EU:s fleråriga budgetram för 2028–2034
EU:s fleråriga budgetram för 2028–2034 är ett av de teman som kommer att prägla EU-politiken de kommande åren och också ett av de viktigaste målen för Finlands EU-politik. Om den fleråriga budgetramen används ibland förkortningen MFF, som kommer från engelskans Multiannual Financial Framework.
I den kommande fleråriga budgetramen fastställs EU-finansieringens belopp och fördelning för 2028–2034. Finlands mål är att finansieringen i högre grad fördelas till de viktigaste politiska prioriteringarna, såsom stärkandet av försvaret och konkurrenskraften i EU.
Kommissionen lade fram de viktigaste förslagen i MFF-paketet den 16 juli 2025. MFF-paketet omfattar också inkomstsidan i budgetramen, det vill säga ett förslag till system för EU:s egna medel.
Kommissionen föreslår en betydligt högre totalnivå för budgetramen 2028–2034 jämfört med den nuvarande. Förslaget inklusive alla instrument uppgår till sammanlagt cirka 1 893 miljarder euro, det vill säga 1,35 procent av EU:s BNI beräknat i 2025 års priser. Under den sjuåriga ramperioden ökar finansieringen med 572 miljarder euro.
Finland anser att den totalnivå som kommissionen föreslår är för hög, men ser positivt på förslagets innehållsmässiga prioriteringar.
Det är nödvändigt att hitta en totalnivå som inte oskäligt ökar Finlands betalningsbörda, men som möjliggör viktiga satsningar, till exempel på försvaret och konkurrenskraften, och säkerställer att Finland erhåller den finansiering som är viktigast för oss, såsom jordbruksfinansieringen.
Kommissionen föreslår också att budgetramen reformeras och förenklas avsevärt. Kommissionens mål är en flexiblare budgetram för att framtida finansiering bättre ska kunna utnyttjas för EU:s föränderliga behov och potentiella kriser.
Finland understöder kommissionens förslag om att minska antalet rubriker och finansieringsprogram i budgetramen genom att slå samman politiksektorer och program till större helheter för att bättre kunna svara mot föränderliga situationer och uppnå synergier.
Finland välkomnar kommissionens förslag om ökad flexibilitet inom budgetramen. Finland förhåller sig också öppet till att stärka resultatinriktningen för att förbättra finansieringens genomslag, och anser att i synnerhet sådan resultatinriktning hos finansiering som riktas direkt till medlemsstaterna stärker EU-finansieringens genomslag och effektiviserar verkställigheten av EU-medel.
Helheten avgör
Till exempel Rysslands anfallskrig mot Ukraina, stärkandet av det europeiska försvaret, den skärpta handelspolitiken, klimatförändringarna, den tekniska utvecklingen och stärkandet av EU:s konkurrenskraft innebär stora utmaningar för EU. De visar också att strukturen för EU:s stöd måste förbättras för att gemensamma prioriteringar ska kunna uppnås och den gemensamma politiken ska kunna verkställas effektivare än hittills.
Kommissionen anser att förslaget till flerårig budgetram för 2028–2034 är en möjlighet att utforma en mer politikorienterad, enklare, mer verkningsfull och mer responsiv budget.
Finland anser att vår särskilda ställning som Rysslands granne bör synas konkret i EU-finansieringen. Finlands mål är att stöd inriktas till länder i främsta linjen vid östgränsen, och Finland stöder kommissionens förslag att stärka betydelsen av de yttre landgränsernas längd som kriterium för fördelning av medel.
Enligt Finland är det nödvändigt att snabbt stärka Europas försvarsförmåga särskilt för att bemöta det långvariga hot som Ryssland utgör.
Finland stöder kommissionens förslag om att i den kommande budgetramen avsevärt öka mängden finansiering som stöder försvaret. Finland förhåller sig också öppet till olika finansieringslösningar för att stärka den övergripande säkerheten i Europa.
Finlands proaktiva påverkan på innehållet har varit framgångsrik
Kommissionen föreslår att försvarsfinansieringen femdubblas, finansieringen för militär rörlighet tiodubblas och forsknings- och innovationsfinansieringen fördubblas jämfört med nuläget. Satsningarna på bioteknologi och bioekonomi inom ramen för konkurrenskraften femdubblas. Dessa är EU-finansieringsmål som är av stor betydelse för Finland. I synnerhet den ökade finansieringen för militär rörlighet medför möjligheter för Finland.
I syfte att stärka konkurrenskraften föreslås en ny konkurrenskraftsfond, som är nära kopplat till det nuvarande finansieringsprogrammet för forskning och innovationer, Horisont Europa. I detta avseende föreslår kommissionen att finansieringen fördubblas jämfört med nuläget och att bland annat försvarsforskning och bioekonomi prioriteras.
