Statsminister Juha Sipilä
Statsministerns upplysning om regeringens politik 2016 och de viktigaste propositionerna till riksdagen

(med reservation för ändringar)

Ärade talman!

Bästa riksdagsledamöter!

Finland ligger ännu i täten med olika internationella mått mätt. Samtidigt håller den finansiella basen för vårt välfärdssamhälle på att vittra sönder. Vi behöver höja prestationsnivån avsevärt inom alla samhällssektorer för att även i ett framtida, åldrande samhälle kunna finansiera den service vi har för närvarande. Det klarar vi finländare nog av bara vi har gemensamma intentioner.

Regeringens plan för att hantera situationen är att balansera upp den offentliga ekonomin, genomföra stora strukturella reformer och skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning. Vi kommer inte lätt undan, men vi gör det inte heller lätt för oss själva. Jag anser att nuläget inte ger rätt bild av oss finländare. Vi kan åstadkomma mer än så här.

Regeringens mål är att öka sysselsättningen med 110 000 personer under denna valperiod. Vi ska inte längre leva på kredit 2021. Att sysselsätta de arbetslösa ska vara drivfjädern bakom alla beslut. För att vi ska nå dessa mål måste förutsättningarna för ekonomisk tillväxt stärkas i många avseenden. Förutsättningarna för företagande stärks t.ex. på följande sätt:

• Tillväxtföretagens finansiella ställning förbättras genom att den finansiella ställningen i exempelvis Finnvera och TES stärks.
• Tillstånds- och besvärsprocesserna försnabbas.
• Små och medelstora företags anmälningsskyldighet och skyldighet att lämna uppgifter lindras.
• Konkurrensen ökas.
• Inom Team Finland-konceptet har man tagit i bruk tjänster över en disk och utlandsnätverket har stärkts från ingången av detta år.
• Förluster från en förvärvskälla får i aktiebolag dras av från inkomsterna från andra förvärvskällor från ingången av 2017.
• För andra företagsformer än aktiebolag införs ett företagaravdrag på fem procent från ingången av 2017.
• För små företag blir det nästa år möjligt att redovisa intäkter från mervärdesskatten enligt betalningsprincipen.

Tröskeln för att sysselsätta sänks genom ett lagpaket som innehåller förslag om att förlänga prövotiden och minska skyldigheten att återanställa samt lindra villkoren för visstidsanställningar. Paketet överlämnas till riksdagen i vår och träder i kraft i sommar.

I förhandlingarna om lokala avtal måste det göras tydliga framsteg. Samtidigt ska personalens ställning stärkas i företagens beslutsfattande. Avsikten är att arbetsgruppen ska slutföra sitt arbete i mitten av mars.

Finland behöver också göra ett stort konkurrenskraftssprång. Detta försöker arbetsmarknadsorganisationerna för närvarande nå en överenskommelse om. Bollen ligger nu hos dem.

Inhemska och utländska experter stöder regeringens anpassningsåtgärder i fråga om dimensionering och tidpunkt. Vi förbinder oss fullt ut till att i regeringens ramförhandlingar i vår hålla fast vid de i regeringsprogrammet fastslagna anpassningsåtgärderna på fyra miljarder euro på 2019 års nivå. Denna regering kommer inte att skärpa den totala skattesatsen. Beskattningen av låg- och medelinkomsttagare lindrades redan vid ingången av året.

Man kan skapa dynamik i ekonomin också genom statens ägarpolitik. Syftet med statens ägarpolitik är i första hand att främja tillväxt, sysselsättning och inhemskt ägande. Statens ägande ska kunna motiveras med strategiska intressen, en samhällelig specialuppgift, en förändrad näringsstruktur eller ett skydd av det blåvita ägandet. Ägandet ger också regelbundna inkomster till statens budget.

Skapandet av dynamik innebär i praktiken att statens ägande i fortsättningen kommer att vara ett medel för ständig förnyelse snarare än ett medel för bevarande. I vår överlämnar regeringen i omarbetad form statsrådets principbeslut om ägarpolitiken till riksdagen.

