Krishanteringens framtid temat för evenemanget Krishantering NU

Krishantering NU ordnades vid Helsingfors universitet den 5 maj. Evenemanget samlade experter, beslutsfattare och andra intresserade för att diskutera utveckling av den övergripande krishanteringen och dess framtida riktning. I år har det gått 70 år sedan Finland för första gången deltog i en krishanteringsoperation.

Evenemanget gav en bred översikt över krishanteringens nuläge och framtid i en tid av snabba förändringar i den internationella säkerhetsmiljön. I diskussionerna lyfte deltagarna fram krishanteringens viktiga roll för internationell stabilitet samt behovet av ett allt närmare samarbete mellan militär och civil krishantering.

Konsekvent och värdebaserad krishantering

Evenemanget öppnades av utrikesminister Elina Valtonen som lyfte fram Finlands långsiktiga och konsekventa roll i den internationella krishanteringen.

”Ibland kallas Finland krishanteringens stormakt. När vi tänker på vårt lands storlek, har vår insats varit betydande, men framför allt har vi agerat konsekvent och värdebaserat”, sade minister Valtonen i sitt öppningstal.

Jean-Pierre Lacroix som är undergeneralsekreterare för FN:s fredsfrämjande operationer, bidrog med ett internationellt perspektiv till evenemanget genom ett inspelat anförande. Han tackade Finland för det långvariga och engagerade deltagandet i FN:s krishantering. Enligt Lacroix är krishanteringsoperationer av central betydelse när det gäller internationell stabilitet. Han underströk också behovet av att utveckla verksamheten i takt med den snabbt föränderliga säkerhetsmiljön.

”Fredsbevararnas närvaro har avsevärt minskat antalet civila offer, förkortat konflikter och bidragit till att säkerställa att parterna följer fredsfördragen”, sade Lacroix. 

FN:s särskilda sändebud för Sudan Pekka Haavisto, berättade i sitt inspelade tal om det aktuella läget i Sudan, FN:s arbete och om utmaningarna i regionen.

Paneldeltagarna riktade blickarna mot nuet och framtiden

Den första paneldiskussionen handlade brett om krishanteringens utveckling, allt från eldupphör till omfattande och mångdimensionella operationer. För första gången deltog Finland i en krishanteringsoperation i Suez 1956. Efter det har över 60 000 finländska soldater och civila experter tjänstgjort i internationella operationer runt om i världen.

Temat för den andra paneldiskussionen var krishanteringens förändrade omvärld som präglas av Rysslands anfallskrig mot Ukraina och utdragna konflikter. I diskussionen betonade deltagarna behovet av en mer övergripande krishantering med fokus på skyddet av civila, de mänskliga rättigheterna och starkare resiliens.

Deltagarnas budskap var tydligt. Trots att omvärlden förändras behövs det fortfarande krishantering, till och med mer än tidigare.

Karriärer, möten och praktiska exempel

I diskussionen Experter på scenen talade deltagarna om de olika rollerna och karriärerna inom krishanteringen, bland annat inom fredsmedling, humanitärt bistånd och arbetet för rättsstaten och de mänskliga rättigheterna. Andra viktiga frågor som deltagarna tog upp var EU:s och FN:s operationer, jämställdhet och bekämpning av könsrelaterat våld.

I dagens sista session var siktet inställt på krishanteringens framtid. Diskussionens fokus låg på att analysera de möjligheter och risker som ny teknik medför och att utveckla tankar om de olika allt vanligare koalitioner som kompletterar traditionella strukturer. Enligt paneldeltagarna kräver en hållbar krishantering genuint inkluderande och nya sätt att involvera olika aktörer, särskilt kvinnor och unga.

Vid utställningsdiskarna i Agorahallen fick besökarna bland annat träffa aktörer inom krishanteringen. De fick också information om utbildnings- och karriärmöjligheterna och om det praktiska arbetet inom militär och civil krishantering. På Senatstorget visade polisen, Försvarsmakten, Gränsbevakningsväsendet och Tulle utrustning och materiel som används i krishanteringsoperationer. De populäraste bland allmänheten var tullhundarna Ihme och Nekku.

Samarbete i krishanteringens kärna

Evenemanget avslutades av försvarsministeriets kanslichef Janne Kuusela som påminde om vikten av samarbete mellan aktörer inom militär och civil krishantering, polisarbete, utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd.

Krishantering NU ordnades under ledning av utrikesministeriet i samarbete med försvarsministeriet och Krishanteringscentret CMC Finland. I arbetet medverkade ett stort antal myndigheter och organisationer.