Statsminister Sanna Marins nyårshälsning 31.12.2021
Det andra coronaåret har skiftat mellan ljus och mörker. För ett år sedan kom vi igång med coronavaccinationerna, och de har gett oss skydd och trygghet. Men viruset är oförutsägbart, och pandemin är tyvärr ännu inte över.
Det är många som har känt oro och sorg under det gångna året. Många har förlorat en närstående, bekymrat sig över sina familjemedlemmars hälsa eller insjuknat själva. Många har blivit utan arbete eller ängslats för sin egen eller sina närståendes försörjning.
Känslor av sorg, oro och osäkerhet har emellertid varvats med andra stämningar. Vaccinationerna har gjort det möjligt att öppna samhället och träffa varandra på ett tryggare sätt. Många har sträckt ut en hjälpande hand till både människor de känner och inte känner. Många har funnit glädje i enkla saker i vardagen. En kris sätter oundvikligen saker och ting i ett nytt perspektiv.
Jag vill rikta ett tack till varje finländare. Ni har visat flexibilitet, arbetat för det gemensamma bästa, haft tålamod och stått ut med osäkerhet. Det har inte varit ett lätt år. Jag hoppas att vi kan vara överseende mot oss själva och varandra när krisen drar ut på tiden.
Coronaläget i Finland är allvarligt och oron för omikronvarianten stor. Regeringen har som mål att höja vaccinationstäckningen och förbättra vaccinationsskyddet. Runt om i Finland görs det stora ansträngningar för att alla ska få sin tredje vaccindos så snabbt som möjligt. Vaccin är fortfarande vårt viktigaste verktyg i den globala kampen mot pandemin.
Samtidigt som vi ska se till att vi har tillgång till tillräckligt med vaccin tillräckligt snabbt, måste vi kämpa för att höja vaccinationstäckningen i hela världen. Ingen är säker förrän alla är säkra.
Om du ännu inte låtit vaccinera dig, gör det nu. Att ta vaccinet är en ansvarsfull gärning för att skydda dig själv, dina närmaste och hela samhället. Genom att ta vaccinet skyddar du vår hälso- och sjukvård från att överbelastas. Det är allas vårt gemensamma ansvar. Allas insats behövs för att vi ska kunna ta oss ur pandemin.
När det gäller hälsa och ekonomi har Finland klarat pandemin med mindre skador än många länder som vi jämför oss med. Stimulansåtgärder och rättidigt, tillräckligt stöd till människor och företag har dämpat den ekonomiska chocken och påskyndat återhämtningen från den. Pandemins utveckling är dock fortfarande förknippad med betydande risker och osäkerhet. Därför måste vi upprätthålla även den ekonomiska politikens förmåga att reagera på det sätt som situationen kräver, och vi får inte överge den tillväxtstödjande politiken för tidigt.
Hanteringen av coronapandemin innebär också i framtiden en balansgång. Det gäller att skydda människors hälsa, förhindra belastning på sjukhusvården och hålla samhället öppet i så stor utsträckning som möjligt. Besluten och restriktionerna måste vara rättidiga, proportionerliga och nödvändiga. Det är också klart att en utdragen kris sätter samhällets resiliens på prov.
Även om ekonomin har återhämtat sig snabbt under pandemin, beräknas tillväxten avta under de kommande åren. Därför är det nu dags att stärka förutsättningarna för hållbar ekonomisk tillväxt på längre sikt. I en ekonomi som Finlands bygger tillväxten framför allt på kompetens, innovation och investeringar. Därför tillsatte vi i höstas en parlamentarisk arbetsgrupp för att dryfta sätt att stärka forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamheten på lång sikt.
