genomfört avgiftsfri utbildning på andra stadiet. Det är den största reformen inom utbildningen sedan grundskolan infördes. Finansieringen av utbildning har också utökats på alla stadier. Till exempel relationstalen mellan personal och barn inom småbarnspedagogiken har minskats, den subjektiva rätten till småbarnspedagogik har återinförts, stödet inom småbarnspedagogiken har utvecklats och avgifterna för småbarnspedagogik har sänkts. Inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen har man till exempel förebyggt frånvaro med hjälp av en modell för engagerande arbete i skolgemenskapen, förbättrat elev- och studerandevårdens kvalitet och tillgänglighet samt främjat jämlikhet inom utbildningen genom olika åtgärder. Det har också anvisats tilläggsresurser till exempel för anställning av lärare och handledare inom yrkesutbildningen och för stödåtgärder för undervisning och handledning.

En lag som trädde i kraft vid ingången av året förpliktar Finland att höja sina satsningar på forskning och utveckling till fyra procent i förhållande till bruttonationalprodukten före 2030. Dessutom har det fattats beslut om ett skatteincitament för forskning och utveckling. Det aktiverar särskilt små och medelstora företag att utöka sin forsknings- och produktutvecklingsverksamhet. 

Förnyelse av politiken: exaktare uppgifter till stöd för beslutsfattandet

Som exempel på konkreta åtgärder för att främja säkerhet och rättsvård kan nämnas lagen om ett positivt kreditupplysningsregister och den omfattande reformen av lagstiftningen om sexualbrott.

Vid regeringsförhandlingarna våren 2019 enades regeringen om sex löften om en förnyad politik. Syftet med dem är att slå vakt om demokratin och främja medborgarnas jämlika behandling och deras förtroende för samhället. En del av löftena har gällt utveckling av verksamhetssätten, till exempel stärkande av kunskapsbasen i beslutsfattandet. Till detta har man bidragit exempelvis med hjälp av Medborgarpulsen-enkäten samt Datarummet, som tar fram noggrannare analyser, och verksamhetsmodellen för nationella dialoger, som främjar en ny slags samhällsdialog.

Ytterligare information: Hanna Kivistö, ledande sakkunnig, statsrådets kansli, tfn 0295 160 309