Statsrådets festvåning
Tjänstebostad åt generalinspektören för finska militären / divisionschefen 1819–1828
Tillfälliga lokaler för Kejserliga Alexandersuniversitetet 1828–1833
Generalguvernörens hus 1839–1917
Riksföreståndarens tjänstebostad 1918–1919
Statens ämbetshus och utrikesministerns tjänstebostad 1919–1964
Statsrådets festvåning 1964–
Statsrådets festvåning, som kallas Smolna, ligger på Södra Esplanaden i centrala Helsingfors. Smolna används för regeringens och statsministerns representation och möten.
Privatpalats på 1800-talet
Byggnaden ritades av Carl Ludvig Engel och hör till Södra Esplanadens ursprungliga byggnadsbestånd. När palatset byggdes var det gatans högsta byggnad. Under århundradenas lopp har alla byggnader som omger Smolna byggts högre.
Kejsar Alexander I beviljade medel för att bygga en tjänstebostad åt inspektören för finska militären, sedermera divisionschefen, 1819. Byggarbetet övervakades av Helsingfors återuppbyggnadskommitté och av arkitekten själv. Återuppbyggnadskommittén hade i uppgift att utarbeta en ny stadsplan för Helsingfors och en stadskärna värdig en kejserlig stad. Kejsaren valde själv den av Engels fasadritningar som tilltalade honom mest.
Huset byggdes i den nyklassicistiska empirestil som var förhärskande i S:t Petersburg. Det stod klart 1825. ”Två våningar, elegant fasad, sex joniska pelare” beskrev Engel sitt verk, som hade karaktären av ett lyxigt privatpalats.
Bild: Pietisen kuvakokoelma/Historiska bildsamlingarna
Efter Åbo brand 1827 flyttades Åbo Akademi genom en kejserlig förordning till Helsingfors. Innan universitetets huvudbyggnad blev klar verkade universitetet i divisionschefens hus.
Universitetet kunde flytta in i sin egen byggnad 1834 och därtill hade divisionschefens ämbete lagts ned 1831. Huset var med andra ord ledigt och det beslutades att det skulle renoveras och användas som generalguvernörens residens.
Huset blev en knutpunkt i Helsingfors sällskapsliv. När kejsaren besökte Helsingfors ordnades festsupé och bal i palatset.
Under de så kallade förtrycksperioderna kring sekelskiftet 1900 representerade generalguvernörens hus emellertid för många den impopulära förryskningspolitiken, och i samband med storstrejken 1905 omringades huset av demonstranter.
Statsminister Orpos regering samlad till halvtidsöverläggningar våren 2025.
Från Smolna till festvåning
Under inbördeskriget 1918 använde röda gardet huset som högkvarter och för annan förvaltning. Under den här tiden började byggnaden i folkmun kallas Smolna med hänvisning till Smolnyjinstitutet i S:t Petersburg, där Lenin och bolsjevikerna hade sitt högkvarter.
Efter inbördeskriget var Smolna riksföreståndare Gustaf Mannerheims tjänstebostad. Sedan 1919 har byggnaden använts av statsrådet. Den inhyste olika ämbetsverk och utrikesministerns tjänstebostad, som låg i flygeln mot Fabiansgatan.
Åren 1964–1965 renoverades och delvis restaurerades hela byggnaden för att användas som statsrådets festvåning. Till husets historiska värde bidrar också möblerna, föremålen och konstverken från olika epoker och i olika stilar. En stor del av möblerna är från generalguvernörernas tid. Konstverken är ur Ateneums och Nationalmuseets samlingar. På väggarna hänger bland annat verk av Fanny Churberg, Albert Edelfelt, Magnus Enckell, Emil Halonen och Kain Tapper.
Litteraturförteckning
Hyvönen, Heikki: Valtioneuvoston juhlahuoneisto, Smolna. Valtioneuvoston kanslian raportteja 2000/9. Helsinki/Monistamo 2000.
Lampi, Leo. Tanttu Anna-Maija.: Tasavallan pidot. Otava. Helsinki. 1997. Taloesittelyt: Korte, Rauha.
Lampi, Leo. Salonen, Timo: Ruokavieraita Smolnassa. Kainuun Sanomain Kirjapaino Oy. Kajaani, 1984.
Luhtala, Johanna. Manninen, Markus: Smolna, valtioneuvoston juhlahuoneisto, rakennushistoriaselvitys. Arkkitehtitoimisto Schulman Oy, 2011.
Pöykkö, Kalevi: Valtioneuvoston juhlahuoneisto. Valtioneuvoston kanslia. Helsinki, 1980.