Statsrådets framtidsredogörelse

Varje valperiod lämnar statsrådet en framtidsredogörelse till riksdagen. Syftet med framtidsredogörelsen är att identifiera frågor som är viktiga för beslutsfattandet och som i framtiden kräver särskild uppmärksamhet. Redogörelsen fungerar som ett diskussionsunderlag för de kommande åren. Den första framtidsredogörelsen lämnades 1993.

Redogörelsen ger diskussionsunderlag för en bredare samhällsdebatt. Framtidsdialogen med riksdagen hänför sig både till ministeriernas framtidsarbete och till det spetstema som regeringen valt.

Utarbetandet av framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen ges ut i två delar. Den första delen utgörs av ministeriernas gemensamma framtidsarbete, vars syfte är att skapa en samlad bild av framtida utvecklingsförlopp. I den andra delen redogörs det för något eller några av de teman som kommit fram i framtidsarbetet och för potentiella lösningar.

Ministeriernas gemensamma prognostiseringsarbetsgrupp har en central roll i utarbetandet av den första delen av framtidsredogörelsen. Statsrådets kansli samordnar gruppens arbete, och företrädare för ministerierna involverar experter inom sina förvaltningsområden och nätverk. Samarbete bedrivs även med det nationella framsynsnätverket, nationella och internationella experter, EU:s framsynsnätverk och Framsynslotsen.

Framtidsredogörelsen 2023–2027

Statsrådet har inlett beredningen av regeringen Orpos framtidsredogörelse i enlighet med riksdagens klämmar.

Framtidsredogörelsens första del innehåller statsrådets gemensamma framsyns- och omvärldsinformation. Denna gemensamt framtagna helhetsbild av den externa omvärlden behandlar osäkerheten i den framtida utvecklingen:

• identifiering av förändringsfaktorer och osäkerhetsfaktorer som påverkar Finlands framtid samt analys och beskrivning av dem
• alternativa utvecklingsförlopp, det vill säga framtidsscenarier fram till 2045 samt deras konsekvenser och beredskapen inför dem.

Framtidsredogörelsens första del lägger grunden för ministeriernas gemensamma och fortlöpande framsynsarbete och omvärldsbevakning. Beredningen av redogörelsen bidrar till en samlad bild av framtida utmaningar och möjligheter samt förbättrar möjligheterna till strategisk planering och strategiskt beslutsfattande inom alla förvaltningsområden och på alla förvaltningsnivåer.

Den andra delen av framtidsredogörelsen har ett spetstema som väljs av regeringen. I den andra delen kan regeringen dra upp politiska riktlinjer och lyfta fram de viktigaste framtidsfrågorna till fortsatt behandling. För framtidsredogörelsen har det tillsatts en politisk styrgrupp.

Framtidsredogörelsen kan användas vid beredningen av riskhanteringen, beredskapen, lägesbilden och ministeriernas och regeringens beslutsfattande generellt och som verktyg för identifiering av olika forskningsbehov.

Beredningen av framtidsredogörelsen skapar en föregripande verksamhetskultur och stärker förmågan att agera i en allt instabilare och mera komplicerad värld.

Omvärldsanalysen i framtidsredogörelsen

I omvärldsanalysen i första delen av statsrådets framtidsredogörelse 2023–2027 behandlas geopolitiska, ekonomiska, miljömässiga, samhälleliga, tekniska och lagstiftningsmässiga förändringar som påverkar Finlands framtid, liksom även deras konsekvenser.

Analysen är avsedd som stöd för regeringens och hela statsrådets strategiska beslutsfattande. Den samlade bilden av den strategiska omvärlden stöder ett enhetligt, konsekvent och långsiktigt beslutsfattande inom statsrådet.

Omvärldsanalysen representerar inte regeringens eller ministeriernas officiella ståndpunkt eller synpunkter.

Statsrådet publicerade omvärldsanalysen den 22 november 2024. Analysen publiceras på svenska och engelska så fort som översättningarna är klara.