Hoppa till innehåll

Statsminister Sanna Marins upplysning till riksdagen om regeringens politik år 2020

statsrådets kommunikationsavdelning
Utgivningsdatum 11.2.2020 14.02 | Publicerad på svenska 29.4.2020 kl. 10.29
Statsministerns upplysning

Statsminister Sanna Marins tal vid riksdagens plenum den 11 februari 2020. Det talade ordet gäller:

Ärade talman

Bästa riksdagsledamöter
 

Vi inleder nu det första riksmötet under 2020-talet. Framför oss ligger ett avgörande årtionde när det gäller klimatförändringen, den finländska kompetensen, vår välfärd och den offentliga ekonomins hållbarhet.

Finland har blivit en av världens rikaste och kunnigaste nationer, samtidigt som vi har byggt upp ett nordiskt välfärdssamhälle. Hörnstenarna i vårt samhälle utgörs av jämlikhet, tryggande av individers och familjers välmående oberoende av boningsort och ålder, hög utbildningsnivå och sysselsättning samt en stark offentlig, privat och tredje sektor och ett partnerskap mellan dessa.

Den nordiska välfärdsmodellen är en framgångshistoria med så gott som alla mått mätt, men samtidigt blir den aldrig färdig. Finland, liksom alla länder i världen, står inför stora utmaningar när vi ska förnya vår ekonomi, vår produktion och vår konsumtion, så att de blir hållbara för miljön.

Klimatuppvärmningen och förlusten av biologisk mångfald hör till de största hoten mot mänskligheten. Detta är ett faktum som vi tvingas leva med, vare sig vi vill det eller ej. Samtidigt som klimatförändringen är en enorm utmaning, erbjuder åtgärderna för att motverka den också möjligheter för Finland: möjligheter att skapa nya arbetstillfällen, kunnande, tekniska lösningar och export. Det är en möjlighet för oss att stärka vår ekonomi och vår välfärd. Därför lönar det sig för oss att vara föregångare.

Regeringens viktigaste uppgift är att förnya det nordiska välfärdssamhället så att det blir hållbart med tanke på klimatet, och se till att förändringen sker på ett sätt som är regionalt och socialt rättvist. Samtidigt vill vi stärka vår kompetens, sysselsättning och näringsstruktur. Vi vill att Finland också i framtiden är ett bra land att leva i och att vara företagare i.

Vi lovar att bygga Finland på en ekonomiskt ansvarsfull, socialt rättvis och ekologiskt hållbar grund. Vi arbetar dagligen för att uppnå detta mål.

Under detta riksmöte kommer regeringen att lämna 212 propositioner och 12 redogörelser till riksdagen. Genom dem för vi Finland framåt tillsammans. Att förbättra vanliga människors vardag ligger i kärnan av regeringens arbete.

Ärade talman

Regeringens mål är att höja sysselsättningsgraden i Finland till 75 procent. Genom en stark sysselsättning finansieras det nordiska välfärdssamhället. För att den offentliga ekonomin ska vara hållbar, krävs betydligt högre sysselsättning än vi har i dag. Också den åldrande befolkningen och det växande servicebehovet kräver att fler människor i arbetsför ålder arbetar.

Regeringen har förbundit sig till att stärka sysselsättningen. Det kräver rätt balans mellan sysselsättningstjänster, tillgång till arbete och skyldigheten att ta emot arbete. Vi ökar anslagen för sysselsättning, rekrytering av internationell kompetens och integrering av invandrare med nästan 250 miljoner euro under denna valperiod. Vi satsar på en aktiv sysselsättningspolitik, där hörnstenarna utgörs av mer individualiserade tjänster, utvecklade lönesubventioner samt större ansvar och mer möjligheter för kommunerna, och bättre tillgång till kompetent arbetskraft.

I flera av de propositioner som vi kommer att lämna till detta riksmöte reagerar vi på behovet att utveckla tjänsterna. Användningen av lönesubvention i företag ska utökas betydligt. På så vis främjar vi sysselsättningen av arbetslösa på den öppna arbetsmarknaden.

Vi kommer att lämna riksdagen ett lagförslag om ett försök med rekryteringsstöd. Syftet med försöket är att främja snabb sysselsättning av arbetslösa, uppkomsten av nya arbetsgivarföretag och tillväxt hos företag genom att sänka anställningströskeln för ensamföretagare och mikroföretag.

