Ett reformprojekt som hänför sig till grundskydd och aktivitet inleds
Statsrådet tillsatte torsdagen den 28 september ett projekt för att bereda en totalreform som hänför sig till grundskydd och aktivitet. Projektet har till uppgift att bereda en totalreform av grundskyddet för att bidra till förbättrad sysselsättning och aktivitet och till mindre ojämlikhet. Regeringen kom vid sin halvtidsöverläggning i slutet av april överens om att inleda beredningen av reformen.
Projektet syftar till att stödja politiska aktörer och partierna, som förbereder sig för riksdagsvalet 2019, när det gäller att skapa visioner som bidrar till att förnya grundskyddet. Projektet lägger vid behov fram flera förslag till alternativ eller modeller. Utifrån dessa kan man i kommande regeringsförhandlingar förnya den helhet som grundskydd och aktivitet bildar och fatta beslut i ärendet. Projektets mandatperiod är 28.9.2017–28.2.2019.
Målet med totalreformen är att höja sysselsättningsgraden, sporra till arbete och företagande samt förebygga och minska ojämlikhet. Reformen ska svara mot förändringarna i arbetslivet och i familje- och hushållsstrukturerna. Målet är ett tydligare och enklare system än den nuvarande. I synnerhet digitalisering kommer att nyttjas när systemet förnyas.
Vid beredningen kommer man att beakta de ramvillkor som de offentliga finanserna ställer, minskningen av hållbarhetsunderskottet och de utmaningar som befolkningens åldrande medför. Man kommer också att beakta bland annat resultaten av försöket med basinkomst, utredningen om aktivitetsbaserad inkomst och övriga undersökningar som ska inledas, en omfattande remissbehandling och utredningar samt de möjligheter som det nationella inkomstregistret medför.
Inom ramen för projektet utreds vilka kostnads-, sysselsättnings- och inkomstfördelningseffekter samt övriga konsekvenser som följer om stödjandet av boende frikopplas från utkomststödet och sköts enbart via de olika stöden för boende. Det beredningsarbete som ska behandla olika alternativ samordnas tillsammans med den arbetsgrupp som ska bekämpa ojämlikhet och som leds av Juho Saari.
I arbetet beaktas också Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitras och Finlands Banks reformprojekt samt undersökningar som görs av rådet för strategisk forskning.
Projektets organisering
Projektet för totalreformen har en styrgrupp, en projektgrupp och en parlamentarisk uppföljningsgrupp. Statsrådets kansli har i samarbete med social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet och finansministeriet det ledande ansvaret för projektet. Också undervisnings- och kulturministeriet, miljöministeriet och Folkpensionsanstalten stöder arbetet.
Ordförande för styrgruppen är statsministerns statssekreterare Paula Lehtomäki (statsrådets kansli). Medlemmar i styrgruppen är kanslichef Jari Gustafsson (arbets- och näringsministeriet), statssekreterare Martti Hetemäki (finansministeriet), kanslichef Anita Lehikoinen (undervisnings- och kulturministeriet) och kanslichef Päivi Sillanaukee (social- och hälsovårdsministeriet).
Projektgruppen har till uppgift att bereda de modeller och alternativ som behövs för reformen. Statsrådets kansli kommer senare att utnämna tre utredare till medlemmar i projektgruppen.
Den parlamentariska uppföljningsgruppen tillsätts i november. Till uppföljningsgruppen inkallas företrädare för partier, för arbetsmarknadens centralorganisationer, för företagare och för de viktigaste social- och hälsoorganisationerna.
Styrgruppen ska utarbeta en slutrapport med alternativa förslag och överlämna rapporten till regeringen senast i februari 2019. Beredningen av totalreformen följs upp regelbundet vid regeringens strategisessioner och vid behov i finanspolitiska ministerutskottet.
Ytterligare information: Paula Lehtomäki, statssekreterare, tfn 0295 160 280 och Timo Lankinen, understatssekreterare, tfn 0295 160 300, statsrådets kansli
Beslut om tillsättande (på finska)