Hoppa till innehåll

Utrikesminister Elina Valtonens tal vid ambassadörsmötet 2024

utrikesministeriet
Utgivningsdatum 26.8.2024 9.17 | Publicerad på svenska 26.8.2024 kl. 9.22
Tal

Bästa ambassadörer, kära kollegor!

”Rysslands mest långvariga fiende var det halveuropeiska Turkiet. Inte för att Turkiet hotade Rysslands gränser utan snarare för att landet stod i vägen för de ryska expansionssträvandena. Ryssland hade länge strävat efter att få kontroll över Konstantinopel”, skriver president Mauno Koivisto i sin bok Den ryska idén.

Under Putin agerar Ryssland enligt samma idé. Det är ingen utomstående som hotar landet eller dess gränser. Däremot ser Ryssland att andra står i vägen för landets strävanden i alla väderstreck, och det största hotet är – eller kunde vara – folkets frihet att fatta sina egna beslut. Det största hotet mot Ryssland är Ryssland och den ryska idén. Och den håller på att förtvina.

Sovjetunionen kollapsade eftersom dess ekonomi och därmed dess framtid rann ut i sanden. Det samma håller på att hända med Ryssland, fastän vi just nu beskådar något helt annat. Krigsindustrin rullar på för fullt, rubeln står på sig och landet har full sysselsättning.

Vi ska inte förvänta oss någon plötslig kollaps. Det finns fortfarande en efterfrågan på fossila råvaror. De militära kupper som Ryssland riggar i Afrika finansierar sig själva – genom stulna naturresurser och brottslighet.

Så finansieras emellertid inte framgång i det långa loppet och så skapas inte heller en konkurrenskraftig bas för ett imperium, vare sig det är stort eller litet. Det ökade utbudet av olja kommer att sänka oljepriset under de närmaste åren samtidigt som den ryska krigsindustrin slukar allt fler miljarder och tvingar folk till meningslöst arbete utan framtid.

Internationella energiorganet IEA förutspår att den globala efterfrågan på olja växer med endast några miljoner fat per dag fram till 2030 samtidigt som produktionen ökar rejält, i praktiken utanför Ryssland. Pristaken på olja och sanktionerna minskar Rysslands inkomster och ökar utgifterna, trots att och Ryssland även då lyckas kringgå sanktionerna.

Det flödar kontinuerligt mer kapital ut ur Ryssland än in, och det gäller såväl pengar som humankapital. Nej, Ryssland har verkligen inte tiden på sin sida.

Men vi ska ändå inte bara sitta och vänta på det oundvikliga, vi ska fokusera på våra egna förehavanden.

Finland hotar inte Ryssland och Ryssland är inte vår fiende. Vi motsätter oss Rysslands krigshandlingar i Ukraina, Rysslands illegala expansionssträvaden och vilja att utöva makt där makten enligt folkrätten tillhör andra.

Kära kollegor!

Vad ska då vi, Finland, fokusera på?

I juni presenterade jag för er mina prioriteringar för ministeriets och beskickningarnas arbete under den kommande hösten och nästa år. Det är prioriteringar som kräver särskild uppmärksamhet av oss alla. Prioriteringarna handlar om Finlands och Europas säkerhet och om starka ekonomiska relationer som stöder säkerheten samt om 2030-talets utrikesförvaltning som ger oss de bästa möjliga verktygen för att lyckas med vårt jobb.

Vi börjar med säkerheten.

Finlands säkerhet garanteras av tre lås: en stark nationell försvarsförmåga som en del av Natos kollektiva avskräckning och försvar, vårt medlemskap i Europeiska unionen och Nato samt ett allt starkare bilateralt utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete och försvarssamarbete med våra centrala allierade och partner.

I och med att det pågår ett krig i vårt närområde är vår främsta prioritet att få slut på kriget.

