Hoppa till innehåll

Regeringen enades om budgeten för 2017 – sysselsättning och företagsamhet prioriteras

statsrådets kommunikationsavdelning
Utgivningsdatum 1.9.2016 20.36
Pressmeddelande 354/2016

Regeringen har enats om budgetpropositionen för 2017. Regeringens proposition offentliggörs efter statsrådets behandling i september. Samtidigt offentliggörs finansministeriets nya makroekonomiska prognos. Budgetmanglingen fokuserade på sysselsättning och företagsamhet. Regeringen enades om nya sysselsättningsåtgärder, som också omfattar flera åtgärder som främjar byggande av bostäder. Dessutom fattade regeringen beslut om ett skattepaket som främjar tillväxt och företagsamhet.

Inkomster och utgifter i budgetpropositionen för 2017

Det föreslås att anslagen i budgetpropositionen ska vara 55,2 miljarder euro, vilket är 0,3 miljarder mer än 2016. År 2017 uppskattas den statliga budgetekonomins inkomster utan nettoupplåning till 49,7 miljarder euro och skatteinkomster till 41,6 miljarder euro. Den långsamma ekonomiska tillväxten begränsar fortfarande en tillväxt av skattebasen 2017, och dessutom minskar ändringarna i skattegrunderna också skatteutfallet. Anslagsnivån höjs bl.a. av de nettoökningar som konkurrenskraftsavtalet medför och av de ökade satsningarna på spetsprojekt 2017. Anpassningsåtgärderna enligt regeringsprogrammet sänker däremot anslagsnivån.

Propositionen om statsbudgeten 2017 omfattar de sparåtgärder som regeringen tidigare har fattat beslut om i regeringsprogrammet och i samband med ramförhandlingarna våren 2016, men nya nedskärningar har inte gjorts.

BILAGA 1: Plock ur budgetpropositionen för 2017 (bilagan uppdaterad 2.9. kl. 16.50)

Statsskuld

Budgetpropositionen för 2017 uppvisar ett underskott på 5,5 miljarder euro, vilket kommer att finansieras genom ökad skuldsättning. Statsskulden (inklusive skulden inom fondekonomin) beräknas vara cirka 111 miljarder euro i slutet av 2017, vilket är cirka 51 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Enligt finansministeriets prognos avstannar skuldsättningen av den offentliga ekonomin 2018.

Sysselsättningspaketet

Statsminister Juha Sipiläs regering har som mål att lyfta in Finlands ekonomi på ett spår av hållbar tillväxt och förbättrad sysselsättning samt att säkerställa finansieringen av de offentliga tjänsterna och den sociala tryggheten. Vid budgetmanglingen sökte regeringen nya sätt att uppnå sysselsättningsmålet. Dessutom genomför regeringen åtgärder som främjar sysselsättningen och företagsamheten och som det redan tidigare har fattats beslut om.

Löntagarnas skattelättnader gör arbetet mer ekonomiskt lönsamt. Det nya företagaravdraget sporrar till att bedriva företagsverksamhet. Generationsväxlingar inom företag främjas genom lindring av beskattningen. Dessutom förbättras likviditeten för små företag genom övergången till att redovisa intäkter från mervärdesskatten enligt kontantprincipen.

  1. Att öka sysselsättningen och förkorta varaktigheten av arbetslöshet: dialog med arbetsmarknadsorganisationerna 

Som en del av budgetprocessen 2017 inleder regeringen med respekt för konkurrenskraftsavtalet i dialog med arbetsmarknadsorganisationerna beredningsarbete som syftar till att öka sysselsättningen och förkorta varaktigheten av arbetslöshet. Regeringen är redo att tillsätta en trepartsarbetsgrupp för beredningen och har föreslagit detta för arbetsmarknadsorganisationerna. 

Tidsfristen för trepartsarbetsgruppens förslag är utgången av september. De ändringar som görs med utgångspunkt i förslaget genomförs i form av budgetlagar eller i anslutning till dem. Utgångspunkten är att ändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2017. Målet är att utarbeta ett gemensamt förslag, som ökar sysselsättningen med minst 10 000 sysselsatta enligt finansministeriets beräkning och som består av följande fem helheter:

  • Det inkomstrelaterade utkomstskyddet förnyas så att det sporrar till snabbare sysselsättning, ökar antalet sysselsatta med 8 000 personer och får neutral effekt på statsfinanserna.
  • Ett pensionsstöd av engångsnatur för äldre.
  • Förtjänstdelen av det inkomstrelaterade utkomstskyddet används som lönesubvention och startpeng.
  • Sysselsättningen bland unga som står utanför utbildning och arbetsliv främjas genom till exempel ett kompetensprogram för unga vuxna, uppsökande ungdomsarbete och ungdomsverkstäder.
  • En ny lönemodell som omfattas av arbetskollektivavtalet och ett lönekompletterande stöd för långtidsarbetslösa och personer med svag arbetshistorik.  
  1. Regeringens nya beslut som stöder sysselsättningen
  • Effektivisering av arbetskraftservicen som helhet och ökad användning av privata serviceproducenter
  • I fortsättningen försenar mottagande av arbete inte utbetalningen av arbetslöshetsförmåner
  • Användningen av arbetsprövning ökas
  • Utmätningsrelaterade flitfällor undanröjs för att främja sysselsättningen
  • Byggandet av bostäder främjas genom olika åtgärder. Korrekt riktande av ARA-stödda bostäder förbättras genom en inkomstgräns på 3 000 euro per månad
  • Ett produktionsincitament för den audiovisuella branschen tas i bruk. Syftet med incitamentet är att öka Finlands konkurrenskraft som plats där såväl inhemska som utländska produktioner görs.

Avgifterna inom småbarnspedagogiken sänks. Som en del av de åtgärder som syftar till att sporra till arbete och undanröja flitfällor beslutade regeringen att inte höja avgifterna inom småbarnspedagogiken. I en regeringsproposition som överlämnats till riksdagen ingår sänkningar av avgifter för familjer som består av 2–3 personer och har små inkomster. Dessa sänkningar kommer att genomföras. Detta förbättrar särskilt ensamförsörjares förutsättningar att ta emot arbete. Avgifterna inom småbarnspedagogiken sänks totalt med uppskattningsvis 10 miljoner euro. På basis av detta bereder undervisnings- och kulturministeriet en ny regeringsproposition med förslag till lag om klientavgifter inom småbarnspedagogiken.

Dessutom påbörjar regeringen beredningen av mandattidens halvtidsöversyn för att undanröja flitfällor och främja arbetskraftens rörlighet.

  1. Regeringens sysselsättningsbeslut som slagits fast tidigare och som ska genomföras i budgetpropositionen
  • De kostnader som familjeledigheter för kvinnliga arbetstagare orsakar arbetsgivaren jämnas ut med hjälp av en engångsersättning på 2 500 euro
  • Den utvidgade användning av arbetslöshetsförmåner som det fattades beslut om på våren används för bland annat lönesubvention och startpeng
  • Skattelättnader med anknytning till konkurrenskraftsavtalet
  • Höjning av hushållsavdraget
  • Generationsväxlingar inom företag underlättas (arvs- och gåvoskatt)
  • Generationsväxlingar inom skogsbruket underlättas
  • Företagaravdrag
  • Mervärdesskatt enligt kontantprincipen
  • I enlighet med tidigare överenskommelser förkortas varaktigheten för inkomstrelaterat utkomstskydd med 100 dagar
  • Arbets- och näringsministeriets senaste vårs paket för företagsamhet och sysselsättning.

Pensionsstöd av engångsnatur för äldre

Regeringen genomför ett pensionsstöd av engångsnatur för över 60-åriga långtidsarbetslösa. Pensionsstödet omfattar över 60-åriga personer som varit fem år arbetslösa.

BILAGA 2: Regeringens beslut om åtgärder för att öka sysselsättningen

Konkurrenskraftsavtalet

Arbetsmarknadsorganisationerna undertecknade konkurrenskraftsavtalet i juni. Syftet med avtalet är att förbättra de finländska företagens priskonkurrenskraft och öka exporten och sysselsättningen. Avtalet förlänger den årliga arbetstiden med 24 timmar, skär ned semesterpengen inom den offentliga sektorn samt sänker arbetsgivarens socialskyddsavgifter och överför en del på löntagarna. Som en del av avtalet förlängs de gällande löneavtalen till 2017 utan höjningar.

Ett centralt mål för konkurrenskraftsavtalet är att öka den ekonomiska tillväxten och förbättra sysselsättningen. Även kommunalekonomin drar nytta av den allmänna ekonomiska tillväxten och den förbättrade sysselsättningen. Regeringen bedömer att effekterna av konkurrenskraftsavtalet är positiva för kommunalekonomin som helhet. Kommunalekonomin bedöms komma i balans i enlighet med det mål som regeringen uppställde (balansen är -0,5 procent i förhållanden till den totala produktionen år 2019). Om man avviker från utvecklingen enligt detta mål, har regeringen förbundit sig att vidta korrigeringsåtgärder i enlighet med planen för de offentliga finanserna. När regeringen bedömer hur kommunalekonomin kommer i balans, granskar regeringen särskilt effekterna av konkurrenskraftsavtalet och budgeten för 2017 på kommunalekonomin.

Beskattningen av arbete minskar

Beskattningen av löntagare minskar med 515 miljoner euro, eftersom konkurrenskraftsavtalets täckning är över 90 procent. Tack vare detta minskar beskattningen av löneinkomster i snitt med 0,6 procentenheter i nästa år. Beskattningen av pensionsinkomster minskas på motsvarande sätt med sammanlagt 135 miljoner euro. Regeringen enades också om att rikta 30 miljoner euro till löntagarna med de minsta inkomsterna för att vidta en åtgärd som kompenserar effekten av avgiftshöjningen enligt konkurrenskraftsavtalet. Modellen utarbetas i samband med den kompletterande budgetpropositionen.

