Havspolitik

Finland har som mål att göra havspolitiken till ett tydligt kompetensområde. År 2019 fattade statsrådet beslut om riktlinjer för havspolitiken och i mars 2022 om ett åtgärdsprogram för havspolitiken som bygger på riktlinjerna. Dessa två dokument utgör ramen för utvecklingen av havspolitiken.

Statsrådets kansli ansvarar för samordningen och utvecklingen av Finlands havspolitik. De övriga ministerierna ansvarar för olika delområden av havspolitiken i enlighet med sin behörighet.

Fokusområden för havspolitiken

Som fokusområden för havspolitiken har man valt skyddet av haven, det maritima klustret och den maritima produktionen. I riktlinjerna och åtgärdsprogrammet definieras fokusområden för Finlands havspolitik som omfattar också världshaven och åtgärder för att nå målen.

Skyddet av haven

Den marina miljön såväl i Östersjön som globalt utsätts hela tiden för allt större belastning i form av uppvärmning och försurning till följd av klimatförändringar, nedskräpning, minskad biologisk mångfald, olje- och kemikalieolyckor, övergödning och överfiske. Finland bedriver ett allt starkare påverkansarbete med avseende på det internationella beslutsfattandet i frågor som gäller förvaltning, skydd och hållbar användning av haven.

Skyddet av Östersjön och förbättrandet av dess tillstånd behandlas i regel i åtgärdsprogrammen för vatten- och havsvården i Finland, i den aktionsplan som utarbetats av kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö (HELCOM BSAP) och i EU:s strategi för Östersjöregionen och dess handlingsplan (EUSBSR). Åtgärdsprogrammet för havspolitiken kompletterar dessa åtgärder särskilt på global nivå.

• Helcoms aktionsplan för Östersjön (BSAP, på engelska)
• EU:s strategi för Östersjöregionen (EUSBSR, på engelska)

Det maritima klustret

Världshaven och haven erbjuder stora möjligheter för en hållbar blå ekonomi. Det maritima klustret är en betydande ekonomisk aktör i Finland. Det består av den maritima industrin, sjöfartsnäringarna och hamnarna. År 2019 var det maritima klustrets omsättning över 14 miljarder euro och det sysselsatte cirka 50 000 personer.

Haven är globalt sett den viktigaste transportleden: över 80 procent av världens transportvolym fraktas sjövägen, och sjötransporterna väntas öka i antal. För Finland är sjötransporterna livsviktiga, eftersom cirka 90 procent av Finlands varuexport och cirka 80 procent av varuimporten går sjövägen. Att upprätthålla klustrets konkurrenskraft och expandera till nya marknader är nyckelfaktorer med tanke på klustrets tillväxt. Sjöfarten och den maritima logistiken står inför stora omställningar. Målet är att den maritima logistiken i Finland ska vara en tillväxtbransch och en föregångare inom digitalisering, autonoma transporter och minskade utsläpp.

Den maritima produktionen

Världshaven och haven erbjuder en stor potential för hållbar och koldioxidsnål produktion av livsmedel och energi. Vattenbruket kan utvecklas globalt med finländsk kompetens som nyttjar högteknologisk kunskap och alternativa odlingstekniker och arter. Finländsk kompetens i den marina energiproduktionen kan utvecklas, skalas upp och exporteras med sikte på hållbar och koldioxidsnål energiproduktion.

FN:s generalförsamling beslutade 2017 att FN ska ha ett årtionde för havsforskning 2021–2030 för att stödja havsforskningen inom genomförandet av målen för hållbar utveckling. Finlands mål om rena, friska och motståndskraftiga hav ligger i linjer med de globala fokusområdena. Avsikten är också att upprätthålla en hållbar blå ekonomi, förbättra beredskapen för förändringar i haven och för marina olyckor och öka människors förståelse av haven.

Finansiering av havspolitiken

En del av finansieringen från Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHVFV) för programperioden 2021−2027 riktas till att verkställa EU:s integrerade havspolitik. Målet för Finlands operativa program är att främja  marin kompetens, övervakning av havsområden och kustbevakningssamarbete. I det operativa programmet har det reserverats sammanlagt 4,987 miljoner euro för havspolitiska åtgärder, varav det finländska fastlandets andel är 4,5 miljoner euro.

I Finland finansieras dessa åtgärder i enlighet med en dispositionsplan som statsrådets kansli fastställer. Sammanlagt 2,7 miljoner euro riktas till perioden 2023–2025. I dispositionsplanen har finansiering riktats till enskilda projekt och en tidsbunden ansökningsomgång, om vilken det informeras separat.  Planen har utarbetats i en styrgrupp som tillsatts av statsrådets kansli och som består av företrädare för de ministerier som behandlar havsfrågor. Planen gäller det finländska fastlandet. Landskapet Åland utarbetar ett separat program.

Närings-, trafik- och miljöcentralen kan bevilja stöd för åtgärder som avses i artiklarna 31–34 i EHFVF-specialförordningen på basis av dispositionsplanen.

• Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden | Europeiska kommissionen (på engelska)
• Finlands program för Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (på finska)
• Havs ocf fiskeri | merijakalatalous.fi