Statsminister Petteri Orpos tal vid ambassadörsmötet i Helsingfors den 26 augusti 2024

Statsminister Petteri Orpos talade vid ambassadörsmötet i Helsingfors den 26 augusti 2024 Det talade ordet gäller.

Ärade ambassadörer och anställda vid utrikesministeriet!

Ni är aktörer i främsta ledet i dagens förändrade värld. Det har hänt och händer fortfarande mycket som vi ännu för några år sedan trodde skulle höra till det förgångna. Så var det tyvärr inte.

I lördags firade Ukraina för tredje gången sin självständighetsdag i skuggan av Rysslands fullskaliga anfallskrig. I denna sal känner vi alla djup respekt för den ihärdighet och beslutsamhet som det ukrainska folket visar i sin kamp. Vi ser till att Ukraina inte står ensamt.

Rysslands fientliga hybrid- och sabotageåtgärder har i stor utsträckning nått Europa. Ryssland försöker hänsynslöst framställa även Finland i falsk dager.

Säkerhetsläget i vårt närområde har förändrats – kanske för gott.

Samma stora, globala utmaningar kvarstår: klimatförändringarna och de omfattande migrationsströmmarna, som har många orsaker. Stormaktspolitiken och kampen om herraväldet samt situationen i Mellanöstern skapar oförutsägbarhet som återspeglas i världsekonomin – och därmed också i Finland.

Vi har gått in för en aktiv roll. Vi fattar beslut i frågor som Finland kan påverka. Vi är ett litet men ihärdigt land. Vi har erfarenhet, visioner och en sund självkänsla – vi kan inte inverka på allt, men vi inverkar starkt på det vi kan.

Vi tar vara på tillfällena att vara större än vår storlek. Vid behov gör vi vår åsikt hörd även när det är svårt att främja vår sak. Men vi klarar också av att hitta pragmatiska kompromisser när de behövs.

Allt detta påverkar vår säkerhet och ekonomi, och ekonomins tillväxtmöjligheter.

Vi är i en position där vi kan bidra till förändring. Vi måste utnyttja den för att påverka och hitta nya möjligheter – såväl på nationell nivå som inom EU och med hjälp av våra partner och allierade.

Den nya Europeiska kommissionen kommer inte att ha brist på sysselsättning. På agendan står många frågor som vi har drivit. Jag ska återkomma till det om en stund.

Bästa publik!

När jag tänker på var vi kan finna möjligheter i dagens värld, riktar jag blicken västerut.

Närmast oss står Sverige, som vi har samarbetat intensivt med. Det är lätt att samarbeta eftersom vi i regel har mycket likartade målsättningar. Vi kommer att fortsätta diskutera möjligheterna att fördjupa vårt samarbete när våra regeringar samlas till ett gemensamt möte den 16 september, denna gång i Stockholm.

Vi samarbetar dock intensivt med alla nordiska länder. Det faktum att vi alla nu är Natomedlemmar har gjort vårt samarbete ännu intensivare. Nästa år har vi en viktig roll när det gäller att utveckla detta samarbete, i och med att vi är ordförande i Nordiska ministerrådet.

Samarbetet i Östersjöregionen – med de nordiska och baltiska länderna – är mycket naturligt, konstaterade vi med Estlands premiärminister Michal i Villa Bjälbos bastu för ett par veckor sedan. Vi delar samma säkerhetspolitiska miljö.

Jag räknar också Polen som vår partner i Östersjöregionen. Polen har intagit en central roll i EU under ledning av premiärminister Tusk. Tillsammans har vi till exempel främjat de östra gränsområdenas intressen.

I Bryssel agerar vi tillsammans i vår viktigaste värdegemenskap EU. Från Bryssel vänder jag blicken ännu längre västerut.

Också Storbritannien är en av våra allierade och strategiska partner. Det är viktigt att vi utöver säkerhets- och försvarssamarbetet kan intensifiera vårt samarbete även inom andra områden.

Bortom Atlanten faller blicken på USA och Kanada, länder som innebär nya möjligheter för oss i och med vårt Natomedlemskap. Ett utmärkt exempel är isbrytarsamarbetet mellan Finland, Kanada och USA, det så kallade ICE Pact.

Jag tror som ambassadör Hautala att Finland och USA kommer att ha ett fortsatt gott och omfattande bilateralt samarbete som gynnar båda parter, oberoende av resultatet av presidentvalet i USA.