Den parlamentariska arbetsgruppen för forskning, utveckling och innovation slutförde sitt arbete i december. Riksdagspartierna förband sig till ett gemensamt mål att höja forsknings- och utvecklingsutgifterna till 4 procent i förhållande till BNP före 2030. Arbetsgruppen utarbetade ett gemensamt förslag till principer och tillvägagångssätt för att nå målet. Gruppens förslag är betydande och det är nödvändigt att förverkliga dem för att främja Finlands ekonomiska framgång. Att genomföra förslagen på ett stabilt och förutsägbart sätt är ledmotivet i den ekonomiska politiken under de kommande åren.
Hållbar tillväxt är också det effektivaste sättet att stärka de offentliga finanserna. I och med den snabba ekonomiska tillväxten har de offentliga finanserna och skuldkvoten utvecklats till och med överraskande gynnsamt under de senaste månaderna, men med hänsyn till befolkningens åldrande har utsikterna på längre sikt inte förändrats. Det gäller att fortsättningsvis stärka de offentliga finanserna framför allt genom att stärka tillväxten och sysselsättningen.
Den vård- och omsorgsskuld och inlärningsskuld som uppstått på grund av pandemin kommer att kräva särskild uppmärksamhet av oss ännu en lång tid framöver. Ju längre coronakrisen pågår, desto viktigare är det att se till att välfärdsskulden till följd av krisen inte blir för stor. Vi måste kunna åtgärda problemen i tid. Om vi inte gör det betalar vi ett högt mänskligt och ekonomiskt pris för det i framtiden.
Om drygt tre veckor förrättas det första välfärdsområdesvalet i Finlands historia. Vid valet fattas det beslut om basservice som är viktig med tanke på människors vardag. Hittills har kommunerna haft ansvaret för att ordna socialvård, hälso- och sjukvård och räddningsverksamhet. I fortsättningen är det välfärdsområdena som ansvarar för dem.
I valet kandiderar många kunniga, motiverade personer. Jag uppmanar alla att rösta i valet i januari. Nu är det dags att påverka social- och hälsovårdstjänsternas och räddningstjänsternas framtid. I välfärdsområdesvalet är det fråga om basservice som är viktig för människorna och som har blivit allt viktigare under coronakrisen. Det handlar om att se till att människorna även i fortsättningen kan lita på att basservicen fungerar.
Förtroende är ett nyckelord som hela vårt samhälle bygger på. Förtroende, förmåga att samarbeta och göra överenskommelser, framhävs särskilt i svåra tider. Människorna måste kunna lita på att samhället fungerar även under en kris. Människorna måste kunna lita på att det finns en vilja att samarbeta för nationens säkerhet, välfärd och framtid. Jag vill därför tacka oppositionen för det värdefulla stöd som regeringen även i år har fått i hanteringen av coronakrisen.
Vi är ett samhälle med många starka sidor. Vi är ett kunnigt folk som tillsammans har klarat många prövningar. Det finländska samhället är starkt. Särskilt starkt är det inför svårigheter.
Finland och finländarna uppskattas internationellt. Ute i världen betraktas vi som vägvisare på många områden. Man litar på oss finländare. Vår ställning har aldrig varit så här stark.
Finlands viktigaste referensram är Europeiska unionen, där alla europeiska länder har möjlighet att bli medlem i. Vi har också stärkt vår nationella säkerhet genom ett omfattande säkerhets- och försvarssamarbete, och vi fortsätter att fördjupa detta samarbete. Vi bibehåller också möjligheten att ansöka om medlemskap i Nato. Vi bör värna om och förverkliga denna valfrihet, eftersom den gäller varje lands rätt att besluta om sina egna säkerhetslösningar. Den utgör grunden för den europeiska säkerheten enligt OSSE:s principer. Vi har visat att vi har lärt oss av det förflutna. Vi håller fast vid vårt svängrum.
Vad som än händer i vår omvärld kommer Finland och finländarna att klara sig. Det kommer att skifta mellan ljus och mörker även nästa år. Jag och hela min regering gör allt vi kan för att de ljusa dagarna ska överväga de mörka.
Jag önskar er alla ett gott och lyckligt nytt år 2022.
Sanna Marin
statsminister