Vi kommer även att lämna riksdagen ett lagförslag om kommunala sysselsättningsförsök. Genom försöket överförs uppgifter från arbets- och näringsbyråerna till kommunerna. Målet är att bättre samordna statens och kommunernas kompetens, resurser och tjänster. På detta sätt förbättrar vi möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden i synnerhet för personer som har varit arbetslösa länge eller som har en svag ställning på arbetsmarknaden.

Lagstiftningen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte ses över. Definitionen av arbetsverksamhet preciseras, och den ska också inkludera det stöd och den handledning som en person behöver. Dessa ska också skrivas in i personens aktiveringsplan. Genom propositionen stärks också arbetsverksamhetens karaktär av socialvård.

Gemensamma regler och ett jämlikt arbetsliv är grundläggande principer när vi ser över processerna för arbetskraftsmigration. Arbetet för att göra tillståndsprocesserna snabbare och smidigare har redan inletts vid arbets- och näringsministeriet.

Regeringen har föresatt sig att före budgetförhandlingarna 2020 ta fram åtgärder som motsvarar 30 000 nya sysselsatta. Beredningen av åtgärderna har framskridit som planerat. En del har redan kommit långt. Regeringen är också beredd att vidta ytterligare åtgärder för att nå målen. Med tanke på målet om balans i den offentliga ekonomin, som ingår i regeringsprogrammet, är det viktigt att sysselsättningsmålet nås. Regeringen kommer att beakta alla metoder som kan tänkas förbättra sysselsättningen. Vi är beredda att fatta också svåra beslut.

Ärade talman

Finländarna blir allt äldre, och de förtjänar en trygg och människovärdig ålderdom. Därför lämnar regeringen till riksdagen ett förslag om bindande personaldimensionering i äldreomsorgen. Vi föreslår att det i lag  ska tas in ett krav på en dimensionering om minst 0,7 anställda i dygnetruntvården för äldre. I propositionen skiljer vi på vårdarbete och stödarbete. Vårdpersonalen ska kunna fokusera på vårdarbetet. Detta är också en satsning på arbetshälsa och trivsel bland de anställda som drivits till att överväga branschbyte på grund av den stora arbetsmängden.

Vi vill säkerställa jämlika social- och hälsotjänster för alla och i alla delar av landet. Därför ska tillgången till vård förbättras och vårdköerna förkortas. I dag bor endast en fjärdedel av finländarna i områden där man får en läkartid för icke-brådskande ärenden inom två veckor. Det finns också socioekonomiska skillnader i tillgången till tjänster. I praktiken innebär detta att låginkomsttagare får sämre vård än andra. Det är inte rätt.

Vi kommer att lämna riksdagen en proposition om ändring av hälso- och sjukvårdslagen, det vill säga om vårdgaranti. Målet är att förbättra tillgången till social- och hälsotjänster på basnivå och att göra det snabbare att få vård i icke-brådskande situationer.

Vi kommer också att lämna riksdagen en proposition om ändring av lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården. Målet är att undanröja hinder för tillgång till vård och att öka jämlikheten vad gäller hälsa. Avgiftsfriheten utvidgas och nya tjänster börjar omfattas av avgiftstak.

Dessutom inrättar vi en tjänst som äldreombudsman för att stärka kvaliteten på äldreomsorgen.

Ärade talman

Vi lever inte längre i en tid där unga som bara har grundläggande utbildning kan få arbete och klara sig i livet. I Finland har det på tre årtionden försvunnit 600 000 arbetstillfällen där det räckte med en grundskoleutbildning. Sysselsättningsgraden bland dem som bara har grundläggande utbildning är cirka 40 procent. De som står utanför arbetslivet är alltså fler än de som arbetar. En otillräcklig utbildning inskränker individens möjligheter i en värld där man ständigt behöver nytt kunnande.

Därför lämnar vi till riksdagen en proposition med förslag om att höja läropliktsåldern till 18 år. Målet är att säkerställa att alla som går ut grundskolan avlägger åtminstone utbildning på andra stadiet. Samtidigt utvecklas utbildningar som förbereder för andra stadiet och handledning under övergångsperioden. Utvidgningen av läroplikten är också en betydande jämställdhetsgärning med tanke på de unga och familjerna, eftersom utbildningen på andra stadiet då blir genuint avgiftsfri.

Vi satsar också på de ungas hälsa och välbefinnande genom att för riksdagen lägga fram ett riksomfattande försök med avgiftsfria preventivmedel för personer under 25 år.