Ärade talman!

Denna regering har som uppgift att genomföra flera massiva förändringar och reformer. Riktlinjerna och målen är klara. Tidtabellerna för reformerna är snäva.

Pensionsreformen slutfördes i höstas. Den träder i kraft den 1 januari 2017.

För det andra framskrider social- och hälsovårdsreformen, landskapsreformen och valfriheten i fråga om tjänster enligt regeringsprogrammet och enligt de riktlinjer som regeringen dragit upp. De huvudlagar som gäller social- och hälsovårdsreformen, landskapsreformen och finansieringen överlämnas efter remissbehandlingen till riksdagen i höst och träder i kraft från och med den 1 januari 2019.

Landskapet Åland har en särställning och därför för vi separata förhandlingar om dessa reformer med landskapet.

För det tredje framskrider gallringen i kommunernas uppgifter. Alla riksdagspartier har förbundit sig till denna gallring. Målet är att gallringen i uppgifterna ska minska hållbarhetsunderskottet med 1 miljard euro på 2029 års nivå.

Spetsprojekten framskrider. Digitaliseringen främjas och byråkratin minskas. Vi slopar onödiga normer som komplicerar finländarnas vardag. Butikernas öppettider avreglerades vid årsskiftet. Byggbestämmelser som hindrar användning av trä ska avvecklas. Den administrativa bördan i anknytning till jordbrukets stödsystem görs lättare.

Tjänsterna för barn och familjer samt för närstående- och familjevårdare reformeras så att de är förvaltningsövergripande och bättre motsvarar behoven. Den bästa praxis som redan nu tillämpas på olika håll i vårt land sammanförs, sprids och förankras. När det gäller tjänster för barn och familjer flyttas tyngdpunkten från dyra korrigerande tjänster till högklassiga förebyggande åtgärder, vilket är en efterlängtad reform.

För att förbättra kommunernas ekonomi ska avgiftstaket inom småbarnspedagogiken höjas i enlighet med tidigare beslut. Vi säkerställer att de familjer som har det sämst ställt har rätt till avgiftsfri småbarnspedagogik även i fortsättningen.

Så har vi försöken. I vår ska vi specificera innehållet i basinkomstförsöket och överlämna en proposition med förslag till regionala språkförsök i den grundläggande utbildningen.

Inom ramen för reformen av yrkesutbildningen omformas hela yrkesutbildningen, finansieringen och examenssystemet. Studerandenas individuella lärande utökas och byråkratin minskas. Lärandet på arbetsplatserna utökas. De regeringspropositioner som gäller reformen bereds i år och överlämnas till riksdagen för behandling i början av 2017.

Regeringen slutför de stora reformerna och balanserar upp den offentliga ekonomin. Vi skapar förutsättningar för ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning. Låt oss alla hjälpas åt i detta arbete.

Ärade talman!

Hos oss kretsar migrationsdebatten lätt kring oss själva. Vi får inte glömma dess grundläggande orsaker. En betydande del av de personer som söker asyl i Finland har flytt från förhållanden som vi inte ens kan föreställa oss. De kommer från områden med mångåriga konflikter och ständig otrygghet. För dessa människor har flykten hemifrån varit ett val mellan liv och död. Det är vår mänskliga plikt att hjälpa dessa människor.

För att hantera flyktingkrisen behöver vi effektiva åtgärder i vårt eget land och inom EU. Asylprocessen måste bli snabbare och besluten om återsändande måste verkställas utan dröjsmål. De personer som beviljas asyl måste kunna bli en del av vårt samhälle. En av våra värderingar är arbete. Utbildningen är även här i en nyckelställning. Vi gör det lättare för invandrare att komma ut i arbetslivet.

På EU-nivå är det en förutsättning att övervakningen av de gemensamma yttre gränserna fungerar, att flyktingslussarna i Grekland och Italien fungerar, att bördan fördelas jämnare mellan medlemsländerna och att återsändandet av de personer som inte har rätt till asyl verkställs. Det finns ingen tid att förlora.

