Statsministerns upplysning om regeringens politik 2025 och de viktigaste propositionerna som kommer att överlämnas till riksdagen

Onsdagen den 12 februari 2025 gav statsminister Petteri Orpo riksdagen en upplysning om regeringens politik 2025 och de viktigaste propositionerna som kommer att överlämnas till riksdagen. Det talade ordet gäller.

Arvoisa puhemies, ärade talman!

Finland har utsetts till världens lyckligaste land sju år i rad.

Vårt lands styrka har alltid varit ett enat, ihärdigt och beslutsamt folk. Finlands ekonomiska utveckling har varit en framgångssaga som gjort det möjligt att bygga upp vårt välfärdssamhälle. 

Vi har som nation haft förmåga att se vad som krävs för en bättre framtid.

Jag vet att vi kan göra det även nu. 

Ärade talman!

Tyvärr hänger det mörka moln också över detta riksmöte. 

Rysslands fullskaliga anfallskrig mot Ukraina har pågått i snart tre år. Lika länge har Ukraina kämpat inte bara för sin självständighet och suveränitet, utan för hela den fria världen. Finland har hittills levererat 27 stödpaket med försvarsmateriel till landet. Vi måste göra allt vi kan för att Ukraina ska ha en så stark förhandlingsposition som möjligt när fredsförhandlingar i något skede blir aktuella. Fredsförhandlingarna måste föras på Ukrainas villkor, och freden måste vara både rättvis för Ukraina och hållbar med tanke på Europas säkerhet.

Samtidigt i Mellanöstern väcker avtalet om eldupphör mellan Israel och Hamas hopp, likaså Assadregimens fall i Syrien. Även i talande stund lider alltför många mitt i krig. 

När det gäller de viktigaste utrikes- och säkerhetspolitiska frågorna, har enighet alltid varit Finlands styrka. Det ska vi värna om tillsammans. 

Vi agerade enigt också i somras när riksdagen med exceptionell fem sjättedels majoritet antog en lag om temporära åtgärder för bekämpande av instrumentaliserad inresa. Genom lagen skyddar Finland både sin egen gräns och EU:s, Schengens och Natos yttre gräns. 

Jag vill än en gång tacka riksdagen för att vi uppnådde enighet i denna fråga som rör Finlands och Europas säkerhet. 

Vi kommer under våren att lämna en proposition med förslag till förlängning av lagens giltighetstid. 

Ärade talman! 

Som general Adolf Ehrnrooth så klokt sade en gång i tiden: 

”Ett folk som inte känner till sin historia har ingen beredskap att bygga sin framtid.” 

Denna regering fick i arv från föregående regering ett land med stora reformbehov och en skuldsättning som ligger på en farlig nivå. Finlands bruttonationalprodukt har inte ökat på 15 år.
Sysselsättningen i Finland började minska redan 2022. 

Taket läcker och måste nu repareras i regnväder.

Det är inget lätt arbete, och vi står inför svåra beslut. Men regeringens enda mål är att trygga finländarnas välfärd och garantera Finlands säkerhet. 

Ärade talman!

Tyskland har i många år varit Europas ekonomiska lokomotiv, men just nu får vi inte särskilt mycket draghjälp från Europa. 
Vi måste få ordning på Finlands offentliga finanser och konkurrenskraft.

Regeringen kom i sitt program överens om anpassningsåtgärder på sammanlagt sex miljarder euro. Våren 2024 enades vi om ytterligare anpassningsåtgärder på tre miljarder euro. Regeringen håller fast vid sitt mål att bromsa den stigande skuldkvoten före utgången av valperioden – och det målet har vi också för avsikt att uppnå.

Enligt finansministeriets beräkningar har regeringen fattat beslut som stärker sysselsättningen med cirka 90 000 sysselsatta. Det handlar om strukturella reformer på arbetsmarknaden och i den sociala tryggheten. Om satsningar på utbildning, forskning och en omställning till ren energi. 

Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken anser att regeringens ekonomiska politik är rätt dimensionerad och tajmad. Internationella valutafonden IMF ser regeringens arbetsmarknadsreformer som steg i rätt riktning. Enligt Europeiska kommissionen var regeringens ytterligare besparingar i samband med ramförhandlingarna tillräckliga för att Finland kunde undvika förfarandet vid alltför stora underskott.

Ekonomiska anpassningsåtgärder och strukturella reformer påverkar alltid människorna. 

Varje besparingsbeslut är svårt. Skattehöjningarna syns i vardagen. Det är helt klar att en sådan enorm skuldbörda inte går att lätta på utan att det skulle synas någonstans. 

För oppositionen är det lockande att upprätthålla en pessimistisk lägesbild av Finland. Men om man bara går på för fullt kan det vara svårt att se skogen för alla träd. 

Ärade talman! 

Den ekonomiska utvecklingen har vänt. Utvecklingen påskyndas av de sjunkande räntorna, den låga inflationen, medborgarnas ökade köpkraft och regeringens reformer. 

Jag har rest runt i Finland på sistone. Stämningarna är positiva och många bra projekt är på gång. 

Den nya sprängämnesfabriken i Björneborg kommer att vara den andra TNT-fabriken i hela Europa. 

Den ökande rena elproduktionen i Finland har lockat bolag att planera nya fabriker för tillverkning av koldioxidsnålt aluminium och stål i Karleby och Ingå. I dessa fabriker kan vi tillverka renare produkter för den globala marknaden och på så sätt stärka vårt koldioxidhandavtryck. 

Enorma datacentralsprojekt planeras runt om i Finland – projekten i Muhos och Kajana är kanske de viktigaste. I Kymmenedalen i Kotkaregionen håller ett av Europas starkaste batteriekosystem på att växa fram. På olika håll i landet – från Uleåborg till Joensuu och från Hangö till Lappland – pågår många projekt för ren energi och rena bränslen. Det handlar om projekt i miljardklass som bidrar med tillväxt och välfärd, arbete och inkomster för alla finländare. 

Efter år utan tillväxt finns det hopp i sikte. Ekonomin börjar växa, men det förutsätter att läget hålls stabilt också på andra håll i världen. 

Till exempel ett eventuellt handelskrig skulle innebära stora svårigheter för Finland. Om man däremot lyckas uppnå en hållbar fred i Ukraina, kommer återuppbyggnaden av landet att skapa snabb tillväxt i Finland och i hela Europa. 

Tillväxt är vår gemensamma sak, och därför ska jag i februari träffa alla oppositionspartier för att få höra nya idéer om sätt att påskynda tillväxten. 

Ärade talman!

Det finns hopp i sikte också i välfärdsområdena, där situationen håller på att vända till det bättre. 

Elva välfärdsområden kommer att uppnå ett positivt ekonomiskt resultat och sex ett nollresultat. Fem områden står fortfarande inför stora utmaningar. 

Vi kommer att lösa dessa utmaningar i sista hand vid en bedömning där vi går igenom välfärdsområdenas anpassningsåtgärder med finkam. Anpassningen kan ta längre än väntat. Men i alla lägen ser vi till att människor får den vård och hjälp de behöver. 

Välfärdsområdena har kunnat ordna sina lagstadgade tjänster tillräckligt jämlikt och med beaktande av befolkningens behov. Människor får snabbare tillgång till vård och vården inleds fortare, och man har lyckats förkorta vårdköerna. 

Inte bara ekonomin utan också många tjänster fungerar bättre nu. Välfärdsområdena har infört nya ambulerande tjänster, distansmottagningar som gör det möjligt att kontakta en läkare hemma i soffan och husläkarmodeller som gör det möjligt att besöka en bekant läkare. 

För närvarande bereder regeringen ett försök med större valfrihet i vården för personer som fyllt 65 år, som ska finansieras med FPA-ersättningar. Totalreformen av barnskyddet framskrider och terapigarantin införs äntligen den 1 maj. 

Ärade talman! 

