Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

Nepal har målet att bli ett medelinkomstland – möjligheterna till framtida samarbete analyseras i en utredning

utrikesministeriet
Utgivningsdatum 2.5.2022 13.50 | Publicerad på svenska 2.5.2022 kl. 14.00
Nyhet

Nepal strävar efter att år 2026 kunna ta sig ur kategorin ”minst utvecklade länder (LDC)”. I den utredning som utrikesministeriet beställt ingår en analys av hur relationen mellan Finland och Nepal kommer att ändras när samarbetet breddas och partnerskapen diversifieras i samband med denna förändring.

Flickor tvättar sina händer på skolgården.
Finland har drivit långsiktigt utvecklingssamarbete med Nepal inom vattensektorn. Bild: Liisa Takala/UM

Under de senaste årtiondena har Nepal nått sina utvecklingsmål i snabb takt: den extrema fattigdomen har till exempel minskat betydligt. En annan stor framgång är bättre tillgång till vatten och sanitet, och här har Finland också stött Nepal.

På grund av de händelser som skett både inom och utanför Nepal har landets utveckling inte alltid varit okomplicerat. Inbördeskriget 1996–2006, jordbävningarna 2015, Indiens handelsblockad och konsekvenserna av covid-19 och kriget i Ukraina har gjort det svårare att utveckla samhället och ekonomin.

"Jag ser inte någon enskild anledning till varför Nepal inte skulle kunna ta sig ur gruppen ”minst utvecklade länder”. Landet har potential och mänskliga resurser, särskilt utbildade unga människor, säger Pertti Anttinen", Finlands ambassadör i Nepal. 

"Nepal borde dock kunna diversifiera sin ekonomi och få fart på exporten, vilket igen kunde skapa möjligheter även för finländska företag", tillägger Anttinen.

Ett fortsatt samarbete inom utbildningsområdet rekommenderas

Utredningen analyserar hur övergången från gruppen ”minst utvecklade länder” (LDC, Least Developed Country) till ett medelinkomstland påverkar relationen och möjligheterna till samarbete mellan Nepal och Finland.

En ytterligare avsikt är att skapa praxis för liknande analyser när något annat av Finlands partnerländer når statusen som medelinkomstland.

Enligt utredningen medför Nepals övergång många samarbetsmöjligheter för Finland, till exempel för företag. Möjligheter till samarbete finns särskilt inom de områden och teman som Finland och Nepal redan länge fokuserat på: utbildning, vatten, sanitet, hygien och arbetet med mänskliga rättigheter och klimatförändringar.

Utredningen rekommenderar att Finland bygger upp partnerskap inom teknisk utbildning och yrkesutbildning, särskilt med tanke på migrerande arbetstagare. Samtidigt är också högskoleutbildningen och satsningen på forskning och innovationer viktiga.

Finland och Nepal har samarbetat länge

Nepal har sedan 1980-talet varit ett partnerland i Finlands bilaterala utvecklingssamarbete. Under årtiondenas lopp har Finland drivit långsiktigt utvecklingssamarbete med Nepal, särskilt inom skogs- och vattensektorn och utbildningen.

Åren 2021–2024 fokuserar utvecklingssamarbetet på att främja vatten- och sanitetsfrågor och att förbättra undervisningskvaliteten, jämställdheten och den sociala rättvisan. I högskolesamarbetet finansierat av Finland (HEI-ICI) ligger fokus särskilt på lärarutbildningen och verktygen för digitalt lärande.

Genom det multilaterala utvecklingssamarbetet deltar Finland också i det arbete som FN-organen och instituten för utvecklingsfinansiering utför i Nepal. Finlands samarbete med EU är särskilt intensivt.

Många av de finländska frivilligorganisationer som är med i utvecklingssamarbetet har redan länge arbetat i Nepal. De stärker det lokala civila samhället och når i synnerhet de människor som har det sämst ställt.

UniPID (Finnish University Partnership for International Development) som är ett nätverk av finska universitet svarar för utredningen. Nätverket samordnar det utvecklingspolitiska utredningssamarbetet mellan forskarna och ministeriet.

Utredningen har arbetats fram av forskarna Avinash Dhital, Uma Sigdel och Uttam Babu Shrestha. Den är oberoende och representerar inte nödvändigtvis utrikesministeriets officiella ståndpunkt.  

 

Hanna Päivärinta

Skribenten är informatör vid utrikesministeriets kommunikationsavdelning.

 
Tillbaka till toppen