Vi stöder Ukrainas kamp för sin självständighet, sin territoriella integritet och en framtid i fred. Vi ser till att Ukraina och folkrätten har Europeiska unionens och världens stöd. Vi stöder Ukraina för att freden och inte den starkes rätt ska råda i världen.

Vi stärker Natos avskräckning och Finlands ställning i alliansen. Vi främjar den gemensamma utrikespolitikens, säkerhetens, beredskapens och försvarssamarbetets agenda i Europeiska unionen. Vi fördjupar samarbetet mellan EU och Nato. Vi stärker våra bilaterala relationer med de nordiska och baltiska länderna, de övriga EU-länderna, USA, Storbritannien och Kanada och fördjupar partnerskapen med Japan, Australien och Sydkorea.

Vi stärker den europeiska säkerhetsordningen, även genom OSSE när Finland är ordförande för organisationen. Nästa år har det gått 50 år sedan Europeiska säkerhetskonferensen i Helsingfors, som lade grunden för dagens OSSE. I Helsingforssluttrakten 1975 ingick åtaganden om hur stater ska uppföra sig mot varandra men också om hur stater ska uppföra sig gentemot sina medborgare. I dag är dessa principer viktigare än någonsin.

Människor i EU:s och Europas närområden har valt en väg mot stark demokrati, rättsstat och europeiska levnadssätt. Det är vår plikt att hjälpa dem på denna väg. Vi kan kanske inte exportera finsk sisu, men vi kan exportera resiliens, en stark självständighet och ett vitalt civilsamhälle som involverar alla, som inte godtar korruption och ger utrymme att fatta egna beslut med hjälp av demokrati och en transparent marknadsekonomi. Vi satsar speciellt på OSSE:s samarbete med länderna i Centralasien, Sydkaukasien och på västra Balkan samt med Ukraina och Moldova.

Nu till ekonomin.

Vi  vet att demokrati, mänskliga rättigheter och ett regelbaserat system är den bästa möjliga grunden för ett samhälle. För att denna modell ska vara framgångsrik måste den också vara den mest konkurrenskraftiga samhällsmodellen. Människor runt om i världen väljer sist och slutligen med plånboken och här har det inte skett någon förändring under de senaste åren.

Ju längre in i framtiden vi blickar desto tätare är ekonomin och säkerheten sammanflätade. Endast ett samhälle som erbjuder möjligheter åt de unga och hungriga och åt de mer erfarna som redan samlat på sig kapital, ett samhälle där det byggs huvudkontor och inte bara filialer, kan i det långa loppet upprätthålla sig egen säkerhet.

Att skapa förutsättningar för tillväxt hör till allas arbetsuppgifter, även och i synnerhet till våra uppgifter på utrikesministeriet.

När det gäller tillväxt har Finland hamnat på efterkälken jämfört med de nordiska länderna, och Europa har hamnat bakom resten av världen. Petteri Orpos regering har börjat vända skuldsättningens riktning och skapa utrymme för tillväxt. Vi har en lång väg framför oss, men riktningen är den rätta och i ändan av vägen kan vi skönja en allt ljusare framtid.

Utrikesministeriet har en central roll när det gäller att möjliggöra ekonomisk tillväxt i Finland: att arbeta för Finlandsbilden och handeln och locka investeringar, kompetens och turister.

Under de kommande månaderna gäller den viktigaste reformen vid utrikesministeriet Team Finlands verksamhet utomlands, det vill säga den service som finländska företag får ute i världen.

Vi fördjupar våra partnerskap gällande  kritisk teknologi . Jag syftar på  ny disruptiv teknologi, kritiska mineraler, maritim teknologi  och allt sådant som finländska företag är i förarposition eller med potential att inta en ledande roll, .

Det finns flera länder som försöker skapa tillväxt genom att bygga murar och ty sig till protektionism. Vi måste våga säga – vid behov också till våra allierade och partner – att det receptet inte fungerar. En marknadsekonomi som inte diskriminerar och ett fritt utbyte är källan till vårt välstånd och en central del av vår västeuropeiska värdegrund. Det här gäller också den strategiska konkurrenskraften som vi förespråkar i olika EU-sammanhang.

