Statsminister Sanna Marins tal i riksdagen om EU-politiken
Remissdebatt om statsrådets redogörelse om EU-politiken den 24 februari 2021 Det talade ordet gäller
Ärade talman
Statsrådet har lämnat en EU-redogörelse till riksdagen. I redogörelsen framför regeringen sin syn på centrala frågor som gäller Europeiska unionen.
Hörnstenen i regeringens EU-politik är de gemensamma värderingarna. Målet är ett socialt, miljömässigt och eko-nomiskt hållbart EU. EU ska vara en stark global aktör och säkerhetsgemenskap. Samtidigt ska unionens egen verk-samhet och Finlands inflytande på unionsnivå utvecklas aktivt.
Ärade talman
Demokrati, rättsstatsprincipen och de grundläggande och mänskliga rättigheterna är grunden för unionens verksam-het. Främjandet av dessa värderingar stärker EU:s enighet, legitimitet och trovärdighet samt förtroendet mellan med-lemsstaterna.
I redogörelsen presenteras strategiska riktlinjer för att uppnå ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbart EU. De gäller uppnåendet av ett klimatneutralt EU år 2050, hållbar användning av naturresurser, rättvis omställning, stöd-jande regional- och strukturpolitik, en mer integrerad inre marknad, en öppen och ansvarsfull handelspolitik samt den bästa utbildningen i världen. I redogörelsen dras det också upp riktlinjer för en stark social dimension, ett rättvisare arbetsliv, en verkningsfull hälsopolitik, en mer fungerande ekonomisk och monetär union samt för EU:s egna medel.
Omställningen till en klimatneutral ekonomi öppnar nya möjligheter till affärsverksamhet och export för Finland och för hela EU. Digitaliseringen måste utnyttjas fullt ut för att klimatmålen ska nås. Även den cirkulära ekonomin och utsläppshandeln kan utnyttjas för att främja de europeiska klimatmålen.
EU:s klimatpolitik ska vara socialt och regionalt rättvis för att den ska vara godtagbar ur medborgarnas synvinkel. Detta innebär att stöd riktas till de regioner, branscher och arbetstagare som berörs mest av ändringen. Det är viktigt att ur EU:s gemensamma budget stödja en rättvis omställning i alla medlemsstater. Vid sidan av klimatpolitiken är tryggandet av den biologiska mångfalden en av våra viktigaste uppgifter. Användningen av naturresurser ska vara hållbar inom hela EU.
Ärade talman
EU:s uppgift är att minska skillnaderna mellan medlemsländerna och deras regioner. I regional- och strukturpolitiken är det viktigt att fokus ligger på reformer som stöder konkurrenskraften, den sociala delaktigheten samt den gröna och digitala omställningen. Politiken ska sporra medlemsstaterna till strukturella reformer samtidigt som den ska säkerställa att de sektorer som är föremål för strukturomvandling stöds. En viktig specialfråga för Finland är stödjan-det av glesbygdsområdena i norr.
En fungerande inre marknad är en förutsättning för en hållbar tillväxt och konkurrenskraft i hela EU. En stark och enhetlig inre marknad är också det bästa sättet att stärka unionens strategiska oberoende.
EU bör sträva efter att stärka det multilaterala regelbaserade handelssystemet. Handelspolitiken bör vara en konse-kvent del av EU:s yttre förbindelser och ha ett nära samband med utvecklingen av den inre marknaden och industri-politiken. EU:s handels- och investeringspolitik ska stödja uppnåendet av målen för hållbar utveckling.
Ärade talman
Humankapitalet är EU:s viktigaste resurs. Stärkandet av kompetensnivån bland europeiska medborgare, ökandet av jämlikheten i utbildningen och digitaliseringen bör lyftas fram som centrala mål för EU-samarbetet.
Stärkandet av EU:s sociala dimension och av den europeiska pelaren för sociala rättigheter samt en minimilagstift-ning om sociala rättigheter och arbetsliv är metoder för att uppnå ett socialt hållbart och jämställt EU. En fungerande och sund arbetsmarknad är viktig för att främja hållbar tillväxt och välfärdsekonomi. Finland stöder målet för EU:s initiativ för minimilöner för att säkerställa tillräckliga löner för alla arbetstagare i EU. Samtidigt bör de nationella särdragen hos sysselsättningspolitiken, såsom ett kollektivavtalsbaserat arbetsmarknadssystem, respekteras.
EU:s förmåga att reagera på och förbereda sig för gränsöverskridande hot mot människors hälsa måste också stärkas. Förebyggandet, övervakningen och bekämpningen av internationella hälsokriser samt samordningen av nödsituation-er ska förbättras i unionen.
En fungerande ekonomisk och monetär union är mycket viktig för Finland. Ansvaret för den ekonomiska politiken ska även i fortsättningen vila på medlemsstaterna själva, i enlighet med fördragen. Möjligheterna att förenkla finans-politikens regelverk ska undersökas. Den europeiska planeringsterminen ska utvecklas så att den bättre beaktar eko-nomiska och sociala aspekter samt sysselsättnings- och miljöaspekter. Vi vill främja genomförandet av en stark skuldnedskrivningsmekanism samt fullbordandet av kapitalmarknadsunionen.
Finland förhåller sig öppet och konstruktivt till utvecklingen av EU:s egna medel. De kommande förslagen till exem-pel om en mekanism för koldioxidjustering vid gränserna och beskattning av den digitala ekonomin kommer att be-dömas noggrant och också föras till riksdagen för behandling.
Ärade talman
EU är en global aktör och säkerhetsgemenskap. Unionen måste främja sina värderingar och intressen och skapa övergripande tillvägagångssätt i fråga om migrationen och utvecklingen av Schengenområdet. Samtidigt bör EU stärka medborgarnas övergripande säkerhet.
Gränsöverskridande utmaningar kan endast bemötas genom effektivt internationellt samarbete. EU:s globala roll och inflytande måste stärkas. EU måste agera aktivt för att stärka det regelbaserade multilaterala systemet.
I redogörelsen betonas ett övergripande tillvägagångssätt när det gäller att öka säkerheten i EU och för dess med-lemsländer och medborgare. Under de närmaste åren ska särskild uppmärksamhet fästas vid motverkandet av hybrid-hot och stärkandet av EU:s cybersäkerhetsfärdigheter och försörjningsberedskap. Också migrationen kräver gemen-samma europeiska lösningar.
Ärade talman
Redogörelsen ger en översikt över EU:s verksamhet och Finlands inflytande i EU. Vårt mål är en mer inkluderande och öppen union, effektiva institutioner och beslutsfattande, en fungerande EU-beredning samt en stark representat-ion av finländare på olika nivåer.
Unionens verksamhet bygger på representativ demokrati och deltagardemokrati. Öppenheten i EU:s beslutsfattande samt en aktiv och tydlig kommunikation stärker demokratin och medborgarnas, företagens och intressentgruppernas deltagande. Samtidigt ökar de förtroendet och ansvarsskyldigheten samt främjar god förvaltning. Öppenheten i be-slutsfattandet stöder också kampen mot desinformation.
Viktiga principer för utvecklingen av EU är jämlikheten mellan medlemsstaterna, den interinstitutionella jämvikten och gemenskapsmetodens centrala roll.
Den finländska EU-politikens styrka är samordningssystemet och ett gott samarbete med riksdagen. Vid utformning-en av vår EU-politik är det viktigt att säkerställa att riksdagen får tillräcklig information i rätt tid.
Med tanke på en politik som tar hänsyn till unionens intressen som helhet och på EU:s legitimitet är det viktigt att institutionerna har en så balanserad anställning som möjligt av medborgare från alla medlemsstater.
Ärade talman
Vi har anslutit oss till Europeiska unionen eftersom vi upplever att det är viktigt för Finland i egenskap av ett litet land att samarbeta och vara en del av en större grupp. För ett litet exportdrivet land är de fördelar samarbetet ger i form av fri rörlighet, en öppen inre marknad och säkerhet mångdubbla i förhållande till våra medlemsavgifter. I och med unionen är finländarna friare och mer förmögna, våra företag mer internationella och vår världsdel stabilare.
Det är klart att Europeiska unionen inte längre är likadan som när Finland anslöt sig 1995. Så ska det vara. Också EU ska leva i tiden och utvecklas. Vi finländare har en skyldighet att framföra våra åsikter om unionens riktning och utvecklingsbehov.
Finland är en aktiv EU-medlem, som påverkar unionens framtid.
Vi vill se ett starkt, sammansvetsat och handlingskraftigt EU som har förmåga att lösa globala problem.