Förra veckan deltog jag i en konferens i London, där man samordnade det internationella samfundets resurser för att hjälpa Syrien och dess grannländer. Finland arbetar för att stödja och stärka dessa samhällen – t.ex. genom att stödja utbildning för barn och kvinnornas ställning.

På grund av det rådande ekonomiska läget har vi tyvärr varit tvungna att skära ner medlen för utvecklingssamarbete. Det är dock ännu viktigare att vi riktar medlen till de områden där de verkligen behövs. Detta är också ett av huvudbudskapen i vår nya utvecklingspolitiska redogörelse.

En verklig förändring i t.ex. Syrien kan fås till stånd först när man får ett slut på den konflikt som pågår i landet. Den stora utmaningen är att det inte är bara regeringen och flera oppositionsgrupper som strider mot varandra, utan att även många andra länders intressen är inblandade. En av parterna i kriget är terroristorganisationen IS.  Denna brutala terroristorganisation beskriver väl den svårighetsfaktor som vi måste leva med i dagens värld. Organisationen trotsar logiken för både det internationella systemet och respekten för mänskligt liv.

Vi lever sannerligen inte längre i någon idyll. Vi måste vara ännu mer alerta och föra en ännu aktivare utrikespolitik.

Vi måste komma ihåg vilka som är våra närmaste vänner: de nordiska länderna och det nordiska samarbetet. I år är vi ordförandeland i Nordiska ministerrådet. Vi leder detta samarbete med utgångspunkt i den starka grund som byggts upp under årtionden och svarar aktivt på aktuella utmaningar.

Regeringen anser att också de bilaterala relationerna till Ryssland är ytterst viktiga. Samtidigt vet vi att vi beslutsamt står bakom EU:s gemensamma utrikespolitik, inklusive besluten om sanktioner.

Riksdagen kommer att få flera redogörelser som gäller den interna och externa säkerheten. Jag hoppas på en noggrann fördjupning i dessa i dagens världspolitiska läge. I torsdags godkände statsrådet den utvecklingspolitiska redogörelsen. Redogörelsen för den inre säkerheten överlämnas till riksdagen i mars och den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen i maj–juni. Försvarsredogörelsen överlämnas till riksdagen antingen i slutet av 2016 eller senast i början av 2017.

Regeringen slutför de stora reformerna och balanserar upp den offentliga ekonomin. Vi skapar bättre möjligheter till ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning. Låt oss alla hjälpas åt i detta arbete.

Ärade talman!

I februari överlämnar vi Finlands EU-strategi till stora utskottet för behandling. Planeringen av Finlands EU-politik utvecklas genom att den redogörelse som utarbetats en gång per valperiod ersätts med en årlig strategi för EU-inflytandet.

Aktuella frågor inom EU är förutom flyktingkrisen Storbritanniens relation till EU, utvecklandet av Ekonomiska och monetära unionen och lindrigare reglering. I fråga om Storbritanniens relation till EU har Finland som mål att så snabbt som möjligt finna en förhandlingslösning. Europeiska rådets ordförande Tusk har lämnat ett balanserat förslag till lösning och jag tror att det kan leda till ett förhandlingsresultat som passar alla medlemsländer.

Finland har som medlem av Ekonomiska och monetära unionen förbundit sig att främja stabiliteten inom euroområdet. Vid utvecklandet av Ekonomiska och monetära unionen betonar vi konkreta åtgärder på kort sikt. Ett bättre styrsystem för den offentliga ekonomin, slutförandet av en bankunion som grundar sig på placeraransvar och skapandet av en kapitalmarknadsunion stöder tillväxten, sysselsättningen och konkurrenskraften.

Ärade talman!

Finland har inte förnyat sig på länge. Regeringens funktionsförmåga mäts varje dag i det målmedvetna genomförandet av regeringsprogrammet och reformerna – genom modet att fortsätta. Det lönar sig inte längre att slösa tid på att bromsa reformerna, utan på hur reformerna ska genomföras. För detta behövs allas vår insats.

Tack.

Den svenska översättningen av statsministerns upplysning publicerad 10.2.2016