Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: medborgarnas förtroende för den digitala ekonomin kräver långsiktigt arbete
Medborgarnas förtroende för digital affärsverksamhet uppstår inte i ett vakuum. Att utveckla och tillhandahålla digitala nyttigheter och tjänster är en del av ansvarsfull och hållbar affärsverksamhet och förvaltning. Den offentliga förvaltningen i Finland och merparten av den finländska affärsverksamheten åtnjuter starkt förtroende av medborgarna, vilket ger en bra utgångspunkt.
I utvecklingen av dataskyddet är det viktigt att beakta alla berörda parters behov. Det är omöjligt att bedriva affärsverksamhet om arbetet enbart fokuseras på skydd av konsumenterna. Uteslutande fokus på förutsättningarna för framgångsrik företagsverksamhet får i stället konsumenterna att avstå från tjänsterna. Datasäkerhet och dataskydd ska vara naturliga konkurrensfördelar för företagen. Företag som inte kan svara mot konsumenternas behov kommer på längre sikt att tyna bort. Datasäkerhet och dataskydd utvecklas inte i ett vakuum, utan utvecklingen kräver en gynnsam miljö.
Konsumenternas och medborgarnas medvetenhet i frågor som rör datasäkerhet och dataskydd är mycket varierande. Den ena ytterligheten utgörs av en någorlunda obekymrad grupp som inte oroar sig för hur säkra de digitala lösningarna är. Den andra ytterligheten utgörs av medborgare som i mån av möjlighet helt har ställt sig utanför den digitala världen eftersom de har blivit skrämda av olika hotbilder.
Medborgare och till och med experter har svårigheter att skapa sig en helhetsbild av de risker som hänför sig till digitala lösningar. Medborgarna är inte säkra på vad de själva ansvarar för och vilka säkerhetsinställningar tjänsterna eller produkterna redan färdigt har. Situationen försvåras ytterligare av de bruksanvisningar, användaravtal och dataskyddsbeskrivningar som gäller digitala tjänster, eftersom de ofta är mycket långa och detaljerade. Ofta lämnas det heller inget förhandlingsutrymme för kunderna, vilket innebär att de måste använda produkterna så som de är eller inte alls. Det är viktigt att söka och hitta metoder som bidrar till individers möjligheter att hantera uppgifter som gäller dem själva. Den så kallade MyData-modellen är en sådan metod. Införandet av modellen innebär att enskilda individer får rätt och tillgång till data som gäller dem själva.
Det finns ingen genväg till förtroende, utan det är något som förtjänas först på längre sikt. Så öppen praxis och så öppna tjänster som möjligt stärker på bästa sätt medborgarnas förtroende. Öppna data och öppna gränssnitt är ett steg i rätt riktning. Transparens innebär att man också kommunicerar öppet om problem. Detta är en fråga som även EU:s nya dataskyddförordning lägger stark betoning på.
I förtroendet för digitala tjänster är det inte fråga om olika knep och tekniker utan om en livsstil. Förtroendet är inte målet utan vägen till målet.
Publikationen har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2016 (tietokayttoon.fi).
Ytterligare information: Reima Suomi, professor, tfn 050 410 2282, reima.suomi(a)utu.fi, Åbo universitet