Att avstå från protektionism innebär såklart inte att avstå från riskhantering. Försörjningsberedskap och att trygga kritiska leveranskedjor är inte samma sak som självförsörjning, något vi inte kan uppnå på alla områden ens i teorin. Till all lycka har vi allierade i detta arbete. Tillsammans med min allra närmaste kollega, Sveriges utrikesminister Tobias Billström, har jag skrivit en artikel till försvar för frihandeln. Vårt budskap, riktat till båda sidor om Atlanten, är att en fri värld kräver starka allianser också inom  ekonomi och teknik.

Vi måste målmedvetet främja Europeiska unionens förhandlingar om frihandels- och investeringsavtal och partnerskap med tredjeländer. Avtalen är det bästa sättet att främja företagens tillgång till nya marknader. Utöver avtalen måste vi också stärka våra övriga metoder att främja handel och investeringar, till exempel handels- och teknikrådet mellan EU och USA.

Vi behöver också partnerskap som garanterar att leveransen av kritisk teknik och råvaror fungerar. Finland är med i olika sammanslutningar som samarbetar kring kvantteknik, 5G- och 6G-teknik, kritiska mineraler, arktisk kompetens och så vidare. Det behövs mer samarbete av denna typ, och jag tror att vårt medlemskap i Nato öppnar upp nya möjligheter på säkerhetspolitikens område.

USA:s, Kanadas och Finlands färska uttalande om isbrytarsamarbete är ett fint exempel på hur geopolitiken uppmuntrar allierade länder till ännu närmare samarbete. 

Bästa ambassadörer!

Jag önskar att ni alla vill delta i att bygga upp en utrikesförvaltning för en ny tid som ger oss bättre förutsättningar att sköta vårt jobb. Det väsentliga i detta sammanhang är en strategisk fördelning av resurserna.

I fjol inledde vi en reform av utrikesförvaltningen i syfte att utveckla våra strukturer, förbättra ledarskapet och hjälpa oss att möta förändringarna i omvärlden. Det nya ledningsgruppsarbetet inleddes i våras och de nya uppdaterade regionala avdelningarna har varit verksamma i tre hela veckor. Tack för att ni på ett så organiskt sätt bidragit till att detta arbete varit framgångsrikt.

Det är viktigt att reformera organisationen så att den fungerar såväl i vår tid som i framtiden. Det är inte endast fråga om att rita nya lådor. . Utöver arbetsmiljön är det ytterst viktigt att satsa på välbefinnande i arbetet. Jag är oerhört glad över att de senaste resultaten i arbetsbarometern ligger på en god nivå. Vi trivs på jobbet. Utrikesministeriets siffror hör till statsförvaltningens bästa.

Goda betyg betyder dock inte att vi blundar för problem, trakasserier eller osakligt beteende. Vi är en organisation med över 2 300 anställda och inget medeltal garanterar att alla alltid har det så bra som de borde. Det kräver kontinuerligt arbete och särskild vaksamhet av alla chefer.

Utrikesministeriet accepterar inte osakligt beteende eller trakasserier. Inte nu och inte i framtiden. Arbetsgivaren måste ingripa omedelbart och det har utrikesministeriet gjort. Vi måste i allt högre grad röra oss  i en riktning där vi belönar väl utfört arbete och varje individs insats för en arbetskultur som också hjälper kollegorna till framgång.

Utrikesministeriet är en expertorganisation och människorna är vår viktigaste resurs. Vår enda resurs. Därför har vi ett alldeles särskilt ansvar att satsa på våra medarbetare. Vi uppmärksammar i allt högre utsträckning individuella avancemangsmöjligheter. Arbetet är igång. Ett viktigt steg är att öppna personalchefsjobbet också till extern ansökan - det viktigaste är att hitta det bästa proffset till uppdraget internt eller externt.

