Hoppa till innehåll

Undersökning: Ensamboende och skuldsättning ökande risker bland unga – Specialgruppers ställning väcker oro

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhetsocial- och hälsovårdsministerietstatsrådets kansli
Utgivningsdatum 2.12.2024 9.01
Pressmeddelande 567/2024

Ungas utkomst är en avsevärd utmaning i Finland. Enligt en färsk undersökning är unga som bor ensamma utsatta för utkomstrisker, och det allt mer lånebaserade studiestödet ökar risken för skuldsättning. Unga med främmande språk som modersmål och unga med funktionsnedsättning är särskilt utsatta.

Två tredjedelar av finländarna i åldrarna 16–29 år erhöll stöd från FPA år 2023, till ett värde av totalt 3,1 miljarder euro. För många unga är behovet av social trygghet dock tillfälligt, till exempel under studier eller arbetslöshet.

”För unga är perioden med låga inkomster ofta tillfällig, men ensamboende och skuldsättning utgör risker för utkomsten, särskilt för unga som inte har stöd från sin familj”, säger Hennamari Mikkola, forskningsprofessor vid FPA.

I undersökningen utformades en helhetsbild av hur väl social trygghet för unga fungerar med tanke på utkomsten. Forskarna fördjupade sig i social trygghet för unga i Finland och jämförde den med systemen i övriga Norden, Estland, Nederländerna och Storbritannien.

Undersökningsresultaten utnyttjas i arbetet för den parlamentariska kommittén för social trygghet som en del av den pågående reformen av social trygghet.

Ensamboende är en allt vanligare utkomstrisk, men den kan minskas

Ensamboende bland unga har ökat betydligt under de senaste åren. Hela 40 procent av 20–29-åringarna och upp till 60 procent av högskolestuderandena bor ensamma. Låga inkomster är vanligast hos unga som bor ensamma jämfört med andra unga och detta drabbar även de ensamboende hårdast.

Att bo ensam är en utkomstrisk för unga även i alla andra länder som jämfördes i undersökningen. I Finland är situationen dock bättre, eftersom fattigdomsklyftan bland unga är mindre än i jämförelseländerna. Fattigdomsklyftan är ett mått på hur långt medianen för låginkomsttagarnas tillgängliga inkomster är från gränsen för låga inkomster.

”Systemet för social trygghet kunde utvecklas så att det i framtiden i större utsträckning uppmuntrar andra boendeformer än ensamboende. Detta kan innebära att fler bildar familj, men också till exempel att du bor tillsammans med en kompis”, säger Mikkola.

Unga med främmande språk som modersmål och unga med funktionsnedsättning är utsatta

Unga med främmande språk som modersmål har ett större behov av utkomststöd och utkomstskydd för arbetslösa än unga med de inhemska språken som modersmål. Antalet unga med främmande språk som modersmål som erhåller stöd från FPA har dock varit ungefär detsamma åren 2020–2023. Över hälften av de unga med främmande språk som modersmål bor i Nyland.

Unga med funktionsnedsättning däremot har svårt att hitta arbete, vilket försvårar deras möjligheter att klara sig själva. Ungefär var tionde ung person med funktionsnedsättning har löneinkomster, och i de äldre åldersgrupperna minskar andelen avsevärt.

”För att stödja unga med främmande språk som modersmål och unga med funktionsnedsättning behövs särskilda lösningar, till exempel mer effektiva sysselsättningsfrämjande tjänster. Sysselsättningen bland unga med funktionsnedsättning kunde främjas genom att ändra inkomstgränserna för invalidpension”, säger Antti Teittinen, forskningschef vid FPA.

Studiestödet allt mer lånebaserat – skuldsättningsrisken behöver beaktas

Studiestödets lånebasering har ökat i Finland. Antalet studielåntagare har fördubblats, och lånebeloppen har ökat avsevärt. Medianlånet bland dem som har avlagt högre högskoleexamen var cirka 6 700 euro år 2010 och cirka 23 000 euro 2023.

Flera enkätundersökningar den senaste tiden visar att allt fler unga har utkomstsvårigheter. Studiepenningsbeloppen har justerats endast ett fåtal gånger under 2000-talet. En internationell jämförelse visar att det är viktigt att hitta en lämplig balans mellan studiepenning och lån, eftersom enbart lånebasering är riskfyllt.

”Konsekvenserna av att unga skuldsätter sig sträcker sig långt in i framtiden. Detta är en aspekt som bör beaktas nu när stödsystemet för studerande utvecklas”, påpekar Mikkola.

En förlängning av utkomststödet är relativt ovanligt och koncentreras till specifika livssituationer

Under 2023 betalade FPA grundläggande utkomststöd till 106 000 unga till ett belopp av totalt 273 miljoner euro. Antalet stödtagare av åldersgruppen var 12 procent. För majoriteten av de unga fungerar stödet på avsett sätt: den unga får stöd under en kort tid för ett tillfälligt behov.

I undersökningen framträder ett fåtal livssituationer som är förknippade med ett mer långvarigt behov av stöd. Vanligen är det fråga om långtidsarbetslöshet, sjukdom eller föräldraskap. Dessa grupper är dock ganska små.

Ändringarna i social trygghet behöver följas upp noggrant

Nedskärningarna i social trygghet under 2024 riktar sig historiskt sett i exceptionell omfattning till de unga. Ändringarna ökar i princip incitamenten för sysselsättning, men särskilt slopandet av det skyddade beloppet i samband med utkomststöd för arbetslösa kan vara problematiskt för många arbetslösa ungas sysselsättning.

”Nedskärningarna i social trygghet är så pass kraftiga för de unga att det behövs en mycket noggrann uppföljning av huruvida de även påverkar de ungas förtroende för samhället och systemet för social trygghet”, säger Hennamari Mikkola.

Mer information: Hennamari Mikkola, forskningsprofessor, FPA, tfn 020 634 1890
[email protected] och Antti Teittinen, forskningschef, FPA, tfn 020 634 1585, [email protected]

Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2023. Informationsleverantörerna ansvarar för innehållet i de rapporter som publiceras i publikationsserien för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet, och innehållet representerar inte nödvändigtvis statsrådets uppfattning. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv/