Utredning: De kommunalekonomiska konsekvenserna av multilokalitet förblir små
Enligt en undersökning som bygger på konsekvensbedömning hänför sig inga betydande kommunalekonomiska konsekvenser till multilokalitet. Konsekvenserna av multilokalitet förblev ringa i kommunernas bokslutsmaterial, men också i nettokostnaderna för serviceproduktionen. Det här konstaterar man i en slutrapport från statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet som publicerades den 20 april.
Också kommundirektörerna själva bedömde att konsekvenserna av multilokalitet för den kommunala ekonomin i huvudsak var positiva eller neutrala och de kopplade inte kommunernas ekonomiska utmaningar till multilokalitet.
I forskningsprojektet som genomfördes av Östra Finlands universitet och Pellervo ekonomiska forskningsinstitut undersöktes multilokalitet med hjälp kommunklasser för multilokalitet som utarbetats utifrån olika statistikmaterial. Kommunklasserna identifierade separat multilokalitet som hänför sig till fritid, arbete och studier i kommunerna.
Utgifter och inkomster till följd av multilokalitet i samma storleksklass
Undersökningen visar att multilokalitet i Finland inte ser ut att vara en betydande belastning på den kommunala ekonomin. I undersökningen identifierades verkningarna av multilokalitet i anslutning till arbete och studier för kommunekonomin i mindre utsträckning. Detta beror troligtvis åtminstone till en del på att den volym vad gäller multilokalitet till följd av dessa är betydligt mindre än multilokaliteten som gäller fritid.
Multilokalitet under fritid ökar kommunernas omkostnader något, vilket gör att multilokala kommuner måste täcka en större del av utgifterna med skatteinkomster och statsandelar. På motsvarande sätt får multilokala kommuner vad gäller inkomster i synnerhet mer skatteintäkter än jämförelsekommunerna, vilket innebär att multilokalitetens totala inverkan på den kommunala ekonomin hålls på en låg nivå.
De ringa kommunalekonomiska konsekvenserna kräver inga större förändringar i kommunernas finansiering
På grund av att de direkta kommunalekonomiska konsekvenserna av multilokalitet är ringa, finns det inga skäl att göra betydande ändringar i kommunernas finansiering och statsandelssystemet, konstaterar Olli Lehtonen, biträdande professor vid Östra Finlands universitet.
Detta framhölls också av de kommundirektörer som intervjuades i projektet, eftersom de önskade att det nuvarande kommunala statsandelssystemet inte skulle kompliceras. Det nuvarande systemet ansågs också rättvist och kostnaderna för multilokalitet upplevdes inte som så höga att systemet därför skulle behöva förnyas. Detta stöds också av undersökningsresultaten, eftersom kostnaderna för multilokalitet bedömdes vara låga. De kompenseras också i regel för kommunerna vid fastighetsbeskattningen, som är en betydande inkomstkälla i fritidsbostadsdominerade kommuner.
Multilokalitet utmanar till att förena tidsmässigt varierande behov
I stället för stora systemförändringar, som till exempel dubbel kommuntillhörighet, bör diskussionen i högre grad riktas till hur man i kommunerna kan förena de tidsmässigt varierande behoven hos de multilokala och lokala invånarna. Undersökningen visade till exempel att den digitala infrastrukturen är otillräcklig i multilokala kommuner, eftersom framför allt multilokalitet under fritiden riktar sig till kommuner med utsatt digital infrastruktur. Till följd av detta överbelastas mobilnäten i multilokala kommuner särskilt på sommaren.
Å andra sidan konstaterade man i undersökningen att multilokalitet har positiva effekter på infrastrukturen, till exempel underhållet av vägar. Den leder också till högre priser på bostäder och fritidsbostäder.
Att stärka integrationen av multilokala invånare är en viktig del av utnyttjandet av dessa möjligheter
Särskilt i fråga om multilokalitet under fritid är det avgörande att fritidsgästerna i stället för att bemötas som föremål för marknadsföring och information bemöts som aktiva aktörer som deltar i kommunens utvecklingsarbete på samma sätt som de fast bosatta. Päivi Kujala, äldre forskare vid Pellervo ekonomiska forskningsinstitut, understryker att ”man inte ska begränsa de multilokala personernas roll i kommuner endast till användare av tjänster eller till konsumenter”.
Forskningsprojektet lyfter fram e-kommuntillhörighet som ett verktyg för att främja multilokalitetens möjligheter och delaktighet. Den kan användas i kommuner som ett kommunikations- och integrationsverktyg för att förbättra medvetenheten om kommunens tjänster och evenemang hos multilokala invånare samt för att utveckla deras delaktighet i kommunens verksamhet. I en digital verksamhetsmodell kan man effektivt förena servicebehoven hos personer som bor permanent i kommunerna, men också hos multilokala personer.
Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2022.
Ytterligare information: Olli Lehtonen, biträdande professor i geografi vid Östra Finlands universitet, tfn 050 466 4983, [email protected]; Niko Vartiainen, lektor vid Östra Finlands universitet, tfn 050 410 9430, [email protected] och Päivi Kujala, äldre jordbruksekonomist vid Pellervo ekonomiska forskningsinstitut, tfn 040 194 5184, [email protected]
Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.
Diskussionsunderlaget på finska: Monipaikkaisuuden kuntatalousvaikutukset Suomessa