Statsminister Petteri Orpos EU-linjetal fredagen den 8 maj 2026

(Det talade ordet gäller)

Bästa åhörare, bästa studerande!

Glad Europadagsafton!

När ägnade ni senast en stund åt att tänka på Europa? Jag menar inte nyheter eller politik, utan den europeiska idén. Är den värd att försvara?

Jag har reflekterat över frågan under hela min politiska karriär. Ett av mina första politiska engagemang var att kampanja för EU-medlemskap i början av 1990-talet. Men jag har aldrig tänkt på frågan så mycket som nu.

Europa är ingen självklarhet. Det är mänskligt att tänka att världen rullar vidare som den alltid har gjort. Vi har vant oss vid tanken att världen omkring oss följer givna regler. Att demokratin går framåt och samarbete övervinner motsättningar.
Det råder ingen tvekan om att världen har förändrats. Alla är inte beredda att försvara den regelbaserade internationella ordningen. Att hävda att den skulle ha kollapsat är ändå att överdriva. Det har den inte, men den kräver mer arbete än på länge.

Ryssland för ett anfallskrig mot Ukraina och strävar efter att omforma den europeiska säkerhetsordningen efter sina egna intressen. Förenta staternas engagemang i Europas säkerhet kommer att minska. Kina stärker sin position på sina egna villkor. I Mellanöstern blir läget alltmer instabilt. Europa kan inte basera sin säkerhet på antaganden.

Detta är den värld vi lever i. Det är därför vi måste ställa frågan: Var står Europa i dagens värld? Vilken roll intar vi och vilken slags värld vill vi se i framtiden?
Svaret börjar med frågan om varför Europa finns. Europeiska unionen är mer än bara en ekonomisk zon eller en regleringsmiljö. Den är mer än bara en institution. Den är en värdegemenskap, och i allt högre grad också en geopolitisk gemenskap.

Trots sina brister är den regelbaserade ordningen fortfarande det bästa systemet för länder som Finland. Det ligger i vårt intresse att försvara den.
Men minst lika viktigt är att vi inte får vara naiva.

Vi måste vara ärliga. Den som besitter militär styrka och teknik regerar i världen. Därför måste Europa nu utveckla dessa förmågor.
Europa måste se världen som den är. Inte som den var efter kalla kriget och inte som sådan vi önskar att den vore.

Bästa åhörare!

Detta leder oss till en slutsats som inte går att bortse från: Europa måste vara starkare. Inte för att användning av maktmedel är ett självändamål, utan för att värderingar saknar tyngd utan makt. Vi kan inte försvara Europa enbart genom att luta oss på värderingar – vi behöver konkret förmåga att kämpa för dem.

Vi måste vara starkare ekonomiskt. Starkare när det gäller säkerhet. Starkare i försvaret. Starkare i våra yttre förbindelser. Men också internt, det vill säga i våra beslut och strukturer.

Vi är 500 miljoner människor. Vi är en av världens största ekonomier. Vi har kunnande, stabilitet och förtroende. Alltför ofta glömmer vi det och agerar inte alltid i enlighet med våra styrkor.

Vi måste stärka vår konkurrenskraft. Allt vilar på ekonomisk styrka. Utan ekonomisk styrka kan vi inte bygga upp vår säkerhet eller vårt försvar.

Vi måste bygga upp en konkret europeisk säkerhetskapacitet: en försvarsindustri och suveräna förmågor.

Vi måste återta vår ledarroll på teknikområdet och stärka vår suveränitet också i det hänseendet. Investeringar i artificiell intelligens, rymdteknik och annan ny teknik, såsom chip- och kvantteknik, är nödvändiga.

Vi måste ha förmåga att fatta beslut. Det är ohållbart att ett land kan hålla resten av Europa som gisslan och hindra beslutsfattandet. Därför måste vi våga i högre grad övergå till beslutsfattande med kvalificerad majoritet.

Vi måste vara beredda att gå vidare med integrationen i olika takt. Det ligger i Finlands intresse att vara med där EU drivs framåt, vare sig det handlar om försvar, kapitalmarknaden eller kritiska råvaror.

Bästa åhörare!

Det är lätt att hävda att EU är dysfunktionellt. Sanningen är dock mer nyanserad än så. EU är en föregångare exempelvis när det gäller att bekämpa klimatförändringen, skydda miljön och främja hållbar energi. Delvis tack vare EU:s utsläppshandelssystem är elproduktionen i Finland till 95 procent ren.

