Ökad FoU-finansiering ska bidra till förnyelse av samhället – statsminister Orpo gav riksdagen en upplysning om den fleråriga planen för FoU-finansiering

I den fleråriga planen för användningen av statlig finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet anvisas finansiering för att öka samarbetet mellan privata och offentliga FoU-aktörer och för att påskynda privata FoU-investeringar. Andra centrala prioriteringar i planen är starkare FoU-kompetens och forskarkarriärer, stöd till forsknings- och teknologiinfrastrukturer samt europeiskt och internationellt samarbete.

Den 18 september gav statsminister Petteri Orpo riksdagen en upplysning om planen för användningen av statlig FoU-finansiering, som statsrådet godkände i juni.

”FoU-finansieringen ska riktas så att den ger den eftersträvade positiva effekten när det gäller kompetens, produktivitet och konkurrenskraft”, säger statsminister Orpo.

Regeringen har redan riktat finansiering i enlighet med planen i sin budgetproposition för 2025. Vid budgetförhandlingarna fattade regeringen beslut om tilläggsfinansiering på sammanlagt 52 miljoner euro utöver vad som överenskommits vid ramförhandlingarna. I besluten betonas framför allt ökad finansiering av grundläggande forskning, bättre forskning, produktutveckling och produktivitet inom det sociala området och hälso- och välfärdsområdet, finansiering av forskning inom hållbar utveckling och skogsbruk, främjande av FoU-verksamheten inom de kreativa branscherna samt nya forskningsinfrastrukturer.

Företagens FoU-investeringar väntas öka tack vare den offentliga finansieringen 

För att målet i fråga om FoU-utgifterna ska kunna nås måste företagens FoU-investeringar i euro öka minst dubbelt så mycket som den offentliga finansieringen. FoU-finansieringen ska främja olika sektorers, det vill säga näringslivets, den offentliga sektorns och den tredje sektorns förnyelse och förmåga att svara på nationella eller till och med globala utmaningar.

Regeringen har förbundit sig till de principer för utveckling av FoUI-systemet som den parlamentariska FoUI-arbetsgruppen har fastställt. Dessa är förutsebarhet och långsiktighet, hävstångseffekt, ett helhetsbetonat grepp, vetenskapens frihet samt forskning och utbildning av hög kvalitet, konkurrenskraft, samarbete, internationalism, medvetenhet om globala utmaningar samt teknik- och branschneutralitet. FoU-finansieringen fördelas med beaktande av dessa principer.

Målet är ett internationellt attraktivare FoUI-system

FoUI-systemet utvecklas och förnyas på ett övergripande och balanserat sätt. Den nationella finansieringen ska starkt stödja olika former av internationalisering och locka internationella investeringar och internationellt kunnande till Finland. 

”Finland är fortfarande känt ute i världen som ett toppland för kompetens och utbildning. Jag vill tro att våra företag och offentliga forskningsorganisationer har ännu större potential att klara sig inte bara i hemlandet utan också i den internationella konkurrensen”, säger statsminister Orpo.

Riksdagsgrupperna har förbundit sig till målet att höja FoU-utgifterna till fyra procent av bruttonationalprodukten före 2030 och att öka den statliga finansieringen av forsknings- och utvecklingsverksamhet. På denna grund har riksdagen stiftat en lag om statlig finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet åren 2024–2030, som fastställer nivån på statens årliga FoU-utgifter. I enlighet med FoU-finansieringslagen godkänner statsrådet en gång per valperiod en plan för användningen av finansieringen av forsknings- och utvecklingsverksamhet. I den fleråriga planen ingår en beskrivning av nuläget inom FoUI-systemet, målen för systemet samt de huvudsakliga riktlinjerna för finansieringen av forskning och utveckling.

Statsrådet följer utvecklingen av de offentliga och privata utgifterna för forsknings- och utvecklingsverksamhet. Finansieringen fördelas som en del av den normala budgetprocessen. Det årliga FoU-finansieringstillägget uppgår till cirka 280 miljoner euro. FoU-finansieringen har i stor utsträckning bedömts vara det bästa sättet att öka produktiviteten, som på lång sikt är den viktigaste källan till ekonomisk tillväxt.

Planen har beretts under ledning av forsknings- och innovationsrådet i arbetsgrupper som letts av undervisnings- och kulturministeriet och arbets- och näringsministeriet. Olika berörda aktörer har hörts i stor utsträckning under arbetets gång.

Ytterligare information:
Henrik Vuornos, statsministerns specialmedarbetare, statsrådets kansli, tfn 050 408 4422, Johanna Moisio, generalsekreterare, forsknings- och innovationsrådet, tfn 0295 160 625