Bästa åhörare!

Vi har klara mål som vi främjar tillsammans med partner som delar samma värdegrund. Det är därför naturligt att vi satsar på våra förbindelser och intensifierar dem ytterligare. Med andra ord: samtidigt som vi utvecklar både utrikesförvaltningen och Team Finland måste vi våga göra val.

Jag uppmuntrar utrikesförvaltningen att fundera över om beskickningsnätverkets resurser är rätt fördelade. Finns vi där våra prioriteringar finns, där det finns betydande handels- eller investeringsmöjligheter för oss? Tyvärr kan jag inte utlova ytterligare resurser för att skapa något nytt, men om vi fördomsfritt ser över beskickningsnätverket – inklusive Business Finland – kan vi få ut mer av de resurser som finns.

Det betyder naturligtvis inte att vi begränsar våra perspektiv eller vår verksamhet. Det finns möjligheter också på annat håll, och ni ambassadörer står i främsta ledet när det gäller att kartlägga dessa.

Ert ansvar ökar ytterligare när Business Finlands utlandsfunktioner integreras i utrikesförvaltningen. Ni landschefer har alltid hållit exportens fana högt, men nu vill jag uppmana var och en att göra det varje dag.

Bästa åhörare!

Den kommande hösten är viktig för Europapolitiken. Ett starkt EU gynnar även Finland.

Därför lade vi i januari fram valperiodens viktigaste mål för Finlands EU-politik, för åren 2024–2029. Utifrån dem har vi tillsammans aktivt påverkat EU:s strategiska agenda och den nya kommissionens program, och kommer att göra det också i fortsättningen. När jag ser på de huvudsakliga riktlinjerna i den nya kommissionens program kan jag med glädje konstatera att vårt påverkansarbete har gett resultat.

Arbetet är dock inte slutfört. Nu gäller det att påverka kommissionens arbetsprogram och den nya kommissionens sammansättning. Om ett par veckor träffar jag Ursula von der Leyen i Bryssel. Påverkansarbetet fortsätter.

Sammanfattningsvis är våra viktigaste mål att

• stärka EU:s strategiska konkurrenskraft
• förbättra den övergripande säkerheten
• stödja Ukraina
• främja energiomställningen, cirkulär ekonomi och bioekonomi, och att
• främja forskning, innovationer och digitalisering.

När det gäller denna regerings syn på EU-politiken vill jag poängtera att vi verkligen slår vakt om Finlands intressen.

Bästa ambassadörer!

Vi gör allt vi kan i Finland, men situationen här blir inte bättre förrän vår egen europeiska marknad fungerar.

Avsnittet om konkurrenskraft innehåller många välkomna föresatser, men också mycket att hålla reda på. En öppen, konkurrenskraftig inre marknad är viktig för Finland. Därför har vi gått med i EU.

EU måste bli bättre på att konkurrera om investeringar, arbetskraft, råvaror och teknik. EU:s långsiktiga konkurrenskraft måste bygga på unionens egna styrkor.

De senaste årens möjligheter till flexibilitet i fråga om statligt stöd i Europa har lett till orättvis konkurrens mellan medlemsstaterna. De största dominerar. Statligt stöd ger inte heller några garantier för att den bästa tekniken och de bästa innovationerna vinner. Därför behöver vi marknadsbaserade lösningar och rättvis konkurrens.

EU måste alltså hållas öppet för handel och investeringar. Nuvarande handelsrelationer bör utvärderas och stärkas och nya hittas för att göra leveranskedjorna mångsidigare. När det gäller handelsavtal måste vi fokusera på det väsentliga.

Det är klart att om Europa inte lyckas hjälpa upp sin konkurrenskraft kommer vi att halka efter i den globala konkurrensen. Det påverkar både vår säkerhet och våra möjligheter att göra vår röst hörd ute i världen.

Bästa publik!

Hotet från Ryssland har gjort en stark europeisk försvarsindustri till en nödvändighet. Europa har bråttom att höja sin egen produktion av försvarsmateriel. Vi behöver vapen till Ukraina, snabbt, men också till våra egna lager, som en spärr. 

Finland har också i detta avseende varit lite bättre förberett än resten av Europa – och det är bra, eftersom det nu syns också i den finländska försvarsindustrins exportverksamhet. Både antalet beviljade exporttillstånd och det sammanlagda värdet av exporten ökade kraftigt 2023, och samma trend fortsätter också i år. 

