Utredning: Högskolestuderande har nytta av att arbeta under studietiden men arbetsformerna behöver utvecklas

Det är mycket vanligt att studerande arbetar under studietiden. Vid organiseringen av studierna har i synnerhet yrkeshögskolorna på ett utmärkt sätt beaktat arbete vid sidan av studierna. Arbete under semestermånaderna har en positiv koppling till utexaminering och inkomster. Det finns inte en så tydlig koppling mellan arbete under terminen och utexaminering och inkomster. Man har upptäckt att höjningen av inkomstgränserna för studiestödet 2022 ökade arbete, men man har inte upptäckt att reformen omedelbart har inverkat på hur studierna framskrider.

Med hjälp av intervjumaterial samt genom att utnyttja olika registermaterial har vid utredningen granskats vilka effekter arbete under studietiden har.

Utifrån intervjumaterialet ser arbetet under studietiden lite annorlunda ut på yrkeshögskolorna och vid universiteten. På yrkeshögskolorna har arbetet under studierna beaktats vid organiseringen av studierna såväl på riksomfattande nivå, av utbildningsanordnaren som av enskilda lärare. Universitetens strukturer som stöder arbete är mindre systematiska och ligger tydligare på undervisningspersonalens ansvar. Organiseringen av studier för de studerande som arbetar vid sidan av studierna orsakar belastning för lärare på båda sektorerna.

På yrkeshögskolorna anses arbetserfarenhet stödja integreringen i arbetslivet och själva studierna, vilket syns i att arbetserfarenhet omvandlas till studiepoäng på olika sätt. Även universiteten erkänner att en studerande har nytta av att arbeta, även om nyttorna inte på samma sätt anknyter till att studierna framskrider såsom på yrkeshögskolan. Att arbetet inte anknyter till branschens teori anses vara problematiskt vid universiteten. Det behövs fungerande stödformer för internationella studerande så att de kan hitta en praktikplats och arbete inom den egna branschen. Representanterna för båda sektorerna ansåg att samordningen av studierna och arbetet kan försinka studierna samt påverka studerandenas ork och deras livskontroll. Problemet blir tydligare särskilt ju längre studierna framskrider.

Utgående från registermaterialen har arbetet under de tre första studieåren i genomsnitt en positiv koppling till en senare löneutveckling. Den positiva kopplingen är större om arbetet under studietiden är arbete under semesterperioden. Kopplingen mellan arbetet under läsåret och den senare löneutvecklingen är betydligt mindre. Vid granskning av personer i åldern 30–35 år är kopplingen mellan en arbetsmånad under läsåret och årsinkomster mindre än en procent, medan sambandet mellan arbete under semesterperioden och årsinkomster är tre gånger större.

Arbete under semesterperioden har ett samband med en högre sannolikhet att utexamineras, medan arbete under terminen har ett samband till en mindre sannolikhet att utexamineras. En motsvarande skillnad i arbetstiden kan skönjas när det granskas hur studerandena placeras i olika företag med olik produktivitet.

Höjningen av inkomstgränserna för studiestödet 2022 inverkade i så mån att studerandena började arbeta lite mer. Höjningen av de årliga inkomstgränserna från 12 498 euro till 15 630 euro ökade de årliga löneinkomsterna för de studerande som lyfte studiestöd under nio månader i genomsnitt med cirka 700 euro.

Att studerandena omplacerades till det allmänna bostadsbidraget ökade enligt utredningen nästan inte alls arbete även om incitamenten för att arbeta ökade i och med reformen. De studerande vars stöd ökade i och med reformen förtjänade i genomsnitt 5 procent mindre (cirka 450 euro) om året i förhållandet till den jämförelsegrupp vars stöd minskade.

Enligt rekommendationerna i utredningen bör arbetets effekter på organiseringen av studierna och den pedagogiska praxisen på högskolorna utvärderas i en mer omfattande grad. Även arbetets och arbetserfarenhetens koppling till de teoretiska studierna bör utvecklas i synnerhet vid universiteten. De internationella examensstuderandena behöver mer stöd så att de ännu lättare får arbete inom den egna branschen och hittar nödvändiga praktikplatser. Det är även motiverat att fundera på om man med nya åtgärder bör främja högklassigt arbete under semestermånaderna för alla studerande, såsom genom att med förmånssedlar öka antalet högskolepraktikplatser.

Mer information: Hannu Karhunen, forskningshandledare, LABORE, tfn 040 940 2779, fornamn.efternamn(at)labore.fi och Jukka Haapamäki, undervisningsråd, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 029 5330088, fornamn.efternamn(at)gov.fi

Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2022. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.