En samordningsgrupp som ska stödja hanteringen av helheten i fråga om EU:s återhämtningsinstrument och utarbetandet av en plan för återhämtning och resiliens

Mål och resultat

Samordningsgruppen ska före budgetförhandlingarna den 14–15 september 2020 utarbeta ett preliminärt förslag till prioriteringar och helheter i återhämtnings- och resiliensplanen samt preliminära ramar för dessa helheter och projekturvalskriterier. De reformer och investeringsprojekt som ingår i planen ska motsvara de landsspecifika rekommendationerna för den europeiska planeringsterminen. I enlighet med Europeiska rådets slutsatser är stärkandet av tillväxtpotential, sysselsättningsskapande förmåga och ekonomisk och social resiliens samt ett faktiskt bidrag till den gröna och digitala omställningen av avgörande betydelse vid valet av projekt inom ramen för återhämtnings- och resiliensplanen.

I samband med utarbetandet av återhämtnings- och resiliensplanen ska i det nationella beslutsfattandet beaktas även andra delområden i EU:s återhämtningsinstrument samt den behövliga nationella motfinansieringen/självfinansieringsandelen, de åtgärder som regeringen redan fastställt, behovet av framtidsinvesteringar samt åtgärdsförslagen från exit- och återuppbyggnadsgrupperna.

Avsikten är att statsrådet på föredragning från finansministeriet ska lämna en redogörelse om det nationella utnyttjandet av den finansiering som kanaliseras via EU:s återhämtningsinstrument, inklusive en preliminär nationell återhämtnings- och resiliensplan, till riksdagen under höst sessionen.

Som en del av beredningen ska samordningsgruppen höra näringslivets och fackföreningsrörelsens samt andra intressegruppers synpunkter på EU:s återhämtningsinstrument. Samordningsgruppen beaktar också de synpunkter på ärenden som ska ingå i utnyttjandet av EU:s återhämtningsinstrument som inom en ministerledd interaktiv process samlas in av stora städer, landskapens aktörer för regional utveckling, kommunala aktörer och andra behövliga aktörer. Samordningsgruppen informerar också aktörerna i regionerna. Dessutom följer samordningsgruppen beredningsarbetet i andra medlemsstater och i Europeiska unionen.

Utgångspunkter

Coronapandemin har fått betydande samhälleliga konsekvenser i hela världen och pandemin innebär en historiskt stor utmaning för Europa. Syftet med EU:s återhämtningspaket med anledning av coronakrisen är att påskynda återstarten av medlemsstaternas ekonomier och Europas återhämtning efter coronaviruset och att främja krishanteringsförmågan på längre sikt.

Återhämtningsinstrumentet uppgår till sammanlagt 750 miljarder euro (2018 års prisnivå), av vilket 390 miljarder euro är bidrag och 360 miljarder euro är lån. Inom ramen för återhämtningsinstrumentet finansieras utöver RRF också olika EU-program som stöder medlemsstaternas övergång från krisstöd med anledning av covid-19 till åtgärder för att återställa EU:s ekonomier (React-EU), forskning och innovation (Horisont Europa), investeringar (InvestEU), landsbygdsutveckling (fonden för landsbygdsutveckling), en rättvis omställning till en klimatneutral ekonomi och EU:s beredskap att reagera på allvarliga katastrofer och kriser (rescEU).

När det gäller RRF kommer finansiering att beviljas på grundval av medlemsstaternas nationella återhämtnings- och resiliensplaner som fastställer en reform- och investeringsagenda för 2021–2023. Planerna kan ses över och anpassas vid behov. Agendorna anger bland annat tidsplaner för projekten, inklusive milstolpar och mål för reformerna och investeringarna. Utbetalningarna av bidrag baserar sig på uppnåendet av dessa.