Utvecklingspolitiska kommissionen: Naturens mångfald ska tryggas också i utvecklingspolitiken
Biodiversiteten, eller den biologiska mångfalden, måste beaktas bättre och mer konsekvent i Finlands utvecklingspolitik och internationella påverkansarbete. Dessutom behöver utvecklingsländerna stöd i att genomföra avtalen om biologisk mångfald. Detta anser Utvecklingspolitiska kommissionens expertgrupp, som publicerade en analys om hur den biologiska mångfalden kan tryggas på fredagen.
"Det är viktigt att skyddet av naturens mångfald och miljön löper parallellt med kampen mot klimatförändringen i all Finlands verksamhet. I utvecklingssamarbetet syns den biologiska mångfaldens betydelse ännu inte tillräckligt i de politiska riktlinjerna, och ännu mindre i praktiken”, fastställer expertgruppen, som består av utvecklingspolitiska kommissionens medlemmar.
Enligt expertgruppen bör naturens mångfald inkluderas i nästa utvecklingspolitiska redogörelse som sträcker sig över valperioderna, både som ett genomgående mål och som ett fjärde prioriterat område. Det skulle säkerställa att den biologiska mångfalden beaktas i allt utvecklingssamarbete.
Endast en liten del av utvecklingssamarbetets finansiering går till tryggandet av den biologiska mångfalden
Ett av de fyra prioriterade områdena i Finlands utvecklingspolitik betonar arbetet mot och anpassningen till klimatförändringen samt en hållbar användning av naturresurser. Trots det har utvecklingsfinansiering inte riktats till miljöfrågor i någon betydande omfattning.
En utvärdering av OECD 2017 visade att 17 procent av Finlands utvecklingsfinansiering riktades till miljösektorn 2015, medan stödet i OECD-länderna i genomsnitt låg på 27 procent.
Finansieringen till tryggandet av den biologiska mångfalden har minskat kraftigt sedan 2011. Merparten av stödet är multilateral finansiering som kanaliseras via internationella organisationer, främst Globala miljöfonden (GEF). Även civilsamhällesorganisationers arbete får stöd. Däremot har den biologiska mångfaldens andel av det bilaterala utvecklingssamarbetet varit mycket liten under de senaste åren.
Biologisk mångfald stöder hållbar utveckling
De växande utmaningarna för den biologiska mångfalden, klimatet och livsmedelssäkerheten samt kopplingarna mellan dessa fenomen är centrala teman för Utvecklingspolitiska kommissionen, som arbetar för att stärka den globala dimensionen av hållbar utveckling i det finländska beslutsfattandet och i det internationella påverkansarbetet. Att bevara den biologiska mångfalden och utnyttja den på ett hållbart sätt är kopplat till flera av de globala målen för hållbar utveckling. Enligt utvecklingspolitiska kommissionens expertgrupp bör Finland i sitt internationella påverkansarbete påvisa dessa kopplingar, eftersom skyddet av den biologiska mångfalden och sunda och välmående ekosystem också bidrar till att trygga livsmedelsförsörjningen och minska fattigdomen.
Välmående ekosystem bromsar också klimatförändringen och hjälper anpassningen. Den nuvarande pandemin har visat att det är viktigare än någonsin att försvara naturens välmående också med tanke på människornas hälsa, eftersom miljöförstöring är en av de bakomliggande orsakerna till att virus med animaliskt ursprung sprids bland människor. Därför bör Finland höja den direkta finansieringen till miljösektorn och skyddet av biodiversiteten genom de olika utvecklingspolitiska finansieringsinstrumenten. Samtidigt bör konsekvenserna för den biologiska mångfalden beaktas i all utvecklings- och klimatfinansiering, föreslår expertgruppen.
Ytterligare information:
Inka Hopsu, ordförande för Utvecklingspolitiska kommissionen, tfn 040 758 9545, [email protected]
Marikki Stocchetti, generalsekreterare för Utvecklingspolitiska kommissionen, tfn 050 525 8649, [email protected]
Utvecklingspolitiska kommissionen är det enda organet som gör systematiska och breda uppföljningar och analyser av Finlands utvecklingssamarbete och utvecklingspolitik. Statsrådet tillsätter Utvecklingspolitiska kommissionen för en regeringsperiod i taget. Kommissionens medlemmar företräder riksdagspartierna, intresseorganisationer, civilsamhällesorganisationer och universitet som ingår i nätverket UniPID.