Utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen 2020 – säkerhet och globalt ansvarstagande hänger samman

Enligt utrikesminister Pekka Haavisto är det viktigt att Finlands utrikes- och säkerhetspolitik stärker Finlands säkerhet och välfärd i en situation där vår omvärld genomgår stora förändringar. ”Globala utmaningar, såsom klimatförändringar och pandemier, kräver gemensamt ansvarstagande. Endast i ett regelbaserat internationellt system kan vi effektivt söka gemensamma lösningar på globala utmaningar.”

”Vårt mål är en stabilare, mer förutsägbar och tryggare värld. De mänskliga rättigheternas universalitet, olika befolkningsgruppers likabehandling och konventionerna om mänskliga rättigheter ifrågasätts allt mer runtom i världen. I den här kontexten är det av betydelse att Finlands utrikespolitik utgår från de mänskliga rättigheterna, vilket betyder att konsekvenserna för de mänskliga rättigheterna bedöms i all utrikes- och säkerhetspolitisk verksamhet”, konstaterar minister Haavisto.

Ett viktigt mål är att genom nationella åtgärder och internationellt samarbete förhindra uppkomsten av väpnade konflikter och situationer som äventyrar Finlands säkerhet eller samhällenas funktionsförmåga samt att Finland hamnar i en militär konflikt. Vi skapar säkerhet och deltar i internationellt samarbete i syfte att säkerställa fred och mänskliga rättigheter samt i syfte att utveckla samhällena.

”Finlands utrikes- och säkerhetspolitik präglas av kontinuitet, förutsägbarhet och långsiktighet. Det här syns bland annat i att våra prioriteringar är i stort sett desamma som i redogörelsen 2016. Samtidigt bedriver vi dock utrikespolitiken i nuet – klimatförändringar, digitalisering och hälsösäkerhet lyfts fram som nya prioriteringar”, säger utrikesminister Haavisto.

Förändringarna i omvärlden och Finlands mål

Redogörelsen består av två delar. Den första gäller omvärlden, det vill säga Finlands syn på det utrikes- och säkerhetspolitiska världsläget. Omvärlden påverkas för närvarande särskilt av förändringar i relationerna mellan stormakterna. Stormakternas relationer har tillspetsats i många frågor, vilket försvårar verksamheten i det internationella regelbaserade systemet. Samtidigt kan ingen stat ensam lösa globala utmaningar. Coronapandemin har gjort behovet av samarbete särskilt synligt.

Redogörelsens andra del söker svar på hur vi ska reagera på förändringar i omvärlden. Våra mål är främjat utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete, starkt multilateralt samarbete, globalt ansvar och fredsbygge. Under dessa mål finns det sammanlagt 18 prioriteringar, och genom att genomföra dem stärker vi Finlands säkerhet och välfärd.

I Finlands verksamhet betonas utvecklandet av det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet. Detta eftersträvas genom att stärka Europeiska unionens funktionsförmåga, fördjupa det nordiska samarbetet och i synnerhet samarbetet med Sverige, utveckla partnerskapet med Nato och värna om bilaterala relationer och partnerskap. Ett nära nationellt och internationellt samarbete är viktigt också när det gäller att upprätthålla samhällets kristålighet.

Vi strävar efter att stärka det multilaterala samarbetet. Finland understryker det regelbaserade internationella systemets betydelse, respekten för systemets skyldigheter samt de mänskliga rättigheternas universalitet och bindande karaktär. Det centrala är att skapa ett effektivare FN-system än för närvarande. Vi stöder också öppen och rättvis handel. Ett starkt multilateralt samarbete behövs också för att vi fullt ut ska kunna utnyttja de möjligheter som digitaliseringen medför. Detsamma gäller med tanke på den arktiska regionen, så att spänningarna där inte ska öka i en situation där regionens geopolitiska, miljörelaterade och ekonomiska betydelse ytterligare framhävs.

Allt mångsidigare globala utmaningar som är beroende av varandra kräver ett allt starkare globalt ansvarstagande av staterna. Finland svarar på detta behov genom att framhålla vikten av mänskliga rättigheter, stävjande av klimatförändringar, global hälsosäkerhet, uppnående av målen för hållbar utveckling och en övergripande förståelse av migrationsfrågor.

Finland har också som mål att bygga fred. Här utnyttjar Finland sin starka fredsmedlingskompetens. Vi bygger hållbar fred genom att delta i krishantering, och skapar stabilitet och säkerhet också genom att stärka fördragssystemen för vapenkontroll och nedrustning och genom att trygga fördragsorganisationernas verksamhetsförutsättningar.

Omfattande beredningsarbete

Statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse är det viktigaste styrdokumentet för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. Den preciserar regeringsprogrammets riktlinjer för utrikes- och säkerhetspolitiken. Riksdagen ska ännu utarbeta ett betänkande om den redogörelse som statsrådet godkände i dag.

Omvärldsbeskrivningen i redogörelsen styr riktlinjerna i många andra redogörelser och strategier. Bland annat en försvarsredogörelse, en EU-redogörelse, en redogörelse för de mänskliga rättigheterna och många andra dokument är under beredning. ” Vi har ofta använt en tågliknelse. Utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen är loket i tåget, och alla de andra redogörelserna och strategierna är vagnar som följer efter”, säger minister Haavisto.

Redogörelsen har beretts i ett brett samarbete med ministerierna, statsrådets kansli och republikens presidents kansli. Republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska utskott har vid sina gemensamma möten (TP-UTVA) fastställt de politiska riktlinjerna för arbetet. Riksdagen har medverkat i beredningen genom att följa upp utarbetandet av den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen och försvarsredogörelsen i en särskilt tillsatt parlamentarisk uppföljningsgrupp. Arbetet har samordnats vid utrikesministeriet. Det har också varit viktigt att höra experter och allmänheten. Under våren 2020 ordnade utrikesministeriet i samarbete med fyra universitet en serie paneldiskussioner om centrala utrikes- och säkerhetspolitiska teman.

• Utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen 2020