Regeringen vill ha en klientorienterad modell för valfrihet
Efter förhandlingarna i ministerarbetsgruppen för reformer kom regeringen den 27 juni överens om en fortsatt beredning av lagstiftningen om klientens och patientens valfrihet och förenklingen av flerkanalsfinansieringen.
Enligt regeringen ska den finländska modellen för valfrihet utgå från människors olika servicebehov.
I den finländska modellen för valfrihet är de huvudsakliga metoderna för att genomföra valfrihet följande: en social- och hälsocentral som erbjuder ett stort antal tjänster på basnivå, ett egenteam eller en social- och hälsovårdsstation med snävare tjänsteurval, servicesedel och en personlig budget. Den finländska modellen för valfrihet minskar skillnader i välfärd och hälsa och förbättrar jämlik tillgång till tjänster samt förbättrar tjänsterna på basnivå. Valfrihetsmodellen ska för sin del göra det möjligt att stävja ökningen av kostnaderna inom social- och hälsovården med 3 miljarder euro och stödja människor att ta ansvar för sitt eget välmående och sin hälsa.
De olika förhållandena i olika delar av landet beaktas. Vid beredningen utarbetas en konstitutionell bedömning och en bedömning av hur valfriheten förverkligas för klienter i utsatt ställning. En tillräckligt grundlig bedömning av de ekonomiska konsekvenserna med tillhörande kostnadsnyttoanalyser ska också göras. I konsekvensbedömningen granskas vilka effekter de olika konkreta modellerna för genomförandet med sina IKT-lösningar har för att genomföra valfrihet och förenkla flerkanalsfinansieringen. I samband med granskningen beaktas effekterna på den administrativa bördan för producenter av olika storlek och deras möjligheter att vara verksamma på marknaden. Dessutom granskas hur pass smidigt de som använder tjänsterna kan uträtta sina ärenden. I valfrihetsmodellen säkerställs att de grundläggande rättigheterna tillgodoses och god förvaltning tillämpas.
Olika sätt att genomföra valfrihet lämpar sig för olika människor
I lagstiftningen bereds flera parallellt fungerande sätt att genomföra valfrihet för att bemöta olika kundbehov. Till exempel behöver vissa klienter flera olika tjänster och stöd för att göra sina val. Det behövs effektiv servicehandledning och rådgivning för dem.
Inom socialvården lämpar sig valfriheten dåligt för åtgärder där offentlig makt ingår. I flera socialtjänster är valfrihet ett bra verktyg för att stärka klienters delaktighet och självbestämmanderätten. En betydande utövning av offentlig makt gentemot tjänsternas klienter är även i fortsättningen en uppgift för landskapets myndigheter. Annan offentlig makt och förvaltningsuppgifter kan inom de gränser som grundlagen fastslår överlåtas för att skötas av det privata.
Som huvudregel inom tjänsterna på basnivå säkerställs för klienterna en jämlik möjlighet att välja en producent från den offentliga, privata eller tredje sektorn. Samtidigt bevaras den nuvarande rätten att välja mellan producenterna inom den offentliga sektorn.
I den fortsatta beredningen ska omfattningen av och ändamålsenligheten med tjänsteurvalet för en social- och hälsocentral med befolkningsansvar bedömas med avseende på olika klientgruppers behov samt tillträde till marknaden för producenter av olika storlek. För det andra ska ett egenteam eller en social- och hälsovårdsstation med befolkningsansvar, som tillhandahåller endast ett mindre antal tjänster på basnivå, bedömas och beredas. Utöver dessa utvecklas användningen av servicesedel och en personlig budget i valfrihetssystemet. Syftet är att klienter ska ha möjlighet att välja integrerade tjänster som motsvarar deras servicebehov och att företag av olika storlek, inklusive små och medelstora företag, har möjlighet att erbjuda tjänster.
En klient kan välja social- och hälsotjänster på specialnivå i tillämpliga delar inom offentlig sektor samt mellan producenterna inom offentlig, privat och tredje sektor. Valfrihet är möjligt särskilt i åtgärder som vidtas planmässigt, men inte under jourtid. De olika sätten för valfrihet och finansiering måste genomföras så att tjänsteproducenterna saknar incitament att under- eller överbehandla och i onödan remittera patienter till den specialiserade sjukvården.
Företagshälsovårdens tyngdpunkt mot förebyggande vård
Några förändringar av företagshälsovårdens nuvarande ställning och primära uppgift genomförs inte, men tjänsterna ska samordnas med den övriga social- och hälsovården. Företagshälsovården koncentreras i fortsättningen mer på förebyggande verksamhet och verksamhet som främjar arbetsförmågan.
De samlade elev- och studerandevårdstjänsternas roll (skolhälsovård, skolpsykolog- och kuratorstjänster) är att stödja elever vid läroanstalterna och förebyggande och korrigerande åtgärder i anslutning till det. Detta omfattas naturligt inte av valfriheten på basnivå. I samband med beredningen om valfrihet och parallellt med den bereds åtgärder med hjälp av vilka man samordnar elev- och studerandevårdens tjänster för barn och unga som behöver tjänster inom den specialiserade sjukvården med tjänsterna inom social- och hälsovården och undviker situationer där man faller mellan stolarna. Samtidigt bereds åtgärder som säkerställer att patientinformationen är rörlig för att kunna samordna tjänsterna. Inom elevvården behövs nära samarbete med kommunen och utbildningsanordnare samt med landskapets social- och hälsotjänster.
Eventuella ändringsbehov av Studenternas hälsovårdsstiftelses SHVS verksamhet bedöms vid den fortsatta beredningen.
En valfrihetsmodell för mun- och tandvården avgörs likaså i den fortsatta beredningen. I princip är den en väsentlig del av de tjänster som omfattas av valfrihet, men dess genomförande får inte öka totalkostnaderna för hälso- och sjukvården.
Genom att förenkla flerkanalsfinansieringen stöds landskapets ansvar för ordnandet av hälso- och sjukvården. Landskapet har det övergripande ansvaret för finansieringen av tjänsterna och för att man ska få så verkningsfulla tjänster som möjligt för pengarna. Ansvaret för ersättningar för resor inom sjukvården och ersättningar för läkemedel inom öppenvården överförs eventuellt till landskapen. Ersättningarna från sjukförsäkringen för privat hälso- och sjukvård slopas efter övergångstiden. I den fortsatta beredningen bedöms även valfrihetens verkningar på klientavgifterna. En total översyn av lagstiftningen om klientavgifterna inom social- och hälsovården inleds i januari 2017 med stöd av de riktlinjer som regeringen fastställde 5.4.2016.
Lagberedningen om valfrihet framskrider i enlighet med med regeringens riktlinjer och tidtabellen Lagberedningen framskrider så att utkastet till regeringens proposition skickas ut på remiss i november 2016 och propositionen lämnas till riksdagen under våren 2017. Då kan den behandlas parallellt med regeringens proposition om social- och hälsovårds- och landskapsreformen.
Ytterligare information:
Tuomas Pöysti, projektchef, understatssekreterare, SHM och FM, tfn 02951 63012
Hanna-Maija Kause, familje- och omsorgsminister Rehulas specialmedarbetare, tfn 02951 63109
Sami Miettinen, kommun- och reformminister Vehviläinens specialmedarbetare, tfn 02955 30057