Reform av beskattningen och finansieringen av trafiken

Logistikkostnaderna för näringarna påverkar Finlands konkurrenskraft i förhållande till de viktigaste konkurrentländerna. På grund av Finlands avlägsna läge och de ringa alternativen för trafikförbindelserna har den internationella regleringen en betydande inverkan på de logistiska kostnaderna. Finlands logistikkostnader kan påverkas genom nationella skattelättnader och den flexibilitet som står till buds vid verkställandet av den styrning som påverkar trafikkostnaderna (t.ex. utsläppshandeln och distributionsskyldigheten) och genom nationella åtgärder i anslutning till dessa, såsom främjande av drivkraftomställningen.

Nuläget för och utvecklingen av de trafikkostnader som hänför sig till hushållen kan bedömas med hjälp av statistik och litteratur som producerats vid beredningen av politiken. Kunskapsunderlaget gör det möjligt att identifiera de kostnadsbestämmande faktorer för hushållens transporter till följd av de åtgärder som vidtas av det allmänna och att beskriva betydelsen av dem som en del av levnadskostnaderna som helhet. I bedömningarna kan inkomstnivåerna och regionaliseringen beaktas. Samtidigt kan man bedöma vilka av de kostnadsfaktorer som det allmänna har ställt upp som det är möjligt att tygla hushållens kostnader, vilka dessa åtgärder är och om lagstiftningen och den nationella beslutanderätten erbjuder möjligheter att ta i bruk dem.

Ett kostnadseffektivt genomförande av de utsläppsmål för trafiken som är bindande för Finland nationellt och på EU-nivå påverkar Finlands konkurrenskraft, köpkraften i vardagen och den offentliga ekonomin. En del av åtgärderna fastställs på EU-nivå med eventuella nationella handlingsmedel (såsom utsläppshandel och distributionsskyldighet) och beslut om en del fattas nationellt inom den så kallade ansvarsfördelningssektorn. Redan under detta årtionde minskar Finlands utsläppskvot inom ansvarsfördelningssektorn årligen och det behövs fler utsläppsminskningar när kvoten minskar. Åtgärderna inom transportsektorn bedöms inte bara med tanke på utsläppsminskningsmålen utan också med tanke på kostnadseffektiviteten i samband med projektet för att reformera beskattningen och finansieringen av trafiken.

I Finland har beskattningen av trafiken länge definierats av statens fiskala mål och senare av miljömålen. Målen har hittills stött varandra, dvs. beskattning som baserar sig på miljöhänsyn har gett rikligt med skatteinkomster. Utsläppsstyrningen har fungerat på avsett sätt och den har i synnerhet tillsammans med utvecklingen av energieffektiviteten inom trafiken lett till att skattebasen för trafiken har försämrats. Samtidigt har skattelättnader riktats mot trafiken och skattenivåerna har också i övrigt sjunkit reellt. Å andra sidan har omställningen av drivkraften en nyckelroll när det gäller att uppnå åtagandena om utsläppsminskning och minska kostnaderna för rörligheten på lång sikt. Den stadiga ökningen av det eftersatta underhållet av trafiknätet innebär utmaningar för finansieringens tillräcklighet och ökar trycket på förutsägbarhet och utveckling av finansieringen av trafiksystemet.

Den första fasen av arbetet inleds i november 2024 och avslutas i juni 2025. Mandatperioden för den arbetsgrupp som tillsätts i den andra fasen av arbetet börjar i augusti 2025 och slutar i oktober 2026. Vid behov kan finanspolitiska ministerutskottet dra upp riktlinjer för ändringen av mandatperioden.

Finanspolitiska ministerutskottet informeras om hur arbetet framskrider i olika skeden. Finanspolitiska ministerutskottet beslutar om eventuella fortsatta åtgärder utifrån arbetsgruppens beredning.