Dessutom görs en konsumentprisindexenlig årlig justering av beskattningen av arbete, vilket minskar beskattningen av arbete med cirka 180 miljoner euro i nästa år.

Konkurrenskraftsavtalet påverkar också i stor utsträckning anslagen i budgetpropositionen. De ökas med ett nettobelopp på över 400 miljoner euro.

Ekonomin växer lite – den offentliga ekonomin uppvisar fortsatt underskott

Under innevarande och nästa år förutspås Finlands BNP växa med cirka 1 procent. Den måttliga tillväxten bygger främst på en gynnsam utveckling inom privat konsumtion och investeringar. Den privata konsumtionen stöds av att hushållens köpkraft ökar och sysselsättningen förbättras. År 2017 sjunker arbetslöshetsgraden.

Åren 2016–2018 är den ekonomiska tillväxten som helhet mycket svag. Orsaken till den svaga tillväxten är att utvecklingen av exporten är obetydlig under hela granskningsperioden. Exporten växer fortfarande långsammare än världshandeln och förlusten av marknadsandelar i den internationella handeln fortgår.

Den offentliga ekonomin i Finland uppvisar ett underskott under de närmaste åren, även om omfattande anpassningsåtgärder genomförs inom den offentliga ekonomin. Den långsamma ekonomiska tillväxten ger inte tillräckligt med skatteinkomster för att finansiera de offentliga utgifterna. Dessutom medför befolkningens stigande medelålder att de offentliga utgifterna ökar.

Kommunalekonomins sammanlagda resultat för räkenskapsperioden förbättras nästa år. Kommunalekonomin förbättras särskilt av åtgärderna enligt bilaga 6 till regeringsprogrammet, men även av andra faktorer som pensionsreformen som träder i kraft 2017. 

Stöd till lantbruket

Regeringen fattade beslut om ett krispaket för lantbruket. Paketet innehåller totalt 50 miljoner euro för finansiering av olika krisåtgärder. Från krispaketet i budgetpropositionen för 2017 ska 10 miljoner euro läggas till det nationella lantbruksstödet. Stödet anvisas särskilt till de gårdar som gjort investeringar. Dessutom anvisas 1 miljon euro till lantbruksföretagarnas ork i arbetet samt 10 miljoner euro till avbytarverksamhet, så att bl.a. lantbrukarnas avgifter kan sänkas.

Dessutom stärks gårdarnas likviditet genom statsgaranti för lån och betalningslättnader samt tidigareläggning av stödutbetalningar. Även lantbrukets verksamhetsförutsättningar stärks genom att förlänga övergångstiden för förordningen om skydd av svin, att främja produktionen av biogas på gårdarna och användningen av ekologisk mjölk vid offentlig upphandling samt genom att påskynda användningen av ursprungsmärkning av kött- och mjölkprodukter.

Redan tidigare fattades det beslut om att öka det nationella stödet för jordbruket och trädgårdsodlingen med 6,7 miljoner euro och att höja kompensationsersättningen med 20,3 miljoner euro. Likaså fattades tidigare beslut om att år 2017 kapitalisera Gårdsbrukets utvecklingsfond med 38 miljoner euro och att öppna nya exportmarknader för livsmedel med 1,5 miljoner euro inom ramen för spetsprojekten för bioekonomi.

Nyslott

Nedläggningen av Östra Finlands Universitets verksamhetsställe för lärarutbildning i Nyslott medför förluster för området. Regeringen bereder tillsammans med aktörer i området åtgärder för att trygga tillväxten och sysselsättningen inom den ekonomiska regionen i Nyslott. Satsningar inriktas på till exempel utbildning, forskning och produktutveckling, investering i näringsverksamhet, bioekonomi och utveckling av turismen.

Vindkraftverk

Det utreds hur gränsen på 10 megavoltampere som följts i fastighetsbeskattningen för kraftverk kunde sänkas med stöd av den sammanräknade effekten för flera kraftverk inom samma område. Vid utredningen ska fästas särskild uppmärksamhet vid energiformsneutralitet. Målet är att ändringen kan tas i bruk 2018.

Innovationspris för kvinnor

Med anledning av att kvinnorna har haft rösträtt i 110 år anvisas 110 000 euro för ett innovationspris för kvinnor.

Tutkibudjettia.fi

En ny finskspråkig interaktiv visualisering av budgeten lanseras den 22 september 2016 på tutkibujdettia.fi På webbplatsen kan medborgarna och beslutsfattarna undersöka hurdana inkomster och utgifter budgeten består av. Informationen presenteras visuellt, så att den är lätt att ta till sig.

Mer information: Riina Nevamäki, statsministerns specialmedarbetare, tfn 040 705 2593, Markus Lahtinen, statsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 050 491 3842, Juha Halttunen, justitie- och arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 050 574 0236 och Laura Åvall, finansministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 050 361 7511, Mikko Kortelainen, finansministers specialmedarbetare, tfn 050 301 8334