Statsministerns upplysning om Europas säkerhet och försvar
Statsministern Petteri Orpos upplysning om Europas säkerhet och försvar 10.9.2025. Det talade ordet gäller.
Ärade talman,
Ukraina har försvarat sig mot Rysslands fullskaliga anfallskrig i 1 294 dagar. Under de senaste dagarna har vi sett hur Ryssland avfyrar bara fler och fler drönare och robotar mot Ukraina. I natt var också Ukrainas grannland Polen tvunget att försvara sitt luftrum mot ryska drönare på ett aldrig tidigare skådat sätt. Denna diskussion är mer aktuell än vi har kunnat föreställa oss.
Därför ska jag först ta upp Ukraina och stödet till Ukraina.
Vårt stöd till Ukraina har bestått av sammanlagt 29 försvarsmaterielpaket. Utöver dessa har Ukraina fått utbildningsstöd och civilt stöd.
Finland har drivit Ukrainas sak aktivt. President Stubbs arbete för Ukraina och Europa har varit utmärkt. Finland är med i de viktigaste forumen och står vid Ukrainas sida.
Arbetet med säkerhetsarrangemangen för Ukraina går framåt. Ukrainas egen armé och stärkandet av den har en nyckelroll. Vi finländare är väl medvetna om vikten av ett eget starkt försvar.
Västländerna arbetar tillsammans med Ukraina för att stärka avskräckningen. Vi i Europa måste vara beredda att snabbt genomföra dessa arrangemang när tiden är inne.
Finland deltar i koalitionen av villiga länder. Det är klart att vi bidrar till säkerhetsarrangemangen för Ukraina. Vår exakta roll kommer att fastställas allteftersom planerna blir mer specifika.
Mitt budskap är: Ukrainas säkerhet är lika med vår säkerhet. Finland bär sitt ansvar för Europas säkerhet och stöder Ukrainas ansträngningar. Men samtidigt bär Finland också sitt ansvar för sin egen säkerhet, sin egen gräns.
Ryssland visar ingen vilja till fred. Däremot försöker Ryssland ställa villkor för hur Ukrainas säkerhetsarrangemang kunde se ut. Det står alldeles klart att Ryssland inte kan ges någon vetorätt. Låt oss komma ihåg att anledningen till denna situation är att Putin skickade sina trupper till Ukraina. Den bästa säkerhetslösningen för Ryssland är att Putin omedelbart drar tillbaka sina soldater från Ukraina. Förutom att vi måste stötta Ukraina, måste vi öka pressen på Putin.
Detta innebär följande konkreta åtgärder:
- EU måste vara redo att införa ytterligare sanktioner mot Ryssland för att pressa landet till eldupphör. Det 19:e sanktionspaketet är under beredning.
- Den ukrainska armén måste stärkas. Ett steg mot detta mål är att utan dröjsmål frigöra medel från den europeiska fredsfaciliteten.
- Rysslands frysta tillgångar, som uppgår till 300 miljarder euro, måste användas för att återuppbygga Ukraina och stärka armén.
- Ukraina hör hemma i EU.
- Det ekonomiska stödet till Ukraina måste prioriteras. Vi måste skapa ett nytt långsiktigt och tillräckligt kraftfullt EU-instrument för att stödja Ukraina. Budgeten bör vara minst lika stor som för den nuvarande Ukrainafaciliteten, det vill säga 50 miljarder euro.
Vi måste se till att Finlands och Europas säkerhet utvecklas och stärks.
Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen besökte oss förra veckan. Det var redan hennes andra besök i Finland. Likaså hade jag Europeiska rådets ordförande Antonio Costa på besök i måndags.
Finlands östgräns är också EU:s och Natos yttre gräns. Det är vårt gemensamma ansvar att försvara den. Vi är inte ensamma.
Vi har en klar vision. Europa måste inom fem år bli så entydigt starkt att Ryssland inte ens överväger att pröva vår försvarsvilja och försvarsförmåga. Jag vill understryka att vi inte får tappa fokus även om fred i Ukraina nås. Vi finländare vet att fred i Ukraina inte betyder att Ryssland kommer att förändras.
Vi finländare vet också att säkerheten stärks inte bara genom ett starkt försvar utan också genom förmågan att bekämpa till exempel hybridpåverkan. Därför satsar vi på samhällets övergripande resiliens.
Regeringen beslutade i våras att nivån på försvarsanslagen ska höjas till minst tre procent före 2029. Beslutet fattades mot bakgrund av hotbilder.
Budgetpropositionen för 2026, som regeringen godkände vid budgetmanglingen, innehåller nya beställningsfullmakter på 6 miljarder euro för upphandling av försvarsmateriel. Detta innebär en mångdubbel ökning jämfört med beställningsfullmakten i budgeten för i år och ger en möjlighet att omedelbart inleda en reform av armén, en reform som alla partier har förbundit sig till i försvarsredogörelsen.