Det övergripande ansvaret för Finlands externa  förbindelser förutsätter också att vi styr de ekonomiska relationer. De två överlappande utlandsnätverken vi har idag, Business Finlands verksamhet utomlands och utrikesministeriets Team Finland, koncentreras till ett enhetligare nätverk inom utrikesförvaltningen. Vi förtydligar resultatstyrningen, förbättrar informationsgången och fokuserar på de mänskliga resurserna  i stället för på  överlappande förvaltning och väggar.

Reformen kräver engagemang av oss alla. Och särskilt mycket kräver den av er ambassadörer. Ni leder det här arbetet. Reformen öppnar en enorm möjlighet för oss och förpliktar oss att bära ett övergripande ansvar för Finland.

Diplomati och ekonomiska relationer är inte separata, de går hand i hand i alla lägen.

Bästa åhörare!

Det har varit trist att följa hur Ryssland under de senaste månaderna allt mer har drivit in i Kinas barmficka. Samarbetet och utbytet med Kina förbättrar kännbart Rysslands förmåga att fortsätta sitt anfall i Ukraina.

Vi uppmuntrar Kina att använda sitt inflytande för att få till en fred mellan Ryssland och Ukraina som respekterar Ukrainas territoriella integritet och FN-stadgan.

Med hjälp av investeringar är Kina också ute efter ett starkare fotfäste i Europa. Kinesiska bolag har hittat intressanta investeringsmöjligheter till exempel i Ungern, där det nu byggs telenät, en elbilsfabrik och järnväg.

Vi sträcker ut en hand till Kina med samarbetsmöjligheter, såväl inom handeln som för att lösa globala utmaningar, till exempel klimatförändringarna, men vi blundar inte för säkerhetsriskerna kopplade till leveranskedjor eller teknik och inte heller för verksamhet som går emot våra värderingar.

Det här gäller globalt. Vi tolererar inte åtgärder som till exempel grundar sig på att exploatera naturresurser eller som berövar självbestämmanderätten av folk som just tagit sina första steg på demokratins väg.

Vi européer ska erbjuda våra globala partner samarbetsmöjligheter, så att de alltid kan välja ett alternativ som stöder sig på demokratiska värderingar.

Finland och Europa bygger tillsammans med Afrika upp ett framtida partnerskap som baserar sig på rättvis handel, rättvis finansiering, icke-diskriminerande marknadsekonomi, mänskliga rättigheter, lika möjligheter för kvinnor och flickor, kontrollerad migration  samt fred.

Hur vi lyckas med vårt samarbete med olika afrikanska stater är en ödesfråga för Finland och Europa. I mycket större grad för oss än för de afrikanska länderna. De 1,4 miljarder människor som lever i Afrikas 54 länder kommer hur som helst att spela en allt viktigare roll i framtiden.

Jag säger det nu rakt ut. Det är dags att börja betrakta kontinenten med fokus på möjligheter snarare än hot. Alla de tio kollegor från afrikanska länder som jag har träffat, från Sydafrika till Marocko och från Ghana till Tanzania, hoppas på investeringar och ett jämlikt utbyte på marknadsvillkor. Varken mer eller mindre.

Även Afrikas invånare förtjänar att få sin röst hörd i den internationella regelbaserade ordningen. Finland understöder en reform av FN så att beslutsfattandet och säkerhetsrådets sammansättning bättre reflekterar hela världens utveckling.

Bästa åhörare!

Det har förekommit prat om hur hela den regelbaserade internationella ordningen har kollapsat. Det har den inte. Det att vissa bryter mot reglerna betyder inte att det inte längre finns några regler eller att deras betydelse har minskat. Tvärtom, idag vädjas det allt oftare till internationell rätt, och en överväldigande majoritet av världens länder står bakom den.

Finland är en orubblig förespråkare av den internationella regelbaserade ordningen. Vi stöder Internationella domstolens och Internationella brottmålsdomstolens arbete i alla kriser i världen. De som bryter som internationell rätt måste ställas till svars såväl i Ukraina som i Mellanöstern.

Finland medverkar till utvecklandet av den internationella rätten, inklusive sanktioner, laglig användning av den angripande statens frysta tillgångar och lösningar på den instrumentaliserade migrationen.

Konsekvens är en del av allt arbete vi utför. Vi accepterar inte Rysslands och andra parters anklagelser om dubbla standarder, eftersom de inte stämmer. Vi stöder till fullo Internationella domstolens och Internationella brottmålsdomstolens oavhängiga arbete gällande samtliga parter i konflikten i Mellanöstern.

Vi arbetar för fred i Mellanöstern utifrån en tvåstatsmodell, och som en del av Europeiska unionen är vi Gazas viktigaste humanitära biståndspartner.

Vi fördömer Hamas brutalitet, som varken började eller slutade med terroristattacken den sjunde oktober. Vi stöder både Israels och palestiniernas rätt att leva i säkerhet och att välja en fredlig framtid.

Inte Ryssland, inte Kina, utan Europeiska kommissionen beslutade i juli att stödja den palestinska myndigheten med 400 miljoner euro. Vi uppmanar fortsättningsvis Israel att överlåta den palestinska myndigheten de skatte- och tullintäkter som den har rätt till.

Vi fördömer Israels olagliga bosättningar och stärker sanktionerna mot våldsamma bosättare. Vi arbetar för ett omedelbart eldupphör och frigivning av gisslan.

Fred i Mellanöstern är ett realistiskt mål även idag, och speciellt just idag.

Kära vänner!

Trots alla dåliga nyheter bevittnar vi också massor av utveckling mot det bättre. Den absoluta fattigdomen minskar. Allt fler människor i världen har tillgång till rent vatten. Mödra- och barndödligheten minskar.

Enligt Unescos färska statistik har också allt fler flickor i världen möjlighet att gå i skola. Under knappt 10 år har antalet flickor som går i skola ökat med 50 miljoner. Fortfarande förblir 122 miljoner flickor men också 128 miljoner pojkar utan utbildning. Det är 122 miljoner och 128 miljoner för många.

Finland fortsätter sitt målmedvetna arbete för de mänskliga rättigheterna, och vi främjar i synnerhet rättigheterna för kvinnor och flickor, könsminoriteter och sexuella minoriteter, personer med funktionsnedsättning och ursprungsfolk. Detta har också varit vårt rättesnöre i FN:s råd för mänskliga rättigheter, där vår treårsperiod löper ut i år.

Världen är fortfarande inte färdig, men nya människorättskonventioner antas och ratificeras och allt fler länder förbinder sig att genomföra dem.

Det faktum att Finland är världens bästa – och bevisligen lyckligaste – land ska lyftas fram i allt vi gör och göras till en central del av vårt arbete. Vi förverkligar det tillsammans!

Vi varken predikar eller gnäller, vi är inte nedlåtande, utan vi möter människan, vi lyssnar, vi lär oss och vi berättar hur vi har löst saker och ting hos oss. Vi öppnar dörren och sträcker ut en hand. Vi vet inte vart världen är på väg, men vi vet åt vilket håll vi vill att den ska vara på väg. Allt vi gör styrs av värdebaserad realism.

Det är sist och slutligen så, att om människorna får möjlighet att välja, väljer de frihet. Vi kan vara lyckliga över att allt fler människor i världen väljer Finland. I fjol fick vi ett historiskt stort antal experter från andra delar av världen till Finland: nettoinvandringen uppgick till 60 000 personer. Dessa människor har kommit hit för att arbeta och studera, för att bygga framtiden tillsammans med oss.

Vi ska tillsammans se till att Finlands allra bästa år ligger framför oss!