Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Infraljud förklarar inte symtom som satts i samband med vindkraft – forskningsprojektets slutrapport har publicerats

I ett projekt som genomförts inom ramen för statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet har det undersökts huruvida infraljud från vindkraftverk har negativa konsekvenser för människors hälsa. Undersökningarna gjordes på områden där det är känt att invånarna har satt sina symtom i samband med infraljud från vindkraftverken.

Även i Finland har människor rapporterat olika symtom som de har antagit beror på infraljud från vindkraftverk. Det har inte gått att vetenskapligt påvisa ett eventuellt samband på andra håll i världen, och tidigare studier har inte undersökt hälsoeffekterna av infraljud från vindkraftverk.

Syftet med det här forskningsprojektet har varit att utvärdera infraljuden från vindkraftverken och deras effekter. Projektet bestod av tre olika delar: en enkät, långtidsmätningar och exponeringsmätningar.

Enkätundersökningen för invånare nära vindkraftverk

I enkäten undersökte man symtom som förknippats med infraljud från vindkraftverk, särskilt hur frekventa symtomen var i närheten av områden med vindkraftverk.

En tredjedel av de invånare som satte sina symtom i samband med infraljud från vindkraftverk beskrev sina symtom som allvarliga. Spektrumet av symtom var väldigt brett. Personerna hade oftare kroniska sjukdomar samt funktionella symtom och störningar. De upplevde oftare än andra vindkraftverken som störande. De ansåg också oftare att vindkraftverken är en hälsorisk än de som inte förknippade sina symtom med infraljud från vindkraftverk.

Många av invånarna med symtom satte också sina symtom i samband med vibrationer och elektromagnetiska fält orsakade av vindkraftverken.

Långtidsmätningar gjordes för att mäta infraljudsfrekvenserna

Med långtidsmätningarna undersökte man hurdana ljud vindkraftverken skapar i de bostäder som finns i närheten. Mätningarna gjordes i sammanlagt 308 dagar på två olika områden där vindkraftverken hade en nominell effekt av 3–3,3 MW.

Enligt långtidsmätningarna förändrade vindkraftverken ljudmiljön för bostäder inom 1,5 kilometer från kraftverket så att ljudtrycksnivåerna närmade sig den nivå som är typisk i stadsmiljö. Det ljud som vindkraftverken skapade i bostäderna var lågfrekvent, under 2 Hz.

Experimentella exponeringsmätningar i laboratorieförhållanden

I exponeringsmätningarna undersökte man i experimentellt kontrollerade laboratorieförhållanden om infraljud påverkar i vilken grad ljud från vindkraftverk uppfattas, i vilken grad det upplevs som störande och huruvida det ger upphov till fysiologiska reaktioner. I mätningarna användes de ljudprov från långtidsmätningarna som innehöll mest infraljud och beaktansvärd pulsering.

Deltagarna delades in i två grupper: personer som sade att de fick symtom av infraljud från vindkraftverk, och personer som inte upplevde att de fick symtom av infraljud från vindkraftverk.

Deltagarna i exponeringsmätningarna kunde inte uppfatta infraljudet i ljuden från vindkraftverken, infraljudet inverkade inte på hur störande de uppfattade ljuden och infraljudet gav inte upphov till några stressreaktioner i deras autonoma nervsystem. Det fanns inga skillnader mellan deltagargrupperna.

Det multidisciplinära forskarlaget gjorde ett banbrytande arbete

Studien gjordes som ett multidisciplinärt samarbete mellan Teknologiska forskningscentralen VTT Ab, Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors universitet och Institutet för hälsa och välfärd.

Den 20 april 2020 publicerades en Policy Brief, dvs. en kort sammanfattning av genomförandet av projektet och dess resultat riktad till beslutsfattare. I den engelskspråkiga slutrapporten som publicerades den 22 juni redogörs noggrannare för hur projektet genomfördes och mera detaljerat om resultatet. Projektet inleddes i augusti 2018.

Ytterligare information:

Vesa Pekkola, ordförande för styrgruppen, konsultativ tjänsteman, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 029 516 3282, fornamn.efternamn(at)stm.fi och Panu Maijala, ansvarig chef för projektet, teknologie doktor, Teknologiska forskningscentralen VTT, tfn 020 722 3214, fornamn.efternamn(at)vtt.fi (kan nås 22–23 juni)

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.