Finland anser det vara ändamålsenligt att man i olika skeden av projekten kan erbjuda mångsidigt stöd, till exempel bidrag, lån och så kallad hybridfinansiering, för att stärka konkurrenskraften.
Finland anser att betydelsen av finansiering för försvarsändamål och ändamål med dubbla användningsområden bör uppmärksammas brett i finansieringen av konkurrenskraften.
Finland stöder också kommissionens mål att förenkla förfarandena särskilt med tanke på små och medelstora företags tillgång till finansiering. Även kommissionens förslag att öka finansieringen för forskning, utveckling och innovation kan understödas.
Det primära för Finland är att finansieringen för forskning, utveckling och innovation bevaras som EU-finansiering som baserar sig på öppen konkurrens och hög kvalitet. Öppen konkurrens och hög kvalitet på projekten bör ligga till grund förutom för ramprogrammet Horisont Europa också för finansieringen av konkurrenskraftsfonden.
Det föreslås också ett betydande tillägg i finansieringen för inrikes frågor, och att gränsen mot Ryssland beaktas som ett särskilt gynnsamt kriterium för fördelning av finansieringen. För Finland är det viktigt att säkerställa att den finansieringsandel som kommissionen föreslår för Finland inom fonderna för inrikes frågor tryggas och genomförs flexibelt och på ett sätt som stöder gränsregionernas livskraft.
Avsikten med kommissionens förslag är att EU-finansieringen i fortsättningen i allt högre grad ska bindas till respekten för rättsstatsprincipen. För Finland är det viktigt att man i den kommande fleråriga budgetramen och även i annan EU-finansiering tillämpar en så stark villkorlighet som möjligt, eller åtminstone samma grad av villkorlighet som i nuläget, till exempel i fråga om rättsstatsprincipen.
Kommissionen föreslår också att det starka stödet till Ukraina ska fortsätta. I enlighet med regeringsprogrammet förbinder sig Finland starkt till att stödja Ukraina och återuppbyggnaden av landet, och förhåller sig öppet till olika finansieringslösningar för att stödja Ukraina.
Strukturen för finansieringen av jordbruket ses över
I kommissionens förslag samlas direkt finansiering till medlemsländerna (jordbruk, sammanhållning, inrikes frågor) under en rubrik och inriktas via medlemsstaternas nationella och regionala partnerskapsplaner.
Finland anser att en enda nationell plan för de olika fonderna kan bidra till synergieffekter mellan olika politikåtgärder. Finlands centrala förhandlingsmål är att säkerställa tillräcklig flexibilitet i genomförandet av finansieringen inom NRP-programmet.
Kommissionen föreslår att strukturen för finansieringen av jordbruket reformeras avsevärt och att den nuvarande pelarstrukturen slopas.
För Finland är det viktigt att i synnerhet finansiering som direkt påverkar inkomstbildningen för jordbrukare tryggas. Jordbruk måste kunna bedrivas på ett lönsamt sätt också under svåra förhållanden i Finland. Det är mycket viktigt för Finland att finansiering som påverkar jordbrukarnas inkomster tryggas. Inom den gemensamma jordbrukspolitiken eftersträvar Finland ett så stort inflöde som möjligt, och enligt vår första bedömning verkar den så kallade öronmärkta jordbruksfinansieringen i kommissionen förslag otillräcklig.
Egna medel
Kommissionen föreslår omfattande ändringar i systemet för EU:s egna medel, det vill säga inkomstsidan i EU:s budget. De föreslagna nya EU-intäkterna omfattar egna medel som baseras bland annat på elavfall, på punktskatter på tobaksprodukter och på avgifter från företag med en omsättning på över 100 miljoner euro.
Finland anser att eventuella nya egna medel ska tillföra genuint mervärde på EU-nivå i stället för att lösningarna i praktiken överför medel från de nationella budgetarna till EU:s budget.
Förslaget lägger grunden för en lång förhandlingsprocess
Kommissionens förslag har lagt grunden för en lång förhandlingsprocess. Antagning av förordningen om den fleråriga budgetramen förutsätter ett enhälligt beslut av rådet och ett godkännande av majoriteten av ledamöterna i Europaparlamentet.
På ministernivå diskuteras budgetramen i allmänna rådet. Den första diskussionen på stats- och regeringschefsnivå kommer enligt nuvarande planer att hållas i december 2025. Förutsatt att processen går enligt normalt tidsschema kan enighet om budgetramen nås i slutet av 2026, men senast vid Europeiska rådets möte i mars 2027.
Finlands grundinställning i förhandlingarna har varit att granska detaljerna i kommissionens förslag som en del av den övergripande budgetramen. Finland preciserar sin ståndpunkt i takt med att förhandlingarna framskrider. Finlands slutliga ståndpunkter bildas på basis av den helhet som utarbetas i förhandlingarnas slutskede, med beaktande av det bästa för Finland.