Genomförandet av statsrådets försvarsredogörelse har inletts

Statsrådet har inlett genomförandet av försvarsredogörelsen, som godkändes av riksdagen i juni. Försvarsministeriet har gett försvarsmakten direktiv om att genomföra försvarsredogörelsen.

En viktig utgångspunkt för redogörelsen är att Finlands försvarsförmåga ska svara mot kraven i den förändrade säkerhetspolitiska miljön. Finland stärker sin nationella försvarsförmåga och intensifierar sitt internationella försvarssamarbete.

I försvarsministeriets styrningsbrev till försvarsmakten tas det ställning till bland annat följande sakkomplex:

Beredskap: För försvarsmaktens omkostnader reserveras för tidsperioden 2018-2021 tilläggsfinansiering på 50 miljoner euro för sådan förbättring av beredskapen som den förändrade säkerhetspolitiska miljön förutsätter, i synnerhet inom armén. Försvarsmakten utvecklar värnplikten och de värnpliktigas utbildning med beaktande även av beredskapskrav samt kostnadseffektivitet.Den krigstida styrkan: Försvarsmakten fogar den krigstida mobiliseringsorganisationen till de lokala trupperna. Därtill används beväringar enligt utbildningsnivå för uppgifter under en kris. I en krissituation inkluderas i försvarsmaktens krigstida styrka också de gränstrupper som eventuellt ansluts till försvarsmakten. I de krigstida trupperna beräknas det ingå cirka 280 000 soldater.Frivilligt försvarsarbete: Under försvarsministeriets ledning utreds det frivilliga försvarets ställning inom det militära försvaret (inklusive det lokala försvaret och handräckningsuppdragen). I utredningsarbetet hörs aktörer inom det frivilliga försvaret i tillräcklig omfattning.Strategiska kapacitetsprojekt: De strategiska projekten (Flottilj 2020-projektet och HX-projektet, som syftar till att ersätta Hornet) är livsviktiga för Finlands försvar. Beredningen av projekten fortgår inom planerad tidtabell och med de penningresurser som nämns i redogörelsen. Cyberförsvar: Försvarsmakten skapar förutsättningar för cyberövningsverksamhet och deltar aktivt i den övningsverksamhet som ska utveckla cyberförsvarsförmågan.Allmän värnplikt och utbildning: Försvarsmakten ska sträva efter att effektivare nå värnpliktiga före uppbådet och inledandet av beväringstjänst. Användningen av moderna, kostnadseffektiva och tidsenliga undervisningsmetoder som siktar på framtiden utvidgas. Nivån på dagpenningen i förhållande till levnadskostnadsindexet upprätthålls. Personal: Försvarsmaktens personalantal bevaras på minst nuvarande 12 000 personers nivå. Beläggningsnivån på försvarsmaktens tjänster och arbetsavtalsförhållanden ska vara så hög som möjligt. Åren 2018 och 2019 riktas ett tilläggsanslag på 2,0 miljoner euro till försvarsmakten för anställning av avtalssoldater inom ungdomsarbetslöshetsområden. Försvarssamarbete: Man fortsätter att bjuda in internationella partner till nationella övningar, och dessa övningar kan sammanslås med partnernas övningar. Finland fortsätter att ordna, leda och vara värdland för internationella övningar. Finland och Sverige fördjupar sitt försvarssamarbete, som utvecklas så att det täcker den operativa planeringen i alla situationer. Mottagande av internationellt bistånd samt annan internationell verksamhet: Försvarsmakten skapar beredskap att ge och ta emot internationellt bistånd samt att delta i annan internationell verksamhet på det sätt som lagstiftningen möjliggör. Militär krishantering: Finland fortsätter att delta i militär krishantering och i annan internationell verksamhet. När det gäller planering av försvarsmakten bör man fästa uppmärksamhet vid att krishanteringsinsatserna i princip ska stödja utvecklingen av de nationella operativa förmågorna.

Ytterligare upplysningar ges vid försvarsministeriet av Antti Lehtisalo, chef för planeringsenheten vid försvarspolitiska avdelningen, tfn 0295 140330.