I utrikesministeriets budgetförslag för 2024 betonas stödet till Ukraina och Natomedlemskapet

För utrikesministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på totalt 1,3 miljarder euro. Utrikesmi-nisteriet fortsätter stödja Ukraina i enlighet med regeringsprogrammet även 2024.

De viktigaste målen för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik är att trygga Finlands självständighet och territoriella integritet, att förhindra att Finland hamnar i en regional konflikt och att garantera finländarnas säkerhet och välfärd. Grunden för utrikes- och säkerhetspolitiken är rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheterna, jämlikhet och demokrati. Europeiska unionen och försvarsalliansen Nato utgör den samarbetsbaserade kärnan i Finlands utrikespolitik.

Rysslands krig mot Ukraina försvagar Finlands och hela Europas säkerhet. Europeiska unionen är Finlands viktigaste referensram och värdegemenskap inom såväl politik som ekonomi. Finland har som mål att Europeiska unionen ska vara samstämd, globalt stark och strategiskt konkurrenskraftig. Finland reagerar på Rysslands anfallskrig mot Ukraina som en del av unionen.

I och med Natomedlemskapet är Finland ett militärt allierat land. Natomedlemskapet stärker Finlands säkerhet och stabiliteten i Nordeuropa och gör i allt högre grad Finland till en del av den europeiska och transatlantiska säkerhetsgemenskapen. 

Utrikesförvaltningens omkostnader

För utrikesförvaltningens omkostnader föreslås 258 miljoner euro. 

Ett centralt verktyg för påverkan inom utrikesförvaltningen är en effektiv bilateral och multilateral diplomati. Utrikesministeriet sörjer för Finlands livsviktiga, internationella kontakter och lagstadgade konsulära tjänster när det gäller biståndsbehov och krissituationer utomlands. Genom ministeriets inresetjänster främjas arbetsrelaterad invandring och förhindras olaglig invandring.

Utrikesförvaltningen bygger på ett omfattande nätverk av beskickningar. Det är speciellt viktigt att upprätthålla beskickningarnas handlingsförmåga i det rådande utrikes- och säkerhetspolitiska läget. Finlands utrikesrepresentation omfattar 93 verksamhetsställen och vid 88 av dem kommer det att finnas utsänd personal 2024.

I enlighet med regeringsprogrammet genomförs en reform av utrikesförvaltningen som ska stödja den nya eran i utrikes- och säkerhetspolitiken. Reformen beaktar också de nya åtaganden som Natomedlemskapet medför. Under 2024 bereds statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse och en redogörelse om Finlands externa ekonomiska relationer och utvecklingssamarbete. Team Finland-nätverkets verksamhet och ledning ses över i samarbete med näringslivet för att stödja Finlands strategiska intressen.

Finland är ordförande för Östersjöstaternas råd (CBSS) 2023–2024 och förbereder sig för ordförandeskapet för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) 2025. Dessutom är Finland medlem av FN:s råd för mänskliga rättigheter 2022–2024.

Krishantering

Finland deltar aktivt i militär och civil krishantering inom OSSE, EU, Nato och FN. De snabba förändringarna i Europas säkerhetsläge kräver beredskap inför förändringar också när det gäller krishantering. Finland stöder dialogprocesser i anslutning till fredsmedling, bidrar till att finna lösningar på pågående konflikter och stärker fredsmedlingsverksamheten och -kapaciteten såväl nationellt som internationellt.

Finlands internationella krishanteringsuppdrag fokuserar främst på Libanon, Irak, Kosovo och Ukraina. Stödet till Ukraina och stärkandet av landets säkerhetssektor genom civil krishantering är en prioritering. Finland deltar dessutom med en betydande insats i tillhandahållandet av utbildningsstöd till Ukrainas väpnade styrkor. För de finländska krishanteringsstyrkornas underhållsutgifter föreslås 53,1 miljoner euro i utrikesministeriets anslag. Den civila personalens deltagande i krishantering ska fortsättningsvis öka. För civil krishantering föreslås ett anslag på 19,2 miljoner euro. Den avlönade personalen för militär krishantering beräknas uppgå till 400 årsverken, och den civila krishanteringen beräknas sysselsätta cirka 130 experter 2024.