Ärade talman

Regeringen vill bygga upp ett mer jämlikt arbets- och familjeliv. Under detta riksmöte lämnar vi till riksdagen en länge efterlängtad familjeledighetsreform, som ökar familjernas välbefinnande och valfrihet och stärker jämställdheten.

Vi utvecklar familjeledigheterna med förståelse för familjernas olika livssituationer. Båda föräldrarna får ta ut lika långa föräldraledigheter, men en del av föräldraledigheten kan flexibelt överlåtas till den andra föräldern. Andelen inkomstrelaterad föräldraledighet blir större, vilket är en avsevärd förbättring för familjerna. Målet för reformen är att ansvaret för och rätten till vård av små barn ska delas jämnare mellan båda föräldrarna, att jämlikheten och jämställdheten i arbetslivet ska stärkas och att löneskillnaderna mellan kvinnor och män ska minska.

Mycket arbete återstår för att stärka jämställdheten i Finland, också när det gäller att utrota våldet mot kvinnor. Som en av de många åtgärder som krävs för att rätta till situationen föreslår vi att det inrättas en självständig och oberoende uppgift som rapportör om våld mot kvinnor. Dessutom lämnar vi till riksdagen en proposition där det föreslås en ändring av äktenskapslagen när det gäller upplösning av äktenskap som ingåtts genom tvång.

Ärade talman

Finland har alltid deltagit i skapandet av en regelbaserad värld. Det arbetar vi för som en del av Europeiska unionen. EU är vår kanal för att påverka utvecklingen i världen, och därför utvecklar vi unionen till en allt enhetligare aktör på de internationella arenorna. Efter vårt EU-ordförandeskap fokuserar vi på påverkan i de frågor som är viktigast för Finland, till exempel den europeiska gröna given Green Deal och utvecklandet av den ekonomiska och monetära unionen EMU.

Förändringarna i den internationella verksamhetsmiljön och våra lösningar för att svara på dem berör hela samhället och alla finländare. Ett allt starkare multilateralt system är till fördel för ett litet land som vårt, och samtidigt för hela det internationella samfundet. Finland har visat prov på ansvarstagande och aktivt agerande i de gemensamma ansträngningarna för ett starkare FN, krishantering, utrotande av fattigdomen, respekt för de mänskliga rättigheterna, jämställdhet och regler för en rättvis frihandel.

Vår handlingslinje är djupt förankrad i riksdagen. Statsrådet kommer att lämna en utrikes- och säkerhetspolitisk redogörelse till riksdagen före sommaruppehållet och en redogörelse för Europapolitiken på hösten.

Ärade talman

Finland kan vara en föregångare i kampen mot klimatförändringar. Omställningen till ett samhälle som är hållbart med tanke på klimatet kan göras rättvist och stegvis, och så att alla får vara med.

Vårt mål är att Finland ska vara klimatneutralt 2035 och uppvisa negativa koldioxidutsläpp kort därefter. Vi har förbundit oss att fatta beslut som minskar Finlands utsläpp och stärker kolsänkorna.

Vi uppmuntrar och uppmanar också den finländska industrin att minska sina utsläpp. Vi påskyndar införandet av ny ren teknik som förbättrar konkurrenskraften för vår industri och våra företag. Ute i världen finns det en enorm efterfrågan på och marknad för ny klimatteknik.

Vi vidtar klimatåtgärder i Finland, men det är minst lika viktigt att bidra till att stoppa den globala uppvärmningen. Klimatet tar ingen hänsyn till nationalstaternas gränser. Varje land måste dra sitt strå till stacken.

Ärade talman

Regeringen kommer att förnya det parlamentariska kommittéarbetet, för att under detta riksmöte inleda beredningen av framtidens stora reformer tillsammans med riksdagen. Genom den nya modellen med kommittéarbete stärks öppenheten, delaktigheten och ett brett faktaunderlag i beredningen. Ett centralt element i kommittéarbetet är samarbete.

Därför avslutar jag mitt tal med några ord om samarbete. Det är naturligt att regeringen och oppositionen är av olika åsikt i många frågor, men inte i allt. I frågor där det går att hitta ett gemensamt synsätt och i frågor som kräver beredning över valperioderna lönar det sig att sträva efter samarbete.

Under detta riksmöte behöver vi dialog och samarbetsförmåga, för att vi också tillsammans ska kunna hitta lösningar för en bättre morgondag.