Rapport: Beteendevetenskapligt kunnande har bidragit till mer människoorienterad verksamhet inom förvaltningen
Genom beteendevetenskapligt kunnande är det möjligt att utveckla den offentliga förvaltningens verksamhet och förbättra effekterna av olika politikåtgärder. En färsk rapport sammanfattar hur beteendevetenskapligt kunnande har utnyttjats inom statsförvaltningen 2022–2024.
Beteendevetenskaplig verksamhet grundar sig på tanken att människors beteende påverkas av motivationer, kunskaper, färdigheter och miljöfaktorer som är nödvändiga att förstå inom lagberedningen och det samhälleliga beslutsfattandet.
Den beteendevetenskapliga verksamheten inom den offentliga förvaltningen startade som ett pilotprojekt vid statsrådets kansli hösten 2020, varefter det tillsattes ett fortsatt projekt.
Under det fortsatta projektet har verksamheten utvidgats, och numera samarbetar det så kallade Kettu-teamet för beteendevetenskaplig framsyn och kunskap i framtidens förvaltning (Käyttäytymistieteellinen ennakointi ja tieto tulevaisuuden hallinnossa) med olika ministerier och ämbetsverk inom olika politikområden. Projekten täcker ett brett spektrum av teman, bland annat mental kristålighet, hållbar utveckling, regionutveckling och överskuldsättning.
Med hjälp av beteendevetenskaper är det möjligt att synliggöra det arbete och de psykiska ansträngningar som krävs av människor för att målen för olika lagstiftningsändringar ska kunna nås eller för att olika politikåtgärder ska kunna genomföras och få genomslag.
”Beteendevetenskaplig verksamhet har gjort det möjligt för alla ministerier att bedriva en alltmer människoorienterad politik. Jag tror att det finns ett växande behov av det också i framtiden”, berättar Maarit Lassander, som är ledande sakkunnig vid statsrådets kansli.
Beteendevetenskaper hade en nyckelroll exempelvis vid analys av skyddsåtgärder under covid-19-pandemin och av de faktorer som påverkade användningen av dem. Kettu-teamet gav bland annat stöd för god och tydlig kommunikation i krissituationer.
Kettu-teamet har också deltagit i projekt där man undersökt om sms-påminnelser kan hjälpa att öka de ungas valdeltagande. I internationell jämförelse röstar finländska unga i åldern 18–29 år betydligt mer sällan än äldre finländare.
”Valprojekten har också internationellt sett gett ny information om hur skillnaderna i olika gruppers valdeltagande kan minskas genom politikåtgärder. Informationen om hur sms-påminnelser påverkar väljare med olika bakgrund är viktigt när man funderar ut sätt att hantera framtida ojämlikhetsutmaningar”, säger Lassander.
Mer information:
Maarit Lassander, ledande sakkunnig, [email protected], tfn 0295 160 037