Regeringen fastställde kommun- och servicestrukturreformens riktlinjer

Regeringens mål är att trygga högklassiga och enhetliga kommunala tjänster på ett kundorienterat sätt i hela landet, att skapa förutsättningar för utvecklingsverksamhet som stärker kommunernas ekonomi och för förenhetligande av samhällsstrukturen samt att stärka den kommunala självstyrelsen och lokala demokratin. Kommunreformens syfte är att bilda så starka primärkommuner som möjligt, som också är kapabla att ordna och finansiera social- och hälsovården i kommunerna. Kommunen ska också kunna vara ansvarsorganisation för en enhetlig och stark serviceorganisation.

Regeringen fastställde att strukturlagsarbetsgruppen ska bereda ett mera detaljerat förslag till kriterierna för en stark primärkommun. Ministerarbetsgruppen för förvaltning och regional utveckling, som leds av förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen, ska behandla förslaget före utgången av juni 2012. Propositionen om den nya strukturlagen kommer att sändas för remissbehandling till kommunerna på hösten. Lagen avses träda i kraft senast den 1 maj 2013.

Beslut från kommunerna senast den 1 april 2014

Regeringen kommer att sporra kommunerna att göra behövliga ändringar genom att rikta sammanslagningsunderstöd till kommunerna. En förutsättning för att understöd ska beviljas är att beslutet om sammanslagning fattas senast den 1 april 2014. Sammanslagningen ska ske 2015/2017, men i samtliga fall senast vid ingången av 2017.

Staten är redo att hjälpa till med kommunindelningsutredningarna. Det finns beredskap att tillsätta statens särskilda utredare i kommuner som inte uppfyller kriterierna enligt strukturlagen eller inte har fattat nödvändiga beslut. Regeringen kommer att bedöma hur kommunreformen framskrider i slutet av 2013.

En stark primärkommun är även en grund för social- och hälsovårdstjänsterna

Man stärker kommunernas och de eventuella social- och hälsovårdsområdenas ansvar när det gäller att ordna service. Genom reformen stärker man integrationen mellan social- och hälsovårdstjänsterna samt den specialiserade sjukvården och primärvåden. På så sätt skapar man så omfattande servicehelheter som möjligt, minskar på byråkratin och stärker basservicen. För att allmänheten ska ha tillgång till likvärdiga och högklassiga tjänster bör servicen bli mer verkningsfull och effektiv, samtidigt som vårdkedjorna tryggas. Genom reformen säkerställs kommuninvånarnas rätt till närtjänster.

Det finns fem specialupptagningsområden bland annat för uppgifter i anslutning till arbetsfördelningen, samordningen och planeringen samt myndighetsuppgifter. Specialupptagningsområdenas roll och uppgifter preciseras i det fortsatta arbetet så att kommunernas ställning som den instans som ordnar tjänster stärks. I det fortsatta arbetet beaktas de regionala särdragen och tidtabellen för kommunreformen.

Som en del av reformen av kommunstrukturen bereder social- och hälsovårdsministeriets arbetsgrupp för servicestrukturen för social- och hälsovårdspolitiska ministerarbetsgruppen ett mera detaljerat förslag till social- och hälsovårdens servicestruktur .

Regeringen dryftade kriterierna för en stark primärkommun

Regeringen diskuterade vid aftonskolan de riktgivande kriterier för en stark primärkommun som ska ingå i strukturlagen. Enligt regeringen ska man i strukturlagen ta in de allmänna målen för utvecklandet av kommunindelningen, där man beaktar området som helhet och kriterier gällande dess befolkningsunderlag, pendling och samhällsstruktur samt den kommunala ekonomin.

En stark primärkommun kan bära ansvaret inte bara för ordnandet av service utan också för kommunens egen tjänsteproduktion. En stark och självständig kommun kan hantera marknaden även när sätten för produktion av tjänster blir allt mångsidigare, och den kan bemöta de krav som invånarnas ökade valfrihet ställer.

Enligt kommunindelningslagen är målet när kommunindelningen utvecklas redan nu en livskraftig och regionalt enhetlig kommunstruktur med en fungerande samhällsstruktur. Syftet med kriterierna för befolkningsunderlaget är att säkerställa att en sådan kommunstruktur bildas, som stärker kommunernas förutsättningar att självständigt ansvara för ordnandet av basservice och ett framgångsrikt utvecklingsarbete. Ett större befolkningsunderlag i kommunerna minskar behovet av samverkan och bidrar till att det bildas kommuner med en stabil kommunal ekonomi.

