Utvärdering: Finlands miljö- och naturresurssamarbete har gett resultat och skapat partnerskap
En färsk oberoende utvärdering ger vid handen att Finland har genom sitt utvecklingssamarbete bidragit till hållbar användning av skogar och vatten och förbättrat hanteringen av katastrofrisker och tillgången till ren energi. Utvärderingen analyserar miljö- och naturresurssektorernas resultat 2010–2024 och möjligheterna till samarbete inom den privata sektorn.
Arbetet för att skydda skogar och möjliggöra tillgång till rent vatten och avfallshantering har gett resultat: Finlands stöd har använts för att skydda, restaurera och vårda 6,7 miljoner hektar skog och 2,5 miljoner människor har fått bättre tillgång till vatten- och sanitetstjänster.
I Tanzania var avskogningen i de skogar som förvaltas av understödda samfund endast 0,88 procent jämfört med de kringliggande områdena där avskogningen var 5,44 procent. Ytterligare har till exempel 5,7 miljoner människor kunnat börja använda ren energi. Över 40 länder har fått system för tidig varning för extremt väder, vilket har förbättrat ländernas katastrofberedskap.
Målen för den biologiska mångfalden som togs med först 2023 har varit sämre integrerade i Finlands bilaterala program, men resultat har uppnåtts genom civilsamhällesorganisationernas och de multilaterala organisationernas arbete. Inom många sektorer har Finland framför allt bidragit till att utveckla förvaltnings- och informationssystemen, vilka kräver fortsatta åtgärder och tillräckliga resurser för att kunna upprätthållas.
Minskad finansiering en risk för Finlands kapacitet
Utmaningarna har särskilt berott på att pilotprojekten inte fått någon fortsättning, att finansieringen har varit bristfällig och att de lokala förhållandena inte har beaktats i tillräckligt hög grad. De minskade resurserna har också försämrat resultatens hållbarhet och Finlands handlingsförmåga.
Vissa privata aktörer har deltagit i samarbetet inom olika sektorer. I synnerhet de upphandlingar som hänför sig till stora internationella finansieringsprogram öppnar enligt utvärderingen möjligheter för finländska företag till exempel inom digitala miljötjänster. Långa ansökningsprocesser, osäkra finansieringsvägar och utmaningarna med att övergå från pilotförsök till kommersiell verksamhet gör det dock svårt att delta.
Utvärderingen lyfter fram behovet av en tydligare affärsväg för företag inom miljö- och naturresurssektorn och ett starkare tekniskt stöd för att Finlands kompetens ska kunna omvandlas till ett hållbart deltagande på marknaden. På grund av de minskade resurserna är klyftan större mellan de politiska målen och förmågan att genomföra projekt i praktiken.
Tekniska och naturbaserade lösningar
I sitt öppningsanförande vid presentationen av utvärderingen framhävde understatssekreterare Pasi Hellman utvärderingens aktualitet och den föränderliga globala omvärlden. Han lyfte fram förändringarna i det multilaterala systemet och de starka kopplingarna mellan utrikes-, säkerhets-, handels- och utvecklingspolitiken. Ytterligare när den globala utvecklingsfinansieringen är under förändring har den privata sektorn en växande roll när det gäller lösningar för hållbar utveckling.
Laura Rajaniemi från utrikesministeriets enhet för klimat- och miljödiplomati tackade utvärderingsteamet och välkomnade den framåtblickande rekommendationen om biologisk mångfald, i synnerhet möjligheten att stärka målet i de multilaterala utvecklingsbankernas arbete. Samtidigt är det utmanande att koncentrera sig på Finlands starka sidor eftersom det finns bara ett enda bilateralt projekt kvar inom skogssektorn och två projekt inom naturresurssektorn.
Ordförandena för programstödsorganisationerna Anne Tarvainen (WWF Finland) och Hanna Matinpuro (Siemenpuu-stiftelsen) lyfte fram finansieringsunderskottet i internationella åtaganden om biologisk mångfald. Finansieringen av miljö-, naturresurs- och biodiversitetsmålen förutsätter såväl den privata sektorns insatser som utvecklingssamarbetsmedel. Utöver tekniska lösningar behövs det naturbaserade lösningar. De påpekade att förlusten av biologisk mångfald är ett hot mot den nationella säkerheten, vilket också framgår av en färsk brittisk rapport. Det önskades att de fortsatta diskussionerna har ett övergripande samhälls- och miljöperspektiv och att kopplingarna mellan miljö- och klimatkonventionerna beaktas.
Enligt Janne Peljo, ledande sakkunnig vid Finlands näringsliv, är finländska företags kompetens inom grön omställning av toppnivå i Europa. Företagen har goda färdigheter att svara på de globala utmaningarna inom hållbar utveckling, också när det gäller biologisk mångfald. Exporten av finländska produkter och tjänster för miljösektorn har fördubblats på tio år. Denna potential ska utnyttjas på ett bättre sätt internationellt. Om några år kommer de typer av teknik som Finland utvecklar att vara allmänt etablerade världen över. Samtidigt är det viktigt att identifiera de områden där finländsk kompetens lämpar sig bäst.
Utvärderingen bottnar i omfattande analyser av dokument och geografisk information, intervjuer, jämförelser med andra länder och en enkät till finländska företag. Utvärderingens resultat presenterades den 26 februari 2026 för ministeriet och för de berörda parterna i Finland och utomlands.