Själv ser jag försvarsexporten som en stor möjlighet som vi bör ta vara på. Den nya situationen förutsätter också nya verksamhetskoncept och nytänk. 

Det är inte bara fråga om försvarspolitik, utan i allt högre grad även om traditionell industripolitik. Det är fråga om ekonomi och sysselsättning. Möjligheterna till dubbel användning blir bättre, samtidigt som det är allt svårare att se några stora skillnader mellan den civila och den militära tekniska utvecklingen. Tvärtom, jag anser rentav att de går hand i hand.

Nu ska vi inte tänka småskaligt. Vi har företag i världsklass, såsom Iceye och Patria. Vi har utmärkt kompetens. Ett exempel på det är de multifunktionskorvetter som byggs i Raumo. 

Samma budskap har jag också framfört till våra företag. Vi måste ta vara på de möjligheter som erbjuds, annars går de oss förbi. Detta är ett samarbete mellan staten och företagen. Tillsammans öppnar vi dörrar och söker lösningar. 

Ärade ambassadörer!

Jag vill också säga några ord om situationen vid vår östra gräns och om den instrumentalisering av inresa som Ryssland inledde vid gränsen i höstas. 

De beslut som regeringen fattade – att stänga gränsen i höstas och att stifta en så kallad gränssäkerhetslag i våras – var nödvändiga. 

Jag är tacksam över det stöd som vi hela tiden har fått från EU. I de slutsatser som Europeiska rådet antog i december erkändes Rysslands agerande vid vår östra gräns som en hybridattack inte bara mot Finland, utan mot hela EU. Vårt mål är att hitta en lösning på EU-nivå. Detta tar dock tid. Därför vidtog vi först nationella åtgärder i form av den så kallade gränssäkerhetslagen. 

Debatten kring gränssäkerhetslagen var livlig, både i offentligheten och i riksdagen. Så bör det också vara i ett demokratiskt land.

För mig är det en central sak att en rättsstat har rätt och skyldighet att försvara sig. Det gjorde vi genom lagstiftning, så som man gör i en rättsstat. Partierna informerades parlamentariskt under hela processen, och lagen överlämnades till riksdagen så att den kunde behandlas snabbt, men samtidigt med det allvar som krävdes. Denna undantagslag antogs inte lättvindigt.

Den antogs i riksdagen med bred, fem sjättedels majoritet. 

I offentligheten uttrycktes oro för att gränssäkerhetslagen skulle undergräva vår rättsstat. Nej, det gjorde den inte. Jag har fört många diskussioner om saken med andra stats- och regeringschefer. Alla förstår att Finland bar ansvar för sin egen och Europas säkerhet.

Jag hoppas fortfarande att undantagslagen aldrig behöver tillämpas. Men nu finns den, om det uppstår en situation där den behövs. Och som jag sade tidigare fortsätter vårt arbete för att få till stånd europeisk lagstiftning. 

Bästa publik!

Denna regering har nu ett drygt år av arbete bakom sig. Vid denna sammankomst i fjol gick jag igenom vissa frågor i vårt regeringsprogram. 

Jag är stolt över att regeringen under det gångna året har visat prov på förmåga att både genomföra sina planer och reagera på olika situationer. Vi genomför vårt regeringsprogram planenligt och målmedvetet. 

Vi är också handlingskraftiga när nya situationer uppstår. Det gångna året har också inneburit många allvarliga utrikes- och säkerhetspolitiska situationer. De ryska provokationerna har vi svarat på med typiskt finländskt lugn. Vi låter oss inte skrämmas.

Finlands ekonomiska läge är fortsatt svagt. Vårt mål är att stabilisera den offentliga skuldkvoten under denna regeringsperiod. Det har inneburit beslut som inte har varit lätta och besparingar som inte har varit små. Tvärtom har de dessvärre varit av historiska mått.

Samtidigt har vi hållit fast vid kärnan i regeringsprogrammet. Vi satsar på utbildning, säkerhet och framtiden. Vi stärker vårt försvar och därigenom även Europas säkerhet, och vi fortsätter stödja Ukraina. Vi ökar de årliga offentliga satsningarna på forskning och utveckling med en miljard under valperioden. Vi stärker finansieringen av grundskolan – som vi är världskända för – med 200 miljoner euro under valperioden. 

