FI SV

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Forskargrupp utredde hur företagsstöd påverkar konkurrenskraften

Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoimintaValtioneuvoston viestintäosasto 29.4.2019 8.52
Pressmeddelande 218/2019

Forskare vid Näringslivets forskningsinstitut och Statens ekonomiska forskningscentral har utrett vilken inverkan företagsstöd har på Finlands konkurrenskraft. Undersökningen, som offentliggjordes den 29 april, visar att det finns både goda sidor och rum för förbättring i prioriteringarna för företagsstöd. Resultaten stöder framför allt den slutsatsen att energiskatteåterbäringar inte har förbättrat företagens ekonomiska resultat och energieffektivitet eller sysselsättningen i företagen. Den skärpta beskattningen av fossila bränslen och användningen av vita certifikat har främjat produktionen av gröna innovationer.

Begreppen och målen med anknytning till företagsstöd och konkurrenskraft kräver precisering

För att förtydliga sitt resonemang redogör forskarna för vad som i allmänhet avses med företagsstöd och konkurrenskraft i den ekonomiska litteraturen. Utgångspunkten är att företagsstöd ska tolkas i vid bemärkelse, så att stödens övergripande konsekvenser för samhällsekonomin kan bedömas grundligt. Det finns många olika slag av företagsstöd, till exempel direkta understöd och skattelättnader. Företagsstöd beviljas för olika ändamål, bland annat för teknisk utveckling, investeringar och förbättring av ett företags ekonomiska situation. För bedömning av storleken på skattestöd behövs en jämförelsepunkt som i viss mån grundar sig på överenskommelser men delvis också lämnar rum för tolkning.

Också konkurrenskraft är ett mångtydigt begrepp som används i olika bemärkelser i den offentliga debatten och i forskningslitteratur. Det är viktigt att göra en skillnad mellan de två olika sidorna av konkurrenskraft: den kortsiktiga kostnadskonkurrenskraften och den långsiktiga tillväxtkonkurrenskraften. Inom den ekonomiska politiken i en liten öppen ekonomi är det viktigt att ständigt sörja för företagens kostnadskonkurrenskraft, som är av betydelse för samhällsekonomins yttre balans. Det mest relevanta med tanke på välfärden är emellertid den långsiktiga tillväxtkonkurrenskraften, där produktiviteten spelar en central roll. Vid beslut om företagsstöd är det därför skäl att fokusera på produktivitetsfaktorer.

Viktigt att identifiera företagsstödens direkta och indirekta effekter

Forskarna bedömer företagsstödens inverkan på konkurrenskraften mot bakgrund av ekonomisk teori, tidigare empiriska forskningsresultat och en ny empirisk analys. Enligt den ekonomiska forskningslitteraturen bör företagsstöd framför allt riktas till att rätta till marknadsmisslyckanden. Det gäller situationer där marknaden inte ger de bästa resultaten med tanke på samhällsekonomins välfärd.

Det är viktigt att beakta såväl de direkta effekterna på de företag och branscher som får stöd som de indirekta effekterna på de övriga företagen och branscherna på marknaden. Det är viktigt därför att de indirekta effekterna kan antingen stärka eller minska de positiva effekter som företagsstöd har. I sin forskningsrapport redogör forskarna för den senaste tidens ekonomiska litteratur där de indirekta effekterna granskas både teoretiskt och empiriskt.

Både goda sidor och rum för förbättring i prioriteringarna för företagsstöd

När det gäller företagsstöden i Finland ger forskarna en detaljerad överblick över innovationsstöd och andra stöd som beviljas i form av understöd, kompensationsstöd för utsläppshandelns indirekta kostnader och återbäring av energiskatt inom industrin. Innovationsstöd och andra stöd som beviljas i form av understöd riktas huvudsakligen till unga företag, vilket är motiverat mot bakgrund av ekonomisk teori. På det hela taget har innovationsstöd dock varit på nedgång snarare än på uppgång under de senaste åren, medan energistöd är på uppgång. Utsläppshandelskompensationer och energiskatteåterbäringar har huvudsakligen riktats till stora företag inom pappersindustrin, den kemiska industrin och basmetallindustrin.

Ändringarna av energiskatteåterbäringen 2011 medförde en kostnadsbesparing på en procent

Syftet med undersökningen var att bedöma vilken inverkan ändringarna av energiskatteåterbäringen 2011 hade på företagens framgång och energieffektivitet och på antalet sysselsatta i företagen. Den bygger på en jämförelse av det ekonomiska resultatet för samt antalet sysselsatta och energianvändningen i de produktionsanläggningar som började omfattas av energiskatteåterbäring 2011–2012 och de anläggningar som inte fick skatteåterbäring. Undersökningen kompletterar Statens ekonomiska forskningscentrals undersökning från 2016 med en analys på produktionsanläggningsnivå och ett mer långsiktigt perspektiv.

Åren 2012–2016 utgjorde energiskatteåterbäringarna i genomsnitt en procent av kostnaderna för de företag som började omfattas av energiskatteåterbäring 2011–2012. De produktionsanläggningar som började omfattas av energiskatteåterbäring var inte särskilt energiintensiva jämfört med de anläggningar som inte fick skatteåterbäring, om energiintensiteten mäts utifrån elförbrukningen i förhållande till de totala kostnaderna.

Resultaten stöder framför allt den slutsatsen att skatteåterbäringarna inte har förbättrat företagens ekonomiska resultat och energieffektivitet eller sysselsättningen i företagen. Utvecklingen i produktionsvärdet under perioden 2010–2016 var svagare för de anläggningar som började omfattas av energiskatteåterbäring 2011–2012 än för de anläggningar som inte fick skatteåterbäring. Likaså utvecklingen i produktionens energieffektivitet var svagare.

Gröna innovationer kan främjas med miljöpolitiska styrmedel

Forskarna belyser också hur OECD-länderna har använt företagsstöd och andra miljöpolitiska styrmedel under perioden 1990–2015 och vilken koppling styrmedlen har till gröna innovationer. Sedan 2015 har antalet gröna innovationer ökat och marknaden för förnybara energiformer vuxit avsevärt i OECD-länderna. De skillnader i produktionsstrukturer och politiska åtgärder som förekommer mellan länderna blir synliga i ländernas olika utvecklingsriktningar. Den materialanalys som gjordes inom ramen för forskningsprojektet tyder på att det system med s.k. vita certifikat som syftar till energibesparingar hos slutanvändarna har främjat produktionen av gröna innovationer. Det finns ett positivt samband mellan hård beskattning av fossila bränslen och antalet patenterade gröna innovationer.

Tidigare studier visar att prissättning av koldioxidutsläpp och forsknings- och utvecklingsstöd kompletterar varandra. Det är viktigt att forsknings- och utvecklingsstöd för miljötekniska lösningar beviljas redan i ett tidigt skede av utvecklingsprocessen. När det gäller längre utvecklade tekniska lösningar kan certifikatsystem vara ett kostnadseffektivt sätt att nå de mål som gäller användningen av förnybar energi. Det har också konstaterats att politiken för förnybar energi har större genomslagskraft i länder där energimarknaden har öppnats för konkurrens.

Undersökningen gjordes inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2018.

Ytterligare information:

Mika Maliranta, forskningsdirektör, Näringslivets forskningsinstitut, tfn 050 369 8054, mika.maliranta(at)etla.fi
Marita Laukkanen, ledande forskare, Statens ekonomiska forskningscentral, tfn 0295 519 429, marita.laukkanen(at)vatt.fi
Heli Koski, forskningschef, Näringslivets forskningsinstitut, tfn 050 466 3214, heli.koski(at)etla.fi