Natos toppmöte i Haag fastställde att målnivån för försvarsanslagen ska höjas till 5 procent. Av detta går 3,5 procent till traditionellt militärt försvar, det vill säga till utgifter enligt Natos vedertagna definition av försvarsutgifter. Dessa anslag ska vi alltså höja. I Finland är det fråga om budgeten för försvarsministeriets förvaltningsområde, med andra ord försvarsbudgeten. Enligt Natos definition hör till detta också utrikesministeriets andel av utgifterna för militär krishantering, vissa av Gränsbevakningsväsendets utgifter och försvarsförvaltningens pensioner. Det handlar om statliga budgetmedel.
Den 1,5 procent stora målsatta andelen av försvarsutgifterna väckte diskussion före Nato-toppmötet. Den täcker de utgifter som vi använder för objekt som förbättrar försvaret och säkerheten, såsom beredskap, försvarets innovationsverksamhet eller den försvarsindustriella basen. Hit hör också utgifterna för byggande och underhåll av den infrastruktur som behövs för att genomföra Natos planer eller nationella planer, såsom utgifterna för militär rörlighet. Också utgifterna för att skydda kritisk infrastruktur, inkl. undervatteninfrastruktur och rymden, ingår i den andelen. Därtill omfattar den produkter med dubbla användningsområden, om de är kopplade till försvar och säkerhet. Det är alltså mycket sådant som Finland, som är en supermakt inom beredskap, redan har gjort.
Under våren förde vi också en parlamentarisk debatt om försvarsanslagen. Jag anser att detta är viktigt. Dessa åtaganden förpliktar inte bara denna regering, utan också nästa regering och regeringen därefter. I frågor som är avgörande för vår säkerhet är det av största vikt att det råder en bred samsyn och finns en gemensam vilja över partigränserna.
Därför tillsätter försvarsministeriet en parlamentarisk arbetsgrupp för att utreda försvarets behov och utveckling på lång sikt. Begäran om utnämning kommer att skickas inom de närmaste veckorna. Syftet är att ge riksdagen en klar och sanningsenlig bild av hotet, försvarets nuläge och framtida behov samt att ge underlag för riksdagens beslut om försvarsutgifter, det vill säga för vad de extra miljarderna kommer att användas.
I de parlamentariska debatterna har det också väckts frågan om vi kan fatta rätta beslut och göra rätta val eftersom lärdomarna från Ukraina har visat att krigföringen förändras hela tiden. Vi måste satsa på ny teknik. Samtidigt måste vi komma ihåg att krigföringens traditionella lagbundenheter inte har försvunnit. Detta är också syftet med den parlamentariska arbetsgruppen: att skapa förtroende för att vi investerar miljarder och åter miljarder av våra gemensamma pengar på ett förståndigt sätt.
Det hör inte till den här gruppens uppgifter att fundera på var dessa pengar kommer ifrån. Finansieringen av välfärdssamhället är en del av den parlamentariska debatten om åtagandet att stoppa skuldsättningen samt reformen av den nationella finanspolitiska lagstiftningen. Gruppen kommer att diskutera hur den nordiska välfärdsstatens hållbara skuldsättning bör se ut och hur vi kommer att nå den.
Vi vet alla att de olika partierna har olika åsikter om sätten att uppnå detta mål. Vissa anser att beskattning är det bästa sättet, vissa andra vill dämpa utgiftsökningen. Vi hoppas säkert alla att ekonomin börjar växa och sysselsättningsläget blir bättre. Alla framtida regeringar måste också ha frihet att välja vilka metoder de använder. Det viktigaste är att vi gemensamt kan komma överens om ett trovärdigt sätt att utveckla våra offentliga finanser så att de också tål kriser.
Vid Natos toppmöte i Haag konstaterades det att Ryssland är ett långvarigt hot mot alliansen. Utgångspunkten för finansieringen av EU:s försvar har varit att bemöta det bestående hot som Ryssland utgör. Dessutom ger en eventuell fred Putins Ryssland tillfälle att samla sina krafter.
Europa försvaras i första hand här i öst. Det måste vara en vägande faktor i EU-finansieringen. Vi ska vara öppna för lösningar som gör Finland till en nettomottagare. I Europa har det framförts krav på ekonomisk solidaritet, vilka också gått i uppfyllelse. Nu är det dags att visa solidaritet på säkerhetsområdet.
Budgetförhandlingarna fortsätter under de kommande två åren. Som ett resultat av påverkansarbetet läggs i kommissionens förslag särskild vikt vid de länder som delar landgräns med Ryssland.
Finlands roll som Rysslands grannland har erkänts: i den nästa fleråriga budgeten föreslås Finland få finansiering på 1,6 miljarder euro för gränssäkerheten. Det är över en miljard euro mer än under föregående finansieringsperiod. Finansieringen kan också användas till att trygga livskraften i östra och norra Finland. Det är en viktig del av vår övergripande säkerhet.