Utredning: Lönearbetssamhället uppmuntrar inte till företagande eller tillväxt

Enligt en undersökning som gjorts på beställning av statsrådet av handelshögskolan vid Åbo universitet och Teknologiska forskningscentralen har det varit möjligt att genom företagarpolitik röja undan hinder för företagande i Finland, men incitamenten för ett ambitiöst, nyskapande företagande är fortfarande otillräckliga i vårt lönearbetssamhälle.

Ramfaktorerna för företagande, till exempel regleringen om grundande, tillgång till finansiering, utbildning, fysisk infrastruktur samt de policyer och program som stödjer företagande är bland de bästa i världen. Trots detta är det internationellt sett få som blir företagare och ännu färre som eftersträvar tillväxt i Finland.

Handelshögskolan vid Åbo universitet och Teknologiska forskningscentralen utredde hur man genom politiska åtgärder särskilt kan främja uppkomsten av tillväxande arbetsgivarföretag. Unga företag är viktiga med tanke på förnyelse och produktivitetstillväxt samt framtida arbetstillfällen. Utredningen stöder genomförandet av regeringens lägesbild över företagande och statsrådets principbeslut om företagande.

Vad gäller aktivitet för inledning av företagande befinner sig Finland på den europeiska genomsnittsnivån, men ligger långt från de ledande länderna, till exempel Lettland och Nederländerna. Demografiska faktorer är en viktig förklaring till aktiviteten vad gäller företagande i inledningsskedet. I många länder med en högre aktivitet vid inledning av företagande finns det relativt sett fler kvinnor, unga och högutbildade som blir företagare än i Finland.

Låga tillväxtförväntningar, internationaliseringsmål och innovation framhävs i aktivitet vid företagandets inledningsskede i Finland

Av nya företagare i Finland strävar ungefär var tionde efter en hög tillväxt eller en internationell marknad och omkring en fjärdedel strävar efter att skapa nya produkter eller tjänster. Utvecklingen avtar och Finland ligger tydligt efter utredningens jämförelseländer.

Enligt professor Jarna Heinonen vid handelshögskolan vid Åbo universitet är ”en betydande del av det inledande företagandet en bisyssla i Finland, vilket också förklarar de måttliga tillväxtförväntningarna”.

I linje med de måttliga tillväxtförväntningarna ligger det faktum att en betydande del av de nya företagen inte har någon omsättning under året efter det år då företaget grundades. Dessutom uppgår de årliga genomsnittsinkomsterna för företagarna till cirka 20 000 euro, vilket motsvarar en månadslön på något under 1 700 euro.

Särskilt bland unga har antalet lättföretagare ökat kraftigt

Forskningen ger en unik bild av lättföretagande. Antalet lättföretagare, dvs. antalet personer som verkar som företagare via företag som tillhandahåller faktureringstjänster, har ökat kraftigt under åren 2019–2022. Tillväxten är särskilt stark i de yngsta åldersgrupperna och lika stor bland kvinnor och män. Medianinkomsterna för lättföretagare är blygsamma, ungefär kring tusen euro, för personer med utländsk bakgrund något mer. En större del av lättföretagarna grundar ett firmanamn.

”Trots de blygsamma inkomsterna ska man inte underskatta betydelsen av lättföretagande, eftersom lättföretagande möjliggör ett försök till företagande och kan vara en väg till företagande”, bedömer Mika Naumanen, specialforskare vid Teknologiska forskningscentralen.

Mer uppmärksamhet åt incitament för företagande

Med hjälp av företagarpolitiken har man i Finland lyckats röja undan hinder för företagande, men incitamenten för företagande ligger kvar på en otillräcklig nivå. Det kräver att nationella aktörer har ett nära och långsiktigt samarbete och mod att också överväga större samhälleliga ändringar för att skapa ett sporrande växtunderlag för ett ambitiöst, nyskapande företagande, så att företagararbetet och lönearbetet ska verka som lika starka möjligheter för människorna i Finland.

Mer information: Jarna Heinonen, professor i entreprenörskap, Åbo universitet, tfn 050 5631 713, [email protected], Mika Naumanen, specialforskare, Teknologiska forskningscentralen VTT, tfn 040 536 0868, [email protected] samt Jaana Lappi, ordförande för projektets styrgrupp, konsultativ tjänsteman, arbets- och näringsministeriet, tfn 050 308 8143, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.