Undersökning visar att finländarna fortfarande anser att det är viktigt att skydda sig själva och andra, att undvika närkontakt upplevs som tungt

Statsrådets kanslis KETTU-arbetsgrupp för beteendevetenskaplig framsyn och kunskap i framtidens förvaltning har publicerat en promemoria om coronaresiliens och upprätthållandet av skydd. Promemorian baserar sig på enkäten Medborgarpulsen som statsrådets kansli har beställt och på medborgarintervjuer med unga vuxna i slutet av hösten 2021.

I enkäten och intervjuerna utreddes hur respondenterna upplever frivilliga skyddsåtgärder, såsom användning av munskydd och begränsning av kontakter. Enligt svaren anser 89 procent av finländarna att det fortfarande är nödvändigt att skydda sig själv och andra mot spridning av coronaviruset även efter att man vaccinerats två gånger. Olika skyddsåtgärder upplevs på olika sätt, och endast en del av åtgärderna ökar coronatröttheten hos respondenterna. 

Hos många av respondenterna har uppfattningen om effektiva skyddsåtgärder och spridningen av coronaviruset bildats under början av epidemin när de följde nyheterna om coronaviruset oftare. Bäst minns respondenterna de åtgärder som det i början rapporterades flitigt om i nyheterna, såsom god handhygien och användning av munskydd, och dessa har redan blivit ny rutin. De nya forskningsrönen om coronavirusets huvudsakliga spridningsmekanism har däremot inte nått någon större del av respondenterna. Luftrening och ventilation som skyddsmetoder upplevs ha mindre betydelse.
 
I promemorian konstateras det att det frivilliga skyddet bidrar ytterligare till att hantera pandemin. I många fall kan det utfärdas en allmän rekommendation eller en föreskrift om skyddsåtgärder, men det finns också många vardagssituationer som inte kan omfattas av någon allmän rekommendation. Aktuell information om antalet smittfall, virusets spridningssätt och effektiva skyddsåtgärder kan också stödja det frivilliga skyddet.

”Vetskapen om att vi själva kan göra mycket är viktig också med tanke på den psykiska kriståligheten. Det lönar sig att genast informera dem som man har varit i närkontakt med om man är smittad. Att använda munskydd är redan en rutin för många som det lönar sig att upprätthålla. Forskningsrönen talar också för användning av skyddsutrustning på FFP2- eller FFP3-nivå. Hemtesterna är också användbara och tillräckligt tillförlitliga i många situationer”, säger Matti Heino, forskare vid Helsingfors universitet och medlem i KETTU-arbetsgruppen.

Hälsosäkra möten med närstående stöder den mentala hälsan och välbefinnandet 

Oron över närstående motiverar många respondenter att undvika sociala kontakter, men det kan vara svårt att hålla sig isolerad under en längre tid. 

”Respondenterna upplever att isoleringen är tung, och på längre sikt kan den försämra välbefinnandet. Ett hälsosäkert möte med de närmaste kan stödja den psykiska hälsan, och samtidigt kan man minska på mer avlägsna kontakter”, säger Maarit Lassander, specialsakkunnig vid statsrådets kansli och projektchef för projektet för beteendevetenskaplig rådgivning.

Vid statsrådets kansli pågår ett projekt för kunskapsbaserad beteendevetenskaplig rådgivning. Avsikten med projektet är att främja tillämpningen av beteendevetenskaplig förståelse vid hanteringen av coronakrisen. I projektets arbetsgrupp KETTU ingår Matti Heino, Markus Kanerva, Maarit Lassander, Ville Ojanen, Lauri Sääksvuori och Henriikka Tammes. Promemorian (på finska) kan läsas i sin helhet på webbplatsen för projektet för beteendevetenskaplig rådgivning.

Mer information: Maarit Lassander, specialsakkunnig, projektchef för projektet för beteendevetenskaplig rådgivning, tfn 0295 160 037, [email protected], statsrådets kansli