Utredning: De ungas slutvitsord påverkar valen av utbildning på andra stadiet
Helsingfors och Tammerfors universitet samt Institutet för hälsa och välfärd har gjort en en undersökning om lärande, inlärningsattityder, välmående och hälsa hos 10 000 unga i metropolområdet vid övergången från de högre klasserna till andra stadiet.
Enligt undersökningen finns det tydliga skillnader mellan flickors och pojkars val av utbildning. Flickor har högre slutvitsord än pojkar i alla ämnen. Skillnaden är så stor att pojkars faktiska möjligheter att välja gymnasium och yrkesutbildning är betydligt sämre än flickors. Samma skillnad finns mellan elever med invandrarbakgrund och elever som hör till majoritetsbefolkningen. Skillnaden mellan flickors och pojkars slutvitsord kvarstår oförändrad vid övergången till utbildning på andra stadiet. Flickor är överrepresenterade i gymnasiet och pojkar i yrkesutbildningen.
Valen av utbildningsområde inom yrkesutbildningen och av specialiseringslinje i gymnasiet är också starkt genuskodade. Valet mellan gymnasium och yrkesutbildning är dessutom i hög grad beroende av de ungas hemförhållanden. I fråga om slutvitsorden finns det också klara skillnader mellan ämnena och kommunerna.
Indelningen av elever enligt klass speglar elevernas tidigare skolframgång och val av ämnen. Skillnaderna mellan klasserna har samband med elevernas hemförhållanden och andelen flickor och pojkar i klassen. Majoriteten av de elever som uppvisade ett sämre resultat på nionde klassen än på sjunde klassen var pojkar. Kännetecknande för dem var en förringande attityd till skolans betydelse och sämre hälsobeteende.
En positiv utveckling av lärandet förklaras av attityder, moderns utbildning och lindriga stressymptom. En negativ utveckling orsakas däremot av stödbehov, hälsorelaterade problem och rökning. Invandrarbakgrund och en sämre kunskapsmässig utgångsnivå har ett samband. Sambandet förklaras i stor utsträckning av föräldrarnas utbildningsnivå och elevernas kunskaper i finska.
Indikatorerna för välmående visade att så gott som alla elever mådde sämre på nionde klassen än på sjunde klassen. Den upplevda hälsan, långtidssjukdomar, stressymptom och behoven av psykosocialt stöd ökade medan hälsobeteendet blev sämre. Bland annat rökte de unga mer, åt morgonmål mera sällan och allt fler gick och lade sig sent på kvällen. I fråga om indikatorerna för välmående fanns det stora skillnader mellan skolorna och utvecklingen varierade skolvis.
Elevernas skoltrötthet och rökning hade samband med skolframgången och förutspådde valet av utbildning på andra stadiet och framgången med utbildningen. De som hade antagits till gymnasieutbildning behövde mindre psykosocialt stöd, var friskare och hade sundare levnadsvanor än de som hade antagits till yrkesutbildning och de som inte hade fått en studieplats i vårens gemensamma ansökan.
Skolorna använder mycket mångsidiga metoder för att identifiera behov av stöd. De har också rutiner för att ge allmänt och intensifierat stöd. Majoriteten av skolorna hade mindre personalresurser för elevvård än vad som anges i de nationella rekommendationerna. Det fanns stora resursskillnader mellan skolorna.
Under fem procent av de studerande som fått en studieplats på andra stadiet lät bli att infinna sig vid den läroanstalt som han eller hon hade antagits till. Det var vanligare att låta bli att infinna sig inom yrkesutbildningen än inom gymnasieutbildningen och det fanns skillnader mellan läroanstalterna och ubildningsområdena. Det verkar som om många unga har en felaktig uppfattning och/eller felaktiga förväntningar i fråga om den framtida branschen och den utbildning den kräver.
Forskningsprojektet genomfördes av Centret för utbildningsevaluering vid Helsingfors universitet, enheten för hälsovetenskaper vid Tammerfors universitet och Institutet för hälsa och välfärd. Rapporten "Övergången från de högre klasserna till andra stadiet på metropolområdet i Helsingfors: lärande och välmående" gjordes inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2014.
Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet: tietokayttoon.fi
Rapporten Övergången från de högre klasserna till andra stadiet på metropolområdet i Helsingfors: lärande och välmående
Ytterligare information: Risto Hotulainen, biträdande professor, tfn 050 520 1664, Helsingfors universitet och Arja Rimpelä, professor, tfn 050 569 8285, Tammerfors universitet