Regeringen diskuterade scenarier över epidemins sociala och ekonomiska konsekvenser
Vid sina överläggningar den 9 december diskuterade regeringen tre scenarier över eventuella epidemiologiska utvecklingsförlopp och deras ekonomiska och sociala konsekvenser. De tre scenarier som lagts fram för regeringen sträcker sig från december 2020 till utgången av juni 2021.
Scenarierna har utarbetats i samarbete mellan statsrådets kansli, social- och hälsovårdsministeriet, finansministeriet och Institutet för hälsa och välfärd. Scenarierna har granskats på strategisk nivå, och promemorian går inte i detalj in på eventuella åtgärder.
För regeringen har presenterats följande scenarier:
- Tillräckligt effektiva, återkommande restriktioner
- Restriktionerna bromsar men stoppar inte epidemin
- Nödtvång att ta till sena restriktioner
I det första scenariot sänks incidensen av sjukdomsfall genom tillräckligt kraftiga restriktioner åter till en så låg nivå att hälso- och sjukvårdens inte belastas avsevärt. De behövliga restriktionerna är i kraft i uppskattningsvis 3–4 veckor. Det finns beredskap att senare på nytt införa restriktioner.
I det andra scenariot bromsar restriktionerna epidemins förlopp. Epidemiläget accelererar dock gradvis, och för att kunna hantera läget måste man införa mer omfattande och striktare restriktioner än de ursprungliga restriktionerna.
I det tredje scenariot är effekterna av restriktionerna till en början obetydliga, och epidemin accelererar snabbt och kraftigt. Till följd av detta blir man tvungen att införa omfattande och betydande restriktioner i ett sent skede.
Snabba och beslutsamma åtgärder ger bästa resultat
Scenarierna och de modeller för och bedömningar av de ekonomiska, hälsomässiga och sociala konsekvenserna som bygger på dessa tyder på att snabba och beslutsamma åtgärder för att bekämpa epidemin ger bästa resultat. Ett särskilt skadligt resultat ger scenariot där införandet av restriktioner skjuts upp så att epidemin eskalerar och senare tvingar till omfattande restriktioner för att återställa kontrollen.
Effekterna är likartade inom samtliga delområden: hälso- och sjukvårdssystemets kapacitet och belastning, utvecklingen av BNP och sysselsättningen samt social- och hälsovårdstjänsterna i stort.
Också effekterna av den osäkerhet som är förknippad med epidemin är likartade i alla scenarier. Detta är en viktig faktor inte bara med tanke på den stress som befolkningen utsätts för, utan också med tanke på näringslivets framtidsutsikter. Ju större osäkerhet epidemiläget orsakar, desto mer försvagar det tillförsikten inför framtiden och därigenom den ekonomiska aktiviteten.
En betydande slutsats utifrån kalkylerna är att epidemins utveckling och den belastning epidemin orsakar inom hälso- och sjukvården har en större inverkan på den ekonomiska utvecklingen än de restriktioner som införs för att hantera epidemin.
De granskade scenarierna är inte prognoser, utan alternativa utvecklingsförlopp som baserar sig på modeller och kalkyler. Scenarierna är förknippade med betydande osäkerhetsfaktorer, bland annat med tanke på befolkningens beteende om epidemin blir långvarig.
Ytterligare information: Jouni Varanka, konsultativ tjänsteman, statsrådets kansli, tfn 050 592 0606; Mika Salminen, direktör, Institutet för hälsa och välfärd, [email protected]; Liisa-Maria Voipio-Pulkki, strategidirektör, [email protected], Pasi Pohjola, direktör, [email protected], social- och hälsovårdsministeriet; Mikko Spolander, överdirektör, finansministeriet, tfn 0295 530 006