Det finns också andra goda exempel på att EU fungerar, såsom Erasmus-utbytesprogrammet, roaming och standardiseringen av laddkontakter. Den europeiska integrationen fördjupas också av praktiska skäl, inte bara på grund av stora visioner.

Just nu arbetar man med att undanröja hinder på EU:s inre marknad och bygga kapitalmarknadsunionen för att europeiska företag ska ha möjlighet att utvecklas och växa i Europa. Investeringarna och samarbetet på försvarsområdet utökas i betydande grad. Dessa teman är mycket viktiga för Finland.

Samtidigt är vi själva initiativrika. I fjol i Helsingfors tog vi initiativet till samarbete kring försvar och säkerhet på EU:s östra flank. Till hösten har jag sammankallat ett toppmöte där vi särskilt ska fokusera på den arktiska regionens säkerhetspolitiska betydelse i EU. Den arktiska regionen i Europa börjar vid Finlands östra gräns. 
Bästa åhörare!

Styrka och realism betyder inte att man lägger sina värderingar åt sidan. Tvärtom. Just i denna tid framhävs betydelsen av europeiska värderingar. 
Demokrati är ingen självklarhet eller en standardinställning. Den är ett val vi gör varje dag. Utan detta val skulle utvecklingen gå i motsatt riktning. En sådan utveckling såg vi i Ungern. Vi såg också vad som hände när folk använde sin röst. Demokratin rättar sig själv när den får chansen.

Rättsstatsprincipen är varken en teknisk detalj eller en förhandlingsfråga. Det är den som skiljer makt från egenmäktighet. Den utgör grunden för allt annat – även ekonomin. Det måste Europa hålla fast vid, också när det känns svårt. 
Finland var med och tog fram den rättsstatsmekanism som gjorde det möjligt att frysa EU-stöd till Ungern. Denna mekanism måste stärkas ytterligare.

Gemensamma medel får inte användas för att urholka demokratins grundvalar i något EU-land.

Realism utan cynism och värderingar utan naivitet. Dessa riktlinjer ska Europa följa. De strider inte mot varandra.

Bästa åhörare!

Finländarna har hittills betraktat Europeiska unionen framför allt som en ekonomisk gemenskap. Sitras nyligen publicerade studie visar att denna uppfattning har förändrats. Finländarna ser EU i allt högre grad som en geopolitisk aktör med uppgift att trygga stabiliteten och säkerheten. Enligt Sitras studie får även ambitiösa beslut folkets stöd om de stärker Europas och Finlands handlingskraft. Det ställs fortfarande höga förväntningar på Europa. Och efterfrågan på Europa är i dag större än på länge.

Många länder söker en stabil, förutsägbar och pålitlig partner. Detta syns i hur Europa uppfattas på olika sätt runt om i världen. Nya handelsavtal ingås och har ingåtts med till exempel Latinamerika och Indien. Kanada eftersträvar en närmare relation med Europa, och Storbritannien har efter lite eftertanke kommit till samma slutsats. Det innebär stora möjligheter.

För att kunna ta vara på dessa möjligheter måste Europa ha självförtroende och inse hur mycket det har att bidra med. Det senare återspeglas också i den starka viljan hos många länder att ansluta sig till EU.

Utvidgningsdiskussionen domineras i alltför hög grad av sektorspecifika farhågor och tekniska utmaningar. Vi får inte glömma det väsentliga. EU:s grundläggande uppgift är att säkerställa stabilitet och välstånd för européerna. Vi måste välkomna alla länder som delar våra grundläggande värderingar och mål. Det är viktigt att EU för fram detta budskap kraftfullt och tydligt.

Bästa studerande!

Det är er generation som formar Europas framtida roll. Är framtidens Europa en återhållsam och reaktiv aktör, eller en aktör med en klar framtidsvision och förmåga att förverkliga den? Jag tror på det senare. Men det är inte möjligt utan beslutsfattande och mod att agera.

I början ställde jag frågan om Europa och den europeiska idén är värda att försvara. Svaret är fortfarande ja, precis som i folkomröstningen 1994. Därför att Europa just nu, i dagens värld, är den enda konstruktionen som kan trygga det vi tror på. Europa hör inte till det förgångna. Det är ett framtidsprojekt.

Tack.