Andra fasen i reformen av besiktningslagstiftningen

Mål och resultat

I projektet är det fråga om den andra fasen av reformen av besiktningslagstiftningen. Den första fasen av reformen fokuserade på införandet av kraven i de rättsakter som ingår i EU:s trafiksäkerhetspaket, alltså det nya besiktningsdirektivet 2014/45/EU, direktivet om registreringsbevis 2014/46/EU och vägkontrolldirektivet 2014/47/EU. I den första fasen såg man också över vissa bestämmelser som gäller besiktning och besiktningsverksamhet som försvårar medborgarnas vardag och företagsverksamhet. Till dessa hörde bl.a. intervallet mellan periodiska besiktningar, det sätt på vilket besiktningstidpunkten bestäms och bestämmelserna om besiktningsverksamhetens oberoende. Flera krav av teknisk natur togs dessutom in som föreskrifter av Trafiksäkerhetsverket i stället för att meddelas i en statsrådsförordning. Lagändringarna i den första fasen trädde i kraft den 3 juli 2017. Statsrådets förordning om ändring av besiktningsintervallen trädde i kraft den 20 maj 2018.

I den andra fasen av projektet fortsätter arbetet med att avveckla bestämmelser som i onödan gör medborgarnas vardag och företagsverksamheten svårare. Man ska se över besiktningsskyldigheten i fråga om sådana fordonskategorier för vilka besiktningsdirektivet inte förpliktigar till periodisk besiktning. Sådana fordon är bromsförsedda lätta släpvagnar, fyrhjulingar och lätta fyrhjulingar samt sådana gamla fordon som bara används sällan eller nästan aldrig på allmänna vägar. Närmare bestämmelser om skyldigheten att besikta fordon finns i statsrådets förordning om tillsyn över trafikdugligheten hos fordon som används i trafik (1245/2002).

I den andra fasen av projektet har man också utvärderat fördelningen av tillstånd när det gäller att ordna besiktningsverksamhet och dess ändamålsenlighet. Friheten att bedriva besiktningsverksamhet kommer att begränsas i bestämmelserna om koncession. Bestämmelser om tillståndsplikt och villkor för verksamheten finns i lagen om fordonsbesiktningsverksamhet (957/2013). Den ändring av lagen som beretts i projektet träder i kraft den 1 november 2019. I fortsättningen beviljas besiktningskoncessioner per aktör och en koncession berättigar till att utföra alla slag av besiktningar i alla fordonskategorier. Samtidigt slopas koncessionshavarens skyldighet att utföra alla besiktningar som följer av besiktningskoncessionen. I och med ändringen av lagen om fordonsbesiktningsverksamhet kan företag som redan är verksamma inom besiktningsbranschen och potentiella nya företag flexiblare än hittills grunda nya besiktningsställen och skräddarsy tjänstehelheter. Tack vare ändringen blir det dessutom lättare för besiktare att få vidareutbildning. Genom ändringen preciseras också regleringen av tillsynen över besiktningsverksamheten. Transport- och kommunikationsverket får större möjligheter att förelägga vite om en innehavare av besiktningskoncession eller en besiktare inte följer de föreskrifter eller förbud som verket har meddelat.

Utgångspunkter

Pääministeri Juha Sipilän hallituksen tavoitteena on ollut sääntelyn nettomäärän keventäminen ja säädöksille vaihtoehtoisten ohjauskeinojen käytön lisääminen. Tavoitteena on vähentää kansalaisten arkea ja yritystoimintaa haittaavaa sääntelyä. EU-säännösten toimeenpanossa tulee pidättäytyä kansallisesta lisäsääntelystä

Suomessa katsastusvelvoitteen alaisuuteen kuuluu tällä hetkellä kolme sellaista ajoneuvoluokkaa, joiden katsastamiseen EU:n katsastusdirektiivi ei velvoita. Hallitusohjelman norminpurkutavoitteiden
mukaisesti tällaisen kansallisen lisäsääntelyn tarvetta on syytä arvioida. Suomessa on tällä hetkellä noin 180 000 O2-luokan perävaunua, jotka täytyy määräaikaiskatsastaa joka toinen vuosi. Kevyitä nelipyöriä (L6e) on liikennekäytössä noin 10 000 ja nelipyöriä (L7e) noin 11 000. Näiden katsastusaikaväli on sama kuin henkilöautoilla. Näiden ajoneuvojen katsastuksista syntyy luonnollisesti kuluja kansalaisille.

Toimilupasääntely puolestaan rajoittaa yritysten vapautta päättää tarjoamistaan palveluista. Uudistusten tavoitteena on poistaa sellaisia rajoituksia, jotka ovat osoittautuneet sääntelyn tavoitteisiin nähden tarpeettomiksi.

Katsastuksen keskeisimpänä tavoitteena on ajoneuvojen liikennekelpoisuuden varmistaminen. Siihen kuuluu ympäristöhaittojen (pakokaasupäästöjen ja melun) sekä turvallisuutta heikentävien vikojen valvonta. Jotta toiminnalle asetetut tavoitteet täyttyvät, on sen laadun oltava riittävän hyvällä tasolla. Hankkeen tavoitteena on löytää keinoja katsastustoiminnan laadun parantamiseen.

Ytterligare uppgifter

• Lausuntopyyntö luonnoksesta hallituksen esitykseksi ajoneuvojen katsastustoiminnasta
• Lausuntopyyntö luonnoksesta valtioneuvoston asetukseksi ajoneuvojen liikennekelpoisuuden valvonnasta
• Uusi lausuntontopyyntö yli 40-vuotiaiden ajoneuvojen määräaikaiskatsastuksesta vapauttamista koskevasta asetusluonnoksesta