Utredning: Ett positivt kreditregister skulle hjälpa konsumenterna, kreditgivarna och hela lånemarknaden

Fördelarna med ett positivt kreditupplysningsregister är många, såväl för konsumenterna och kreditgivarna som för hela finansmarknaden. Detta framgår av en utredning som Pellervon taloustutkimus utfört i samarbete med Vasa universitet. Risken för överskuldsättning minskar, konsumenternas ställning på marknaden förbättras och stabiliteten på finansmarknaden ökar. Därtill skulle registret hjälpa konsumenterna att ha kontroll över sin egen ekonomi.

Utredningen sammanställdes som bakgrundsmaterial till det projekt för att inrätta ett positivt kreditupplysningsregister som för närvarande pågår vid justitieministeriet och finansministeriet.

I studien utreddes vilka effekter ett positivt kreditupplysningsregister har på konsumenterna, kreditgivarna och hela ekonomin. Registret ger kreditgivarna information om kreditsökandenas inkomster, hur många krediter de har och kreditbeloppen. Myndigheterna och gäldenärerna ser också uppgifterna om kostnaderna för krediten, såsom marginalerna. På så sätt får de en helhetsbild över hushållens skuldsättning.

Studien visar att registret ger många fördelar. Det förbättrar kreditsökandens möjligheter att konkurrensutsätta olika tjänsteleverantörer. Samtidigt öppnar det möjligheter för sådana personer som tidigare inte kunde få kredit exempelvis på grund av en otydlig riskprofil. Det minskar risken för överskuldsättning, i och med att en person inte kan ta lån från flera kreditgivare utan att de övriga kreditgivarna vet om det. Vidare kan användningen av säkerheter minska vid kreditgivning.

”För vissa konsumenter kan möjligheterna att få kredit förbättras i och med registret, men för en del konsumenter kan de försämras. Kreditgivarna kan i framtiden prissätta sin kredit så att de mer exakt motsvarar kundens verkliga risk. Om denna osäkerhetsfaktor elimineras bör det leda till förmånligare lånekostnader. Samtidigt kan den kundspecifika marginalen stiga för kunder som kännetecknas av en högre risk”, säger forskningsdirektör Olli-Pekka Ruuskanen, som ansvarar för utredningen.

Registret har också betydelse för konsumenternas ekonomiska kunnande. En del konsumenter kan ha en bristande insikt om hur stora lån de har eller hur mycket de betalar i låneskötselkostnader varje månad. Registret hjälper dem att få en bild av helhetssituationen.

”Visserligen får överskuldsättning ofta sin början i olika typer av beroenden eller till exempel efter en uppsägning, skilsmässa eller någon annan chock. I sådana situationer kan registret givetvis inte hjälpa konsumenten”, säger professor Panu Kalmi från Vasa universitet.

Registret hjälper kreditgivaren att hantera riskerna

Ur kreditgivarnas synvinkel effektiviserar det positiva kreditupplysningsregistret hela processen kring beviljande av kredit, och det sparar dessutom kostnader och underlättar hanteringen av kreditrisken. Samtidigt ökar den stabiliteten på finansmarknaden.

För kreditgivarna medför upprättandet av registret, de ändringar som det kräver i systemen och den årliga driften av registret också kostnader. Om rapporterna från registret är dyra belastar det framför allt dem som har ett stort antal kunder och som erbjuder små krediter.

”Som helhet verkar kostnadsbelastningen skälig, men den kan ha en negativ effekt särskilt på små aktörer och leda till att krediterna blir dyrare för deras kunder”, menar Olli-Pekka Ruuskanen.

Det positiva kreditregistret påverkar också den större marknadsstrukturen. Registret sänker hindren för nya aktörer att komma in i branschen och ökar konkurrensen eller konkurrenshotet. Det kan leda till att bankkontoren centraliseras ännu mer och försvinner delvis från glesbygdsområden.

Registret påverkar också anteckningar om betalningsstörningar och räntetaket

Studien visar att ett positivt kreditupplysningsregister indirekt kan påverka även räntetaket och konsumenternas anteckningar om betalningsstörningar.

”För närvarande begränsar en anteckning om betalningsstörning markant konsumenternas ekonomiska verksamhet och kan bland annat påverka deras möjlighet att få arbete. När konsumenterna får mer information om sina krediter kan sannolikheten att de över huvud taget får en anteckning om betalningsstörning minska, och registret kunde också anses berättiga till kortare anteckningstider. Samtidigt kan en kortare anteckningstid också leda till att registrets användbarhet försämras”, konstaterar Olli-Pekka Ruuskanen.

Räntetaket för konsumtionskrediter fastställdes först till 20 procent i september 2019, och i juli 2020 sänktes det till 10 procent. Taket kanske har minskat skuldsättningen, men samtidigt driver det konsumenter till att ta lån som är alltför stora i förhållande till deras behov, och konsumenter med låga inkomster hamnar utanför kreditmarknaden.

Enligt professor Panu Kalmi kan dessa negativa effekter lindras med hjälp av ett positivt kreditregister som innehåller mer information. Måttligt skuldsatta låginkomsttagare kunde ha bättre möjligheter att få kredit, och förutom räntan kunde man reglera till exempel konsumentens totala skuldsättning. På så sätt kunde ett positivt kreditregister möjliggöra en måttlig höjning av räntetaket.

Mer information:

Forskningsdirektör, docent Olli-Pekka Ruuskanen, PTT ry, tfn 040 641 5732, [email protected]
Professor Panu Kalmi, Vasa universitet, tfn 029 449 8528, [email protected]

Statsrådets tväradministrativa och snabbt genomförda utredningar ger information om frågor som är viktiga för statsrådets beslutsfattande och som kräver ett snabbt avgörande. De som tillhandahåller informationen ansvarar för innehållet i utredningsrapporten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.