Regeringen ställer även upp kriterier för kommunerna som gäller pendling och samhällsstrukturen. Pendlingskriterierna ska beskriva pendlingens geografiska struktur, och har samband med kommunindelningens allmänna utvecklingsmål. De kriterier som avser samhällsstrukturen ska vara sådana fysisk-funktionella områden som är oberoende av kommungränserna, i fråga om vilka man för att skapa en mer enhetlig samhällsstruktur och samordna markanvändningen, boendet och trafiken skulle behöva samla det beslutsfattande som avser dessa frågor på ett större område än en enda kommun. På så sätt kunde man minska konkurrensen och deloptimeringen mellan kommunerna samt stärka hela områdets konkurrenskraft och livskraft.

I fråga om ekonomin är kriterierna desamma som för kommuner som har en särskilt svår ställning, dvs. årsbidraget, lånestocken, underskottet och inkomstskattesatsen.

Den arbetsgrupp som bereder strukturlagen kommer även att bereda förslag till nödvändiga undantagsgrunder samt förfaringssätt i samband med undantagen.

Strukturlagen ersätter ramlagen

Strukturlagen ersätter ramlagen om kommun- och servicestrukturreformen Regeringen fastställde att statsrådet vid behov använder den behörighet som det bestäms om i ramlagen att förplikta kommunerna att hålla fast vid de samarbetslösningar om vilka de meddelat.

I enlighet med regeringsprogrammet ska förfarandet för bedömning av kommuner som har en särskilt svår ställning effektiviseras genom att det för statsrådet föreskrivs möjlighet att vid behov vidta åtgärder, om kommunens förmåga att ordna basservice äventyras och kommuninvånarna inte får den service de behöver.

Stöd för förändring

Kommunerna stöds i samtliga skeden, dvs. utredningsskedet, beredningsskedet och genomförandeskedet. För att stödja kommunerna startas bl.a. ett program för förändringsstöd som hänför sig till informationsförvaltningen och man satsar på en effektiv utveckling av närtjänsterna.

En expertgrupp med företrädare för olika ministerier tillsätts för att inleda och stödja utredningsarbetet i de stora urbana regionerna. Staten bereder sig på att stödja strukturreformen i de stora urbana regionerna med separata avtal som stöder tillväxten och utvecklingen. Samtidigt är det också möjligt att förnya uppgiftsfördelningen mellan staten och kommunerna.

Metropolområdet

Med tanke på den nationella konkurrenskraften och tillväxtpotentialen kommer betydelsen av kommun- och servicestrukturlösningarna att accentueras i metropolområdet. I metropolområdet behövs det både ändringar i kommunstrukturen och någon form av metropolförvaltning. Man utreder olika alternativa metropollösningar som stöder den gemensamma planeringen och styrningen av området, särskilt i frågor som gäller markanvändning, boende och trafik, samt stärker konkurrenskraften och förhindrar segregation. Arbetet inleds genom en förhandsutredning där de kommande kommunindelningsutredningsområdena och de olika alternativen till metropollösningar kartläggs tillsammans med kommunerna i området.

Kommunerna hörs

Reformen genomförs i tätt samarbete och växelverkan med kommunerna. Kommunerna hörs nästa gång på hösten 2012 i en remissbehandling under vilken kommunerna har möjlighet att ge respons på bl.a. utkastet till strukturlag och utredningen om servicestrukturen inom social- och hälsovårdsområdena.

Kommunreformen är en helhet och centrala element i denna helhet är kommunstrukturlagen, reformen av kommunernas statsandels- och finansieringssystem, totalreformen av kommunallagen, lagen som gäller ordnande av social- och hälsovården, metropollösningen och bedömningen av kommunernas uppgifter. Alla dessa ska stödja varandra och säkerställa tillräckligt starka och livskraftiga kommuner med tanke på framtiden. Tidsmässigt bereds reformen så att huvuddragen i totalreformen är klara nästa vår när strukturlagen träder i kraft.

De kommunalt anställdas ställning i förändringsprocesserna tryggas så att den hålls på samma nivå som enligt nuvarande lagstiftning och man säkerställer personalens delaktighet för att reformen ska lyckas. Kommunreformens språkliga konsekvenser bedöms och beaktas i enlighet med grundlagsutskottets tidigare riktlinjer för kommunindelningen och förvaltningsreformen.

Ytterligare information: Päivi Laajala, överdirektör, tfn 040 482 7046, Auli Valli-Lintu, regeringsråd, tfn 050 430 8113, Laura Rissanen, minister Virkkunens specialmedarbetare, tfn 041 540 4505, finansministeriet, samt Erkki Papunen, minister Guzenina-Richardsons specialmedarbetare, tfn 050 312 2332 (social- och hälsovårdsfrågor), social- och hälsovårdsministeriet