Regeringens uppdaterade färdplan för hållbarhet ger en lägesbild av utvecklingen av den övergripande hållbarheten under denna valperiod

Regeringens färdplan för hållbarhet, som godkändes vid regeringens halvtidsöversyn våren 2021, konkretiserar regeringsprogrammets mål om ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle. I den uppdaterade av färdplanen redogörs det för vilka framsteg som gjorts under denna regeringsperiod, hur hållbarheten ser ut i 2020-talets Finland, hurdan hållbarhet som eftersträvas i framtiden och hurdana åtgärder detta förutsätter.

Färdplanen, som uppdaterades i februari 2022 och publicerades nu, svarar på de uppdrag som regeringen gav vid fjolårets ram- och budgetförhandlingar vad gäller fortsatt beredning och genomförande av uppföljningen av färdplanen. Färdplanen innehåller analyser av sammankoppling av de olika dimensionerna av hållbarhet. Arbetet omfattade pilotprojekt som gällde uppföljning och utvärdering av politisk konsekvens. Dessutom föreslås det i färdplanen att hållbarhetsanalys ska bli etablerad verksamhet till stöd för kommande regeringars strategiska beslutsfattande.

Färdplanen har samband med Sanna Marins regerings strategiska beslutsfattande, till exempel beredningen av den fleråriga budgetramen för statsfinanserna. Den ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarheten bildar en helhet som stöder samhällets resiliens och beredskap att möta kriser. Den gör det möjligt att undvika stora fluktuationer i samhällets funktion och gå vidare med rättvisa i åtanke.

Med social hållbarhet avses förmågan att utveckla samhället så att människornas förtroende och trygghet bibehålls och så att motsättningar kan lösas och konflikter förebyggas. Syftet med social hållbarhet är framför allt att trygga sammanhållningen i gemenskaper och samhällen, tillgodoseendet av grundläggande och mänskliga rättigheter och jämlikhet samt en fungerande demokrati från generation till generation. Social hållbarhet kräver att vi sörjer för vår gemensamma miljö. Naturens välmående fastställer de yttre ramarna och är en förutsättning för människors liv och välbefinnande. Målet för den ekonomiska politiken är ökad välfärd, en ekologiskt och socialt hållbar ekonomisk tillväxt, en hög sysselsättningsgrad och hållbara offentliga finanser.

Hållbarhetsarbetet i Finland är världsbäst, men det behövs ytterligare åtgärder för att förbättra den övergripande hållbarheten

Finland har nått de globala målen för hållbar utveckling enligt FN:s Agenda 2030 och arbetat för att nya gemensamma mål ska fastställas för alla länder. I internationella utvärderingar har Finland redan flera år varit det land som bäst främjar hållbarheten i världen, och lyckan i anslutning till välbefinnande ligger på toppnivå i världen.

Trots detta tyder indikatorerna för hållbar utveckling på vissa problem i synnerhet i fråga om ökad ojämlikhet i samhället, stor förbrukning av naturresurser, miljöbelastning och ekologisk ohållbarhet. I den uppdaterade färdplanen för hållbarhet analyseras problemen närmare och söks nya sätt att lösa dem.

I enlighet med målen i färdplanen för hållbarhet har regeringen främjat åtgärder som stärker hållbarheten, och arbetet med att verkställa vissa åtgärder pågår. I juni 2022 lämnade regeringen en energi- och klimatstrategi till riksdagen, Helmi-programmet för att förbättra den biologiska mångfalden och livsmiljöernas tillstånd har genomförts på olika håll i Finland, det nätverksbaserade kompetenscentrumet för hållbar och innovativ offentlig upphandling KEINO stöder offentliga upphandlare och i juni 2021 godkände statsrådet två viktiga principbeslut för utveckling av cyber- och informationssäkerheten i samhället.

Dessutom är utvidgning av läroplikten och avgiftsfri utbildning på andra stadiet viktiga lagstiftningsreformer som bidrar till ett socialt hållbart utbildningssystem som ökar jämlikheten. De många åtgärderna för ekonomisk hållbarhet hänför sig till sociala och ekologiska reformer, till exempel när det gäller att stärka dataekonomins tillväxt och utnyttjandet av artificiell intelligens och att skapa incitament för privat kapital. Nästa steg är att stärka samverkan mellan olika program och att i utvärderingarna sammankoppla de olika dimensionerna av hållbarhet för att främja politisk konsekvens.

Ytterligare information: Taina Kulmala, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 160 184, och Eeva Furman, ledande sakkunnig, tfn 0295 160 824, statsrådets kansli, [email protected]