Vi reformerar arbetsmarknaden och undanröjer inkomstfällor. Varför är det så viktigt? Därför att vi behöver skapa en hållbar ekonomisk grund att stå på. Med en hållbar grund har vi bättre förutsättningar för ekonomisk tillväxt.

Samtidigt har vi också satsat på tillväxtfrämjande åtgärder. Finland når inte tillväxt bara genom att spara och höja skatterna. 

Vid regeringens ramförhandlingar i våras kom vi överens om att införa en ny skattegottgörelse för stora industriella investeringar. Vi vill ha fler fabriker i Finland: batterifabriker, fabriker för biobaserade produkter och stålverk med låga koldioxidutsläpp. Vi vill säkerställa att försörjningsnätverken inte blir en flaskhals för investeringar någonstans i Finland. Regeringen har föresatt sig att genom god ägarstyrning och vid behov genom kapitalisering se till att Fingrid och Gasgrid har förmåga att investera. 

Med dessa stora verktyg ska vi locka investeringar till Finland. Jag hoppas att ni kommer att ha dem i åtanke och lyfta fram dem på era stationeringsorter. 

Det är ett faktum att vi behöver ännu fler modiga, fördomsfria och konkreta åtgärder för att stimulera tillväxt. Jag har redan lovat att inleda ett arbete som syftar till att med öppet sinne söka nya sätt att göra Finland mer attraktivt och påskynda investeringar. 

Ärade ambassadörer, jag hoppas att även ni kan bidra till detta arbete. Konkreta förslag är välkomna. 

Bästa publik!
Det är också klart att vi behöver fler internationella experter för att bygga ett framgångsrikt Finland. Finland gynnas inte av en invandringsdebatt där äpplen och päron ständigt blandas ihop. Jag hoppas att detta nu blir klart: 

Ja, regeringen skärper den humanitära invandringen. 

Ja, vi skärper villkoren för medborgarskap.

Ja, vi ökar arbetskraftsinvandringen.

Faktum är alltså att Finland inte stänger dörren för arbetande, kunniga personer. Vi klarar oss i konkurrensen endast genom att satsa på kompetens och humankapital. 

Många av er känner till programmet Talent Boost. De huvudsakliga länderna för rekrytering av arbetskraft är Indien, Brasilien, Vietnam och Filippinerna. Programmets centrala element genomförs tillsammans med er alla. 

Det första elementet är att göra Finland till ett attraktivt land att flytta till, dvs. att främja tillgången till kompetent arbetskraft och en positiv bild av Finland. I ett ganska färskt nummer av tidskriften The Economist ingick en analys av en omfattande enkätundersökning om viljan att flytta utomlands. Den visade glädjande nog att utländska experter upplever Finland som attraktivt.

Det andra elementet är smidiga och kontrollerade processer för uppehållstillstånd. Under det senaste året har vi satsat på smidiga och snabba handläggningstider för uppehållstillstånd. I maj i år var den genomsnittliga handläggningstiden för uppehållstillstånd för arbetstagare 27 dygn, medan handläggningstiden ett år tidigare kunde vara upp till 80 dygn. 

Det tredje centrala elementet är att göra Finland till ett attraktivt land att stanna kvar och arbeta i. Ett område där det finns mycket att förbättra är möjligheterna för högskolestuderande i Finland att bli sysselsatta. En konkret åtgärd som vi vidtar för att göra det attraktivt att stanna kvar och arbeta i Finland är att vi gör det möjligt att få permanent uppehållstillstånd för personer som har avlagt högre högskoleexamen och har tillräckliga språkkunskaper.

Låt oss alltså alla tillsammans se till att det inte uppstår felaktiga föreställningar.  

Ärade ambassadörer!

Jag vill också tacka er alla för det arbete som ni har gjort för Finland och som ni gör varje dag. Den arbetsinsats som var och en av er och personalen vid era beskickningar utför är viktig för fosterlandet. 

Ett stort tack till de ambassadörer som avslutar sitt uppdrag – jag kan inte nämna alla här, men ett särskilt tack till ambassadör Helanterä (Moskva), ambassadör Lehtovirta (Kiev) och ambassadör Peltokoski (Ramallah), som arbetat under utmanande förhållanden. 

Jag vill också gratulera dem som inleder nya ambassadörsuppdrag. Och till er alla: Låt oss tillsammans arbeta för att Finland och finländarna ska fortsätta att må bra och må ännu bättre i framtiden. Och låt oss inte ge upp hoppet.