För fredsmedling föreslås ett anslag på 3,9 miljoner euro. När det gäller fredsmedling breddas det finländska deltagandet i FN:s och andra organisationers fredsmedlings- och dialogprocesser. Från att ha fokuserat på finansiering av enskilda projekt styrs verksamheten mot aktivare påverkan för främjande av fred.

Utvecklingssamarbete

En av prioriteringarna inom utvecklingspolitiken är att stärka kvinnors och flickors ställning, självbestämmanderätt samt sexuella och reproduktiva hälsa, som också är avgörande för att bromsa befolkningstillväxten.

Andra prioriterade områden är utbildning och klimatåtgärder. Finland driver också sina mål genom EU:s utvecklingspolitik, i de internationella utvecklingsbankerna och FN-organen. Finland främjar aktivt finländska företags deltagande i investeringsprojekt inom ramen för EU-strategin Global Gateway.

Finländska företags villkor i utvecklingsländer och företagens förutsättningar att söka finansiering av FN, EU och utvecklingsbankerna främjas och finländska företag utnyttjas i högre grad i utvecklingssamarbetet och i investeringar som stöder utveckling. Olika former av utvecklingsfinansiering kompletterar varandra. För en resultatrik utvecklingspolitik behövs finansiering i form av såväl donationer som lån och investeringar.

Som villkor för Finlands utvecklingssamarbete fastställs att partnerlandet tar emot sina egna medborgare och ger sitt stöd till den internationella regelbaserade ordningen. Finland beviljar inget bistånd till regeringar eller aktörer som stöder Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Användningen av medel i utvecklingssamarbetet övervakas effektivt. Om missbruk uppdagas leder det till att stödet skärs ned eller upphör helt och, i den utsträckning det är möjligt, återkrävs.

Ukraina är den största mottagaren i Finlands utvecklingssamarbete under regeringsperioden. För det nya momentet Stöd till Ukraina föreslås 58 miljoner euro, vilket är 20 miljoner euro mer än det nuvarande landspecifika anslaget för Ukraina.

Som ett led i åtgärderna för att balansera ekonomin görs en anpassning på 118 miljoner euro 2024 i det egentliga utvecklingssamarbete som förvaltas av utrikesministeriet. När det gäller den utvecklingspolitiska finansieringen i form av lån och investeringar görs det anpassningsåtgärder på 60 miljoner euro 2024.

För det egentliga utvecklingssamarbete som förvaltas av utrikesministeriet föreslås anslag på 622 miljoner euro samt fullmakter att ingå förbindelser till ett värde av 464 miljoner euro så, vilket medför förutsebarhet i utgifterna under åren efter 2024. Det föreslås att stödet till utvecklingsländer genom finansiering för utvecklingssamarbete i form av lån och investeringar fortsätter till ett belopp av 70 miljoner euro. För en höjning av Finnfunds kapital föreslås 10 miljoner euro.

Finlands offentliga bistånd uppskattas till totalt 1,2 miljarder euro. Staten riktar uppskattningsvis ca 0,42 procent av bruttonationalinkomsten till utvecklingssamarbete 2024.

Övriga anslag

För medlemsavgifter och finansiella bidrag till internationella organisationer föreslås cirka 150 miljoner euro. Största delen av anslagen utgörs av Finlands betalningar till FN. För Finlands betalningsandelar till Nato föreslås 8,9 miljoner euro. Här ingår såväl Finlands fastställda andel av Natos civila budget och frivillig finansiering till stöd för Ukraina.

För samarbetet i Östersjöområdet, Barentsregionen och den arktiska regionen föreslås ett anslag på 1,6 miljoner euro. För Finlands förberedelser inför ordförandeskapet i OSSE 2025 föreslås ett anslag på 2,8 miljoner euro.