President Trumps mandatperiod har bara börjat, men den har redan fört med sig snabba åtgärder och initiativ. Helt ärligt talat väcker de också känslor av osäkerhet – något som inte varit önskvärt när världen också i övrigt är så turbulent som den är.
Hur reagerar då regeringen? Vi fortsätter att samarbeta med vår viktigaste allierade, Förenta staterna. Lika viktigt är det att hela EU står enat. Vi arbetar för att Europa ska inta en starkare roll än hittills. Detta efterlyste president Trump i fråga om försvaret redan under sin förra mandatperiod – och han hade helt rätt i det.

Vi har ett utmärkt tillfälle att göra det nu när den nya kommissionen verkligen kommer i gång med sitt arbete. Europa är inte en passiv åskådare i frågor som rör handelspolitiken eller Grönland. Vi måste vara beredda att vid behov sätta oss vid förhandlingsbordet och försvara våra egna intressen.

Europa med sina 500 miljoner invånare kan i bästa fall vara en enorm kraft.

Europeiska kommissionen offentliggjorde i dag sitt arbetsprogram för i år. De viktigaste frågorna på agendan är Europas säkerhet och konkurrenskraft. 

I mars publicerar kommissionen en vitbok om försvaret. Där presenteras EU:s mål och metoder för att stärka försvaret, såväl med tanke på påskyndandet av försvarsindustrin som med tanke på samarbetet mellan EU och Nato och skyddet av kritisk infrastruktur.

Förhandlingarna om EU:s nya budgetram inleds i år och kommissionen förväntas lägga fram ett förslag till budgetram i slutet av året. Det viktigaste för Finland är att den kommande budgetramen ger synlighet åt nya prioriteringar: försvar, säkerhet, livsmedelsförsörjning och främjande av konkurrenskraften, bland annat i form av satsningar på forskning. 

Jag och mina EU-kollegor diskuterade så sent som i förra veckan olika sätt att stärka det europeiska försvaret. I EU behövs det en bred förståelse om att Putins Ryssland utgör ett långvarigt och bestående hot mot Europas säkerhet. Det är också nödvändigt att rikta den gemensamma finansieringen till de områden där Europa försvaras – det vill säga till den östra delen av Europa. Avsikten är också att föra en parlamentarisk debatt om den nya finansieringsnivå som krävs. Ur Finlands synvinkel innebär det att utgifter kommer att prioriteras också under kommande valperioder. 

Jag tror att vi alla är överens om att vi inte kan göra avkall på ett tillräckligt försvar. 

Ärade talman! 

Avslutningsvis vill jag tacka alla i denna sal. 

Liksom under den förra sessionsperioden står vi inför ett arbetsfyllt riksmöte. 

Under vårsessionen har regeringen som mål att överlämna sammanlagt 113 regeringspropositioner, varav 22 är brådskande. I planen för höstsessionen 2025 ingår preliminärt 97 regeringspropositioner. Höstens plan kommer att ses över innan höstsessionen börjar. I planen ingår även fem redogörelser som statsrådet ska lämna till riksdagen under vårsessionen. Under höstsessionen lämnas åtminstone en redogörelse.

I det rådande världspolitiska läget riktas blickarna mot oss fria demokratier. Utöver Europas säkerhet är också den regelbaserade världsordningen hårt ansatt på olika håll i världen, och värderingar som är viktiga för oss finländare ifrågasätts. 

Vi slår vakt om rättsstaten. Vi värnar ett samhälle där olika värderingar och synsätt får plats. Ett samhälle där man kan föra en konstruktiv dialog utan rädsla för konsekvenser. Ett samhälle med fria medier. Ett samhälle där även oppositionen har en viktig roll. 

Demokratin kommer att visa sin styrka igen i vår när det hålls välfärdsområdes- och kommunalval i Finland. 

Låt oss alla arbeta för att finländarna ska vilja ta vara på sin medborgerliga rätt att utöva makt och rösta. 

Jag hoppas att vi under den sessionsperiod som nu inleds kan fortsätta att föra konstruktiva diskussioner, även debatter, men framför allt lyssna på varandra med respekt. 

I dessa tider är vi en frontfigur för demokratin.