Utredning: Det lönar sig att på förhand granska beslutens konsekvenser för psykisk hälsa
Enligt utredningen som publicerats den 31 mars bör kommunerna och välfärdsområdena redan på förhand bedöma konsekvenserna av sina beslut för invånarnas psykiska hälsa. Detta arbete får stöd av den konkreta verksamhetsmodell som Institutet för hälsa och välfärd, MIELI Psykisk Hälsa Finland rf, Centralförbundet för Mental Hälsa och Föreningen för förebyggande rusmedelsarbete EHYT rf har skapat i projektet för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet.
Beslut som fattas av alla sektorer kan påverka invånarnas psykiska hälsa
Den psykiska hälsans betydelse för välfärden hos invånarna i kommunerna och välfärdsområdena är stor. Alla sektorernas beslut och åtgärder påverkar den psykiska hälsan och i synnerhet det psykiska välbefinnandet i olika människogrupper. En bedömning av beslutens konsekvenser för den psykiska hälsan är ett bra verktyg för detta. Genom att på förhand bedöma besluten sparas kostnader och invånarnas välfärd ökar.
"Det lönar sig att granska det psykiska välbefinnandet hos människorna när olika beslut fattas. Det psykiska välbefinnandet i olika människogrupper bidrar till hela Finlands framgång. Det psykiska välbefinnandet stärker förtroendet, ömsesidigheten och känslan av samhörighet i kommunen och välfärdsområdet samt förmågan att klara sig i livets krissituationer", konstaterar specialsakkunnig Nina Tamminen vid Institutet för hälsa och välfärd (THL).
Modellen för förhandsbedömning av konsekvenserna för den psykiska hälsan har testats i Finland och modellen kan nu tas i bruk
Syftet med bedömningen av konsekvenserna för den psykiska hälsan (MIVA) är att öka de positiva konsekvenserna och minska de negativa konsekvenserna för den psykiska hälsan. "Det psykiska välbefinnandet kan stödas och främjas i studier och arbete, i den dagliga miljön, i gemenskaper och fritidsaktiviteter samt när samhället och omgivningen förändras, inte bara inom social- och hälsovårdstjänsterna", konstaterar ledande expert Tuulia Rotko vid Institutet för hälsa och välfärd.
Under projektet genomfördes en pilotbedömning av Lappvikens sjukhus framtid. I bedömningen jämfördes konsekvenserna av till och med fyra olika beslut för den psykiska hälsan. Bedömningen gav Helsingfors beredande tjänsteinnehavare värdefull information om hur mångformiga konsekvenserna för den psykiska hälsan Lappvikens sjukhus nuvarande verksamhet har vad gäller invånarna i närområdet och de mest sårbara människogrupperna.
Det är nu möjligt att ta i bruk modellen för förhandsbedömning av konsekvenserna för den psykiska hälsan. Bedömningsprocessen inleds med identifiering av behov så att man identifierar att någon av de frågor som bereds har konsekvenser för den psykiska hälsan och det psykiska välbefinnande. Därefter organiseras bedömningsprocessen. I nästa skede fastställs lösningsalternativ. I det sista skedet jämförs olika alternativ och fattas ett beslut. Efter beslutsfattandet är det viktigt att informera om beslutet och grunderna för det. Efter förhandsbedömningen är det också viktigt att följa upp och i efterhand bedöma utfallet av konsekvenserna.
Förutsättningar för att framgångsrikt ta i bruk bedömningen av konsekvenserna för den psykiska hälsan
För att förhandsbedömningen av konsekvenserna för den psykiska hälsan ska lyckas är det viktigt att organisationen har fattat ett beslut om förhandsbedömningen och har utarbetat anvisningarna om den. Dessutom är det viktigt att tillräckliga resurser och utbildade nyckelpersoner har säkerställts för att stöda användningen, och av nyckelpersonerna har utsetts en ledare för MIVA-processen (t.ex. kommunens eller välfärdsområdets välfärdskoordinator eller motsvarande kontaktperson).
Organisationer medverkar aktivt i utvecklingen och ibruktagandet av modellen
Organisationerna för psykisk hälsa är beredda att inom ramen för sina resurser delta i bedömningsprocessen av konsekvenserna för den psykiska hälsan som sakkunniga, till exempel som medlemmar i den arbetsgrupp som bereder beslutet. Som representanter för medborgarsamhället önskar organisationerna tydliga metoder, modeller och roller i bedömningen av konsekvenserna för den psykiska hälsan. Ett förslag till bedömning av konsekvenserna för den psykiska hälsan var hörande med erfarenhetsexperter.
I synnerhet kan paraplyorganisationerna vara också intressevakare för sårbara målgrupper, göra upp medborgarinitiativ och på så sätt inleda bedömningsprocessen.
"Det lönar sig för beslutsfattarna att aktivt kontakta organisationerna i fråga, inte bara som utlåtandegivare, utan det lönar sig att erbjuda genuin delaktighet och samarbete. Detta resulterar i ett beslut som sparar kostnader och bättre beaktar medborgarnas psykiska hälsa", säger ledande sakkunnig Kristian Wahlbeck vid Mieli rf.
Mer information: Ledande expert Tuulia Rotko (THL), tfn 029 524 7248, [email protected], specialsakkunnig Nina Tamminen (THL), tfn 029 524 7331, [email protected], ledande sakkunnig Kristian Wahlbeck (MIELI Psykisk Hälsa Finland rf), tfn 0400 659101, [email protected] samt ordförande för projektets styrgrupp, specialsakkunnig Soile Ridanpää (STM), tfn 0295 163506, [email protected]
Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.
Policy Brief: Konsekvenser för den psykiska hälsan kan bedöms på förhand (på finska)
Modell för förhandsbedömning av konsekvenserna för den psykiska hälsan MIVA (på finska)