Beteendevetenskaplig utredning: Beredskapsförmåga, samhörighet och klara riktlinjer stärker finländarnas krisberedskap
Finländarna upplever situationen i Ukraina som ett betydande säkerhetshot men reagerar på olika sätt på krisen. Äldre personer är mer oroade över situationen än ungdomar och unga vuxna. De flesta förstår vikten av att vara försedd med tillräckligt med mat, men de som bor i glesbygdsområden har mer erfarenhetsbaserad kunskap än stadsbor om olika former av beredskap. Samhörighet och att ge och få hjälp och stöd accentueras.
Uppgifterna framgår av en promemoria som statsrådets kanslis KETTU-arbetsgrupp för beteendevetenskaplig framsyn och kunskap i framtidens förvaltning har publicerat. I promemorian bedöms hur beredskap för kriser och störningar, aktivt agerande och samhörighet stöder människors mentala kristålighet. Promemorian baserar sig på enkäten Medborgarpulsen, som statsrådets kansli har beställt, och på intervjuer med finländare i mars 2022. 5 procent av de 15–29-åringar och 31 procent av de 60–74-åringar som deltog i Medborgarpulsen uppgav att de är mycket oroade över situationen i Ukraina.
Beredskap är en medborgarfärdighet som vi ännu inte vet tillräckligt om
Förändringen i säkerhetsläget har skett plötsligt, och finländarna förstår att beredskap behövs. Det finns trots allt ett visst stigma kring frågan. Många är oroliga att satsning på beredskap kan innebära att jodtabletter tar slut på apoteken och toalettpapper i affärerna. Därför är det viktigt att signalera att beredskap är en nödvändig medborgarfärdighet för alla, eftersom det lönar sig att vara beredd även på osannolika situationer. Många efterlyste också en lägesbild av beredskapen och säkerhetsupplagen på samhällsnivå.
För de flesta är det självklart att man ska förse sig med tillräckligt med mat, medan lika många inte är medvetna om behovet av till exempel första hjälpen-utrustning och släckningsutrustning. Stadsborna behöver mer information om varför beredskap är viktig även i stadsförhållanden. De som bor i glesbygdsområden har mer erfarenhetsbaserad kunskap. Det är emellertid viktigt att gå ut med information om reservförråd som ska räcka i minst 72 timmar. Det är också viktigt att beakta personlig cybersäkerhet och förmågan att identifiera bristfällig och avsiktligt vilseledande information.
Att hjälpa andra vid kriser och störningar stöder den mentala kriståligheten
Delaktighet och samhörighet blir allt viktigare vid kriser och störningar. Då vill människor få stöd av andra men också själva hjälpa andra så gott de kan. Detta stärker individens handlingskraft och mentala kristålighet. Att gå ut med information om de bästa sätten att hjälpa i olika situationer innebär en utmaning för myndigheterna.
”Neutral och tydlig information upplevs som viktig, och om informationen från myndigheterna är otydlig är det lätt hänt att man börjar följa nyhetskällor i stället. En annan utmaning för myndigheterna är att gå ut med information om de bästa sätten att hjälpa i olika situationer”, säger Maarit Lassander, som är specialsakkunnig vid statsrådets kansli.
Projektet ”Käyttäytymistieteellinen neuvonanto” om beteendevetenskaplig rådgivning främjar tillämpningen av beteendevetenskap inom statsförvaltningen. Medlemmar i projektets KETTU-arbetsgrupp är Matti Heino, Markus Kanerva, Maarit Lassander, Ville Ojanen, Lauri Sääksvuori och Emmi Korkalainen. Promemorian kan läsas i sin helhet på webbplatsen för projektet för beteendevetenskaplig rådgivning.
Ytterligare information: Maarit Lassander, psykologie doktor, specialsakkunnig, projektchef för projektet för beteendevetenskaplig rådgivning, tfn 0295 160 037, [email protected], statsrådets kansli