Projektet SOTKA – förbättrande av andfåglarnas tillstånd, styrgruppen 2025-2027

Mål och resultat

I jord- och skogsbruksministeriets projekt SOTKA – förbättrande av andfåglarnas tillstånd ligger tyngdpunkten i fråga om sina livsmiljöer på krävande andfåglar, vars populationer har minskat, men också på restaurering av livsmiljöerna för ripa i vår utrotningshotade hönsfågel. SOTKA-projektet är indelat i delprojekt där man utöver restaurering av livsmiljöer också utreder möjligheterna att garantera häckningsfred för fåglar i värdefulla fågelvatten, våtmarker och i skärgården genom effektiv fångst av främmande rovdjur. Andra delprojekt är inrättandet av ett riksomfattande nätverk av rastplatser för vattenfåglar samt en forskningsbaserad uppföljning av effekterna av olika delområden. Dessutom stöder SOTKA-projektet genomförandet av den nationella restaureringsförordningen.

I delprojektet SOTKA-våtmarker inrättas och restaureras fågelvåtmarker utanför nätverket av skyddsområden. Målet är 400 nya våtmarker före 2030. Genomförs av Finlands viltcentral.

I delprojektet SOTKA-rastplatser kompletteras nätverket av fridlysnings- och rastplatser för fåglar med frivilliga verksamhetsmodeller. Målet är 150 rastplatser under höstflyttningen före 2030. Genomförs av Finlands Jägarförbund och BirdLife Finland.

I delprojektet HELMI-främmande rovdjur skapas och startas ett koncept för effektiv försäljning av mink och mårdhund från främmande rovdjur både i skärgården och på fastlandet. Målet är 70 effektbytesområden på de SPA-fågelvattenområden som ingår i Helmi-programmet. Genomförs av Finlands viltcentral och Forststyrelsen jakt- och fisketjänster.

Jakt på främmande rovdjur i skärgården utvecklas så att den med tanke på skärgårdsfåglarnas häckningshinder har en mer verkningsfull inverkan på jakten på främmande rovdjur i skärgården. Genomförs av Skärgårdsnaturens vård- och skyddsförening.

Uppföljningen av effekterna av rovdjursbekämpning undersöks i projektet "Radera eller lura". Genomförs av Åbo universitet tillsammans med projektet Helmi-främmande rovdjur.

Naturresursinstitutet och Åbo universitet ansvarar för uppföljningen av effekterna av åtgärderna inom SOTKA-projektet.

Utgångspunkter

Av änderna är det bara beståndet av gräsand som utvecklas stadigt. Stammen minskar för alla andra viltarder. Det går också dåligt för icke-jagade ängsfåglar och våtmarksarter. Orsaken till detta anses vara försämrade livsmiljöer. Särskilt avmattningen av yngelproduktionen är oroväckande. Finland ansvarar för yngelproduktionen av den europeiska populationen av många vattenfågelarter och därigenom också för hela populationens utveckling. Om de unga fåglarna inte kan vingas, kommer det snart inte att finnas några vuxna.

En god livsmiljö består av många faktorer. Fåglarna behöver mat, skydd och trygghet samt en god häckningsplats. Unga fåglar och vuxna som är utmattade under häckningssäsongen behöver en trygg plats där man ruggar och samlar föda för höstflyttning.

Våra viltvattenfåglar är olika i fråga om kraven på livsmiljöer. En del trivs i frodiga vatten och en del i karmar. Det som är gemensamt för alla är dock att ungarna ska ha tillräckligt med ryggradslösa djur att äta och skydd mot rovdjur.

Ytterligare uppgifter

• Projektet SOTKA