Utredning: Hemsjukhusverksamhetens nuläge, effektivitet och mätning av verksamheten

Enligt den utredning som statsrådet låtit göra anses hemsjukhuset vara en serviceform som växer i framtiden och är till och med en primär serviceform. Det behövs mer undersökning av effektivitet. Utredningens resultat publicerades i slutrapporten för projektet Hemsjukhusverksamhetens nuläge, effektivitet och mätning av verksamheten.

Fastställande av hemsjukhuset som en del av ett integrerat servicesystem

Tillgången till hemsjukhustjänster har ökat (befolkningstäckning 92 procent), men totalantalet patienter som vårdats är vägledande till följd av varierande statistikförings- och rapporteringspraxis.

Hemsjukhusets dragnings- och hållkraft är bra. Välfärdsområdena har flera verksamhets- och servicemodeller eftersom hemsjukhusverksamheten har utvecklats utgående från regionala behov. Välfärdsområdena önskar att hemsjukhuset fastställs tydligare som en del av ett integrerat servicesystem eftersom fastställandet av hemsjukhuset är utmanande i förhållande till övriga tjänster som ges i hemmet.

”Ett kompatibelt servicesystemet förutsätter även att välfärdsområdena gör upp interna servicebeskrivningar för områdena och mellan områdena och fastställer olika aktörers roller”, kommenterar  Vesa Jormanainen, ordförande för projektets styrgrupp vid  social- och hälsovårdsministeriet.

Vårdperiodens längd, besökstäthet och vårdens kravnivå påverkar kostnadseffektiviteten

Hemsjukhuset är ett kostnadseffektivt alternativ i situationer där patientens hälsotillstånd tillåter uppföljning på distans eller 2–3 besök om dagen räcker till som vård. Hemsjukhuset kan vara ett förmånligare alternativ än vård på vårdavdelningen vad gäller kostnaderna om man kan minska besökstätheten när vårdperioden framskrider. Hemsjukhuset är också en naturlig miljö att prova nya digitala lösningar och tjänster. Digitala tjänster ersätter dock endast en del av de fysiska besöken.

”Brist på incitament, digitala strategier och finansieringsmodeller försvårar ibruktagandet av digitala tjänster”, kommenterar Miia Jansson, projektets ledande forskare vid Uleåborgs universitet.

Fastställande av enhetliga informationsinnehåll och mätare

Möjligheter att utveckla hemsjukhusverksamheten är bra. Enligt välfärdsområdena ska hemsjukhusverksamheten vara en ny ”primär” tjänst för patienter som på grund av sitt hälsotillstånd ligger utanför den specialiserade sjukvården. Utvecklingen av hemsjukhusverksamheten och bedömningen av effekterna försvåras dock av en brist på enhetlig definition, statistikföring, prissättning och mätare.

”Hemsjukhusverksamheten statistikförs inte heller som en egen serviceform”, kommenterar Miia Jansson.

Projektet för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet genomfördes av Uleåborgs universitet och Nordic Healthcare Group. Målet med utredningen var att sammanställa en aktuell bild av hemsjukhusets nuläge, effektivitet och mätning av dess verksamhet för att identifiera utvecklings- och ändringsbehov för hemsjukhusverksamheten och lagstiftningen.

Mer information: Miia Jansson, universitetsforskare, Uleåborgs universitet, tfn 050 470 12 62, [email protected] och Vesa Jormanainen, ordförande för projektets styrgrupp, SHM, tfn 029 516 3617, [email protected]

Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2023. Informationsleverantörerna ansvarar för innehållet i de rapporter som publiceras i publikationsserien för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet, och innehållet representerar inte nödvändigtvis statsrådets uppfattning. Mer information